Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Alla behöver känna sammanhang

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2017-04-18 07:42:12

Att barn och elever känner att det är meningsfullt att gå till förskolan och skolan främjar hälsa, lärande och utveckling. Det är också en stor uppgift vi har som arbetar inom förskola och skola, att skapa lärmiljöer som är begripliga, hanterbara och meningsfulla. Upplever eleverna att skolarbetet är begripligt? Upplever eleverna att skolsituationen är hanterbar? Hur då? Känner eleverna att skolan är meningsfull? Hur då? Jag tror att kollegorna inom elevhälsan kan hjälpa oss andra yrkesprofessioner inom skolan att arbeta mer med att ta in elevernas perspektiv i undervisningen i syfte att få ner stressen och öka motivationen.

Begreppet elevhälsa beskriver vikten av att inta ett salutogent förhållningssätt och tydliggör att elevers hälsa är av betydelse för lärande och utveckling. Elevhälsan bildar i dag ett team med det gemensamma målet att stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. Insatserna ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande (SFS 2010:800). Ett salutogent förhållningssätt har kommit mer i fokus för att uppmärksamma vad som fungerar. Elever som känner sig delaktiga i sitt lärande och i det sociala, och som kan ta emot kunskap känner sammanhang och kan lättare stå emot stress. Känsla av sammanhang sammanfattas i begreppet Kasam, som etablerades av sociologen Aaron Antonovsky. Han intresserade sig för salutogenes, hälsans ursprung, och de faktorer som orsakar hälsa. KASAM är en teori som skapades av Aaron Antonovsky. Han studerade bland annat hälsotillståndet hos kvinnor som överlevt koncentrationsläger under andra världskriget, och hur det kom sig att dessa kvinnor fortfarande hade en god hälsa. Han kom bland annat fram till att de som hade god hälsa hade en hög känsla av sammanhang.

Kasam är uppbyggt av tre delar- dessa tre beståndsdelar beskriver den totala känslan av sammanhang. Personer med hög nivå av meningsfullhet är ofta mer motiverade. Forskning visar tydliga samband mellan elevers hälsa, hälsobeteende och skolprestationer. Elever som hamnar i skolsvårigheter och har svårt att följa med i skolarbetet riskerar att må psykiskt sämre än sina kamrater. Det medför att vi som arbetar inom skolan behöver utgå från sådant som stärker och bevarar hälsan. Det vill säga alla vi som arbetar inom skolan, gäller alla professioner inom hela styrkedjan, behöver inta ett salutogent synsätt.

Om jag i en enda mening skulle sammanfatta det salutogenetiska synsättets främsta betydelse så skulle jag säga: ett salutogenetiskt tänkande öppnar inte bara vägen för en formulering och vidareutveckling av en teori om problemhantering, utan tvingar oss dessutom att ägna vår energi åt detta. Sedan jag hade anammat detta synsätt leddes jag vidare till att formulera begreppet känslan av sammanhang som kärnan i svaret på den salutogenetiska frågan”. (Antonovsky, sid. 40).

KASAM

· Begriplighet innebär förståelsen och förmågan att bedöma och förstå händelser.

· Hanterbarhet innebär förmågan att möta och hantera olika händelser och är kopplat till nivån av upplevd stress. Personer som upplever att de kan hantera motgångar blir mer motståndskraftiga mot ohälsa.

· Meningsfullhet handlar om delaktighet och känslan av att påverka situationen.

Det är alltid relevant att ta reda på de svårigheter man står inför samt svårigheternas omfattning, för att därefter synliggöra och tydliggöra det man står inför innan beslut tas om hur besvären ska bemötas och långsiktigt förebyggas. Är svårigheterna omfattande eller kan det vara enkelt att ta i tu med? Har man stått inför liknande svårigheter tidigare? Kan svårigheterna bli mer omfattande eller kan det lösas av sig själv?



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post224

Utvecklingsområden

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2017-03-21 15:29:45

Skolinspektionens årsrapport 2016 med undervisning och studiemiljö i fokus visar att elevhälsa och undervisning är två utvecklingsområden för många skolor. Både grundskolorna och gymnasieskolorna visar på brister vad gäller elevernas rätt till stöd, undervisning och lärande samt vad gäller huvudmännens ansvarstagande för utbildningens förutsättningar och utveckling. Skolinspektionen lyfter särskilt fram tre områden där bristerna är stora:

- att skolor inte ger alla elever möjlighet till lärande så långt som det är möjligt (gäller alla elever från de som är i behov av mer stöd till de som är i behov av mer utmaningar)


- att elevhälsan inte räcker till och att det bland annat kan handla om hur man ser på elevhälsans roll i relation till skolans uppdrag. Skolinspektionen har uppmärksammat att rektorns styrning har stor betydelse för hur elevhälsans resurser tas tillvara på skolan.


- att det systematiska kvalitetsarbetet brister inom vissa områden till exempel följs inte värdegrundsarbetet upp. Vidare visar rapporten att huvudmännens ofta brister i slutsatser och analyser kring till exempel verksamhetens utformning, hur undervisningen ska genomföras, resursfördelning eller tillgång till särskilt stöd och kan därför påverkat verksamhetens resultat.

För att undervisningen ska möta elevernas behov och förutsättningar behöver studiero säkerställas, undervisningen behöver struktur och sammanhang och eleverna behöver handledas och stödjas i sitt lärande. All skolpersonal behöver ansvara för och arbeta med värdegrund, normer och förhållningssätt för att försäkra sig om att otrygghet och kränkningar inte förekommer och stör undervisningen. Och det gäller på alla nivåer skol,- grupp- och individnivå. Ingen ska vara ensam i detta arbete.

När det gäller elevhälsans arbete har Skolinspektionen vid upprepade tillfällen identifierat brister i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Under 2016 bedömdes nästan tre av tio huvudmän från grundskolan och gymnasieskolan inte ha sett till att eleverna har tillgång till en elevhälsa som används förebyggande och hälsofrämjande, sid 6. Skolans kvalitetsarbete omfattas inte alltid av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet alltså arbetet med att identifiera, analysera, planera, utföra, följa upp samt utveckla utbildningen. Läs gärna mer i Skolinspektionens årsrapport 2016.

Hur kan skolpersonalens kunskaper och erfarenheter av när brister eller svårigheter uppstår i den dagliga verksamheten uppmärksammas och användas i utvecklingsarbetet? Hur gör skolpersonal när de uppmärksammar brister i arbetet? Finns det rutiner för hur skolpersonal kontinuerligt samtalar och dokumenterar uppmärksammade brister? Jag tror att många svarar nej på den frågan. Och anledningen till det kan var många men ibland upplever vi att det inte är lönt att skriva ner sådant som vi upptäcker som en brist eftersom ingen kommer att analysera innehållet. Några kanske känna oro över att dokumentationen handlar om att hitta syndabockar, men så är det säkerligen inte. De flesta skolor och huvudmän vill och arbetar aktivt för att åtgärda brister. Det är lönsamt för alla att utarbeta rutiner för hur och när skolpersonal kan skriva en “avvikelserapport” för att bristerna tidigt ska uppmärksammas, åtgärdas och förebyggas. Det handlar om utvecklingsmöjligheter vilket är oerhört viktigt i det dagliga arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Avvikelserapporter bör vara enkla och ska kontinuerligt återkopplas till rektor som också ser till att avvikelserna kontinuerligt följs upp samt att det åtgärdas och att det förebyggande arbetet sätter igång och leder till positiva resultat. Dokumenterade brister ska kontinuerligt sammanställas och följas upp.

Rubrikerna i en avvikelserapport kan på ett mycket enkelt sätt formuleras på följande sätt:

- Datum och namn

- Beskrivning av avvikelse

- Eventuella förslag till åtgärd

Avvikelserapporten bör även ha en rubrik där det står när avvikelsen är åtgärdad. Genom att anteckna uppvisade brister åskådliggör vi dem och kan på så sätt i ett tidigt skede förebygga och utveckla vårt arbete.



  • Comments(2)//www.specmaja.se/#post223

Tydliggör yrkesrollerna

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2017-02-21 15:56:30

Just nu är det många skolor som söker både speciallärare och specialpedagoger. Tyvärr är arbetsbeskrivningarna både spretiga, otydliga och handlar främst om att specialpedagogen/specialläraren ska arbeta åtgärdande. Vilket säkerligen bidrar till att det blir svårt för skolor att rekrytera både specialpedagoger och speciallärare. Det är vanligt att man söker specialpedagoger som ska arbeta förebyggande med att undanröja hinder i skolans lärmiljöer. Därefter vill man ofta att specialpedagogen ska ansvara för skolans pedagogiska utredningar, utforma åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera särskilt stöd och extra anpassningar. Vidare ska specialpedagogen agera mentor åt elever i behov av särskilt stöd, söka pengar från kommuner, agera rådgivare i pedagogiska frågor, undervisa enskilda elever och grupper för elever i behov av särskilt stöd samt aktivt delta i elevhälsans inre arbete. Arbetstiden för insatserna kan vara allt från 20- till 100 procent. Antingen förväntas specialpedagogen utföra underverk eller så är det en beskrivning på arbetsuppgifter som skolan inte vet hur de ska bemöta eller hantera.

Genom att läsa platsannonser noggrant kan man få mycket information om den verksamhet man vill söka sig till. När jag häromveckan läste en annons från en skola som sökte en assistent/specialpedagog blev jag något förvånad över den okunskap som emellanåt råder om assistentrollen och den specialpedagogiska yrkesrollen. Inte ett ont ord om assistenter, deras profession är mycket viktig och uppskattad av elever, lärare, elevhälsan, rektorer och vårdnadshavare. Men assistentens yrkesroll skiljer sig från specialpedagogens. Både specialpedagog- och speciallärarprogrammet är en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå för verksamma lärare. Läs gärna mer om utbildningen på Stockholms universitets hemsida. Det innebär att innan du söker en sådan utbildning ska du först vara utbildad lärare, pedagog. Specialpedagogprogrammet riktar sig till lärare som vill arbeta med specialpedagogiska frågor tillsammans med kollegiet och ledning samt bidra till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Vill skolan få tag på en specialpedagog kan annonsen formuleras på liknande sätt som den här:

Nu söker vi två Specialpedagoger som i nära samarbete med elevhälsan, lärare och rektor vill vara med och utveckla vår skola mot målet att alla elever ska uppnå måluppfyllelse. På vår skola arbetar vi i tvärprofessionella team tillsammans med lärarna i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv stödjer ni lärarna i arbetet med att möta elevers olika behov och förutsättningar. Vårt gemensamma arbete förutsätter ett inkluderande förhållningsätt där värdegrundssuppdraget och kunskapsuppdraget samspelar.

Ni kommer att ingå i elevhälsan som finns knutna till arbetslagen. Utifrån styrdokument, forskning och beprövad erfarenhet ska ni i samverkan med lärarna, rektorn och elevhälsan forma en tillgänglig utbildning. Genom att identifiera, analysera och medverka i arbetet med att förebygga skolsvårigheter formar vi en hälsofrämjande skola som möter elevers olika förutsättningar och behov. Ni kommer även att ingå i ledningsgruppen, värdegrundsgruppen och utvecklingsgruppen. I uppdraget hör det till att systematiskt och kontinuerligt arbeta med handledningsgrupper för pedagogisk personal.

En arbetsannons som är formulerad på så sätt som ovan visar på en verksamhet som har en organisation som arbetar tvärprofessionellt och långsiktigt. Annonsen kommer locka många specialpedagoger till att söka tjänsten. Och som lärare skulle jag mer än gärna vilja arbeta på en skola som kopplar teori till praktik och som organiserar en tvärprofessionell samverkan där även det pedagogiska perspektivet är med. En sådan verksamhet kommer att bidra till att jag som lärare inte behöver vara ensam i mitt arbete, att jag kan få stöd av både arbetslag, elevhälsan och rektorn, att vi som arbetar på skolan delar på ansvaret samt att det kollegiala lärandet ingår i mina arbetsuppgifter. Med utgångspunkten att den specialpedagogiska kompetensen kan arbeta på alla nivåer för att möta elevers olika behov och förutsättningar är ett drömscenario för alla parter.







  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post221

Analysera extra anpassningar

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2017-01-22 10:46:26

För att skapa förutsättningar för att varje elev ska utvecklas utifrån sina behov behöver skolan identifiera, analysera och bedöma hur undervisningen ska planeras och utföras. Det är en del av det uppdrag som bland annat finns nedskrivet i skollagen kapitel 3 paragraf 3 samt kapitel 1 paragraf 4. “Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål “. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt" (2010:800). Det innebär att utarbeta tillgängliga lärmiljöer, att lärare och elevhälsan i ett nära samarbete identifierar styrkor, svårigheter och vad som eventuellt kan hindra lärandet för att därefter analysera de insamlade materialet. Inte förens vi noggrant har undersökt dessa områden kan vi prioritera och utarbeta en plan över vad som behöver utvecklas eller göras på annat sätt för att anpassa och skapa utmaningar som våra elever behöver. Analysen behöver ske på alla tre nivåer skol,- grupp- och individnivå. Om lärmiljöerna, så långt som det är möjligt, utformas efter elevernas behov och förutsättningar kommer säkerligen behovet av extra anpassningar minska.

Extra anpassningar är en stödinsats som finns nedskriven i skollagen, kap 3 paragraf 5, det är en stödinsats som läraren och övrig skolpersonal kan genomföra i den vardagliga undervisningen. Det behövs inget formellt beslut och insatsen gäller för alla skolformer, även fritidshemmen. Behovet för extra anpassningar bedöms med utgångspunkten för hur eleverna utvecklas mot kunskapskraven eller i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen. Men innan extra anpassningar sätts in behöver skolan identifiera och göra en analys av hur undervisningen kan förändras för att eventuellt komplettera dess utformning. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen, 2016).

Under mitt arbete inom skolan har jag vid ett flertal tillfällen, tillsammans med mina lärarkollegor, analyserat skolors extra anpassningar. Syftet har varit att ta reda på om stödinsatserna visar på goda effekter för eleven och för att få en övergripande bild av behov, samt i arbetet med att förebygga skolsvårigheter. I det sistnämnda har vi sammanställt kursernas extra anpassningar och samlat lärarlagen för att bland annat leta efter mönster av svårigheter och behov. Tills sist har vi ställt oss frågan: vilka av skolans extra anpassningar visar på så goda resultat för den enskilde elevens lärande och utveckling att det kan återgå till ledning och stimulans? Genom denna fråga har vi samtalat om undervisning, lärande och skolsvårigheter. Och på så sätt har vi utvecklat vår undervisningsrepertoar. Och väldigt ofta har vi varit överens om att många av de extra anpassningar som enskilda elever behöver har sedan länge visat på så pass goda effekter att insatserna borde tillhöra den vardagliga undervisningen, ledning och stimulans, alltså bli god undervisning.

Mycket av det som gynnar den enskilde elevens lärande gynnar alla elever.
Exempel på det kan vara:

- tydlig lektionsstruktur. Tydlig start av lektionen och avslut med en sammanfattning av lektionens innehåll och upplägg.

- lärverktyg

- arbetsplaner

- begreppskartor

- ordbanker

- inlästa instruktioner

- uppdelade instruktioner

- strukturerat schema

- inläst litteratur

- samtal med läraren

- repetion

En fråga att processa kring:
Hur kan undervisning, uppgifter, instruktioner och examinationer tydliggöras och utarbetas så att alla elever förstår vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och varför det ska göras?

Bilden visar vikten av att skapa tillgängliga lärmiljöer.







  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post219

STUDIERO

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2017-01-08 08:54:24

Det händer att vi inom skolan samtalar om studiero som ett område som stod fristående från övriga uppdrag inom skolan. När vi tar ut en del från en helhet tror jag att det blir svårt att få en helhetsbild av hur studiero kan främjas då det är något som skapas på alla tre nivåer skol,- grupp- och individnivå. Studiero är en del av det gedigna arbetet vi har inom vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Mycket av arbetet med att minimera riskfaktorer, i syfte att eliminera skolsvårigheter, bidrar till studiero. Detsamma gäller värdegrundsarbetet som bland annat innebär att tillföra trygghet bland elever genom tydliga ramar och tydlig struktur på organisation och gruppnivå. Utifrån skolinspektionens granskning 2016 innebär studiero att eleverna kan ägna sig åt de planerade lärandeaktiviteterna, att fokus är riktat mot det som är syftet med undervisningen och att det är så få störande inslag som möjligt. Utifrån den beskrivningen är skolan i behov av att få fram en helhetsbild över elevernas dagliga lärmiljöer.

Skolinspektionen har granskat om och hur några grundskolor arbetar för att säkerställa studiero i undervisningen. Granskningen omfattar elever i årskurserna 7 till 9 vid 30 skolor. Granskningen har fokuserat på hur undervisningen genomförs och på rektorns ansvar för att följa upp och säkerställa alla elevers rätt till studiero. Vill ni läsa mer om Skolinspektionens granskning finner ni rapporten här, Skolans arbete för att säkerställa studiero. Skolinspektionens granskning visar att studiero främjas av:

-Tydlig lektionsstruktur

-Tydligt ledarskap i klassrummet

-Skolans arbete med normer och värden

-Gemensamt arbete på skolan runt förhållningssätt och regler

-Att skolan tar ansvar för att alla elever som behöver stöd får det

Studiero främjas alltså av att lektionerna har ett tydligt upplägg. Undervisningens syfte och mål ska vara förankrade hos eleverna. Lektionens innehåll behöver tydliggöras så eleverna vet vad som förväntas av dem men också så eleverna vet vad de kan förvänta sig av sina lärare. Alla elever ska veta vad som ska göras? Hur det ska göras? Var det ska göras? När det ska göras? Och varför det ska göras. Det händer att jag som lärare tar för givet att mina elever förstår vad som är tänkt med undervisningen, och det kan ibland innebära att eleverna tappar fart i sitt lärande och i sin utveckling. För att jag som lärare ska vara säker på att jag har med mig eleverna behöver jag stödja och följa deras kunskapsutveckling från början till slut. Kontinuerlig återkoppling tillsammans med eleverna kan hjälpa mig och eleverna att ta reda på hur de utvecklas och på vilket sätt eleven kan arbeta vidare för att uppnå kunskapskraven. Arbetssätten i undervisningen kan med stor fördel varieras för den enskilde eleven liksom för hela gruppen. Kamratlärande, grupparbeten, workshops, föreläsningar, stationer, generpedagogik med mera kan praktiseras för att få engagerade och aktiva elever. Många elever känner sig trygga när de vet att det finns olika arbetssätt och metoder som de kan använda sig av i sitt lärande. Att utveckla arbetsformer som möter elevers olika behov och förutsättningar är en del av ledarskapet i klassrummet.

Förbättringsarbetet behöver anpassas utifrån lokala behov.

Skolinspektionen har tagit fram ett material som skolor kan använda sig av i arbetet med att förbättra studieron i undervisningen. Materialet vänder sig i första hand till rektorer.

Nedan har jag sammanställt de olika stegen för hur en arbetsgång kan planeras och utföras.

1. Utgå från elevernas upplevelse av undervisningen. Till exempel kan eleverna besvara frågor via en enkät kopplad till olika kurser. Sammanställ och leta efter mönster. Vilka svårigheter och behov blir tydliga?

2. Lektionsobservationer, fokusera på problemområden som elevenkäterna visar samt framgångsfaktorer.

3. Intervjua eleverna.

4. Analysera insamlat material i tvärprofessionellt team där även de pedagogiska perspektivet är med. Sortera svårigheter och behov under följande rubriker:

-Skolans organisation och gruppsammanfattning
-Den fysiska miljön
-Normer och värden
-Lärarens förhållningssätt och ledarskap
-Undervisningens innehåll och arbetsformer
-Elevers utveckling mot målen, ledning och stimulans samt stöd

5. Ta fram en lista på åtgärder, prioritera och gör en plan över vilka åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för vad samt utvärderingsdatum.

Frågor att samtala om tillsammans med samtlig personal och rektor.
Innan studiero undersöks behöver rektor tillsammans med lärare och elevhälsan ta reda på vad verksamheten menar med studiero.

-Vad menar vi med studiero?
-Hur uppnår vår verksamhet studiero?
-Hur kan vi arbeta fram en arbetsgång som förebygger skolsvårigheter?
-Hur kan vår verksamhet uppnå studiero?
-Vad gör vi idag för att uppnå studiero som visar på goda effekter?







  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post218

Nya regler i diskrimineringslagen

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-12-18 09:34:54

Nya regler i diskrimineringslagen

Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering i diskrimineringslagen ändras den 1 januari 2017. En av ändringarna i arbetet med aktiva åtgärder utvidgas till att omfatta de sju diskrimineringsgrunderna. Idag omfattar kraven på aktiva åtgärder mot kön, etnisk tillhörighet samt religion eller annan trosuppfattning. Arbetet med aktiva åtgärder ska också ske enligt ett övergripande ramverk med anvisningar över hur arbetet ska bedrivas. Nu ska alla delar i arbetet beskrivas istället för att enbart ange vilka mål som ska uppnås. Kravet på en likabehandlingsplan ersätts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation.

För de verksamheter som omfattas av skollagen (SFS 2010:800) är det nya i diskrimineringslagen att arbetet omfattar alla diskrimineringsgrunderna. De regler som finns i skollagen kapitel 6 om aktiva åtgärder mot kränkande behandling kommer inte att ändras. Detsamma gäller för de regler och förbud mot kränkande, repressalier samt om skyldigheten om att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannen ska fortfarande se till att förhindra, främja och förebygga att barn och elever utsätts för kränkande behandling samt att upprätta en plan mot kränkande behandling.

“Enligt regeringen syftar förslagen till att effektivisera arbetet med aktiva åtgärder. Bland annat föreslås ett övergripande ramverk och en samlad dokumentation som kan utformas på det sätt och integreras i det sammanhang som är mest ändamålsenligt för arbetsgivaren” (DO.se).

Läs mer om de nya reglerna i diskriminering på DO:s hemsida.

Diskrimineringsgrunderna:

- Kön

- Könsöverskridande identitet eller uttryck

- Etnisk tillhörighet

- Religion eller annan trosuppfattning

- Funktionsnedsättning

- Sexuell läggning

- Ålder

Rubriken upphör att gälla
/Rubriken upphör att gälla U:2017-01-01/ Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

2 §/Upphör att gälla U:2017-01-01/ En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681).

Rubriken träder i kraft
/Rubriken träder i kraft I:2017-01-01/ Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling (SFS 2011:681).

2 §/Träder i kraft I:2017-01-01/ En plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2016:1011).


Nu önskar jag er alla en Riktigt God Jul och ett Riktigt Gott Nytt År.


________________________________________________________________
Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

Diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 § I detta kapitel avses med

- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,

- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,

- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och

- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Tvingande bestämmelser

4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.

Ansvar för personalen

5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post217

Analysera med stöd av SWOT-analys

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-24 15:09:15

Häromdagen satt jag på ett möte med några rektorer i syfte att vi skulle komma fram till vilka utvecklingsområden vi kan tänka oss att samverka kring. För att besluta utvecklingsområden, där vi tänkte använda oss av varandras erfarenheter och kunskaper, kom vi fram till att vi gemensamt behövde identifiera och prioritera fokusområden som vi alla var i stort behov av att arbeta aktivt med. I samband med detta berättade en av rektorerna hur hon på sin tidigare skola använt sig av en SWOT- analys för att på ett enkelt sätt göra en utvärdering av personalens samarbetsformer. Med stöd av SWOT- analysen identifierades styrkor och svårigheter men också möjligheter och hinder till vidare utveckling. Analysen utfördes tillsammans med elevhälsan och lärarlagen. Vidare berättade rektorn att underlaget involverade all personal i skolans utvecklingsarbete. Materialet användes därefter i ett utarbetande av en handlingsplan för att utveckla samarbetet mellan lärare och elevhälsan.

Hur kan vi inom skolan arbeta med en SWOT-analys?

SWOT-analys är ett strukturerat arbetssätt i syfte att bedöma styrkor, svårigheter, möjligheter och hinder. Namnet SWOT kommer från de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). För de som vill kan ordet svagheter bytas ut till svårigheter och hot bytas ut till hinder för att tydliggöra dess innebörd. Styrkorna och svårigheterna kan verksamheten påverka genom att ta egna beslut. Möjligheter och Hinder går inte alltid att påverka till exempel bygger skolans verksamhet på skollagen, gymnasieförordningen och andra styrdokument som skolan inte kan påverka utan måste bemöta och anpassa verksamheten efter.

Analysarbetet kan ske i flera steg.

1. Samla arbetslag och elevhälsan. Det får inte bli för många, jag har tidigare arbetat med grupper där vi varit cirka 4 till 10 personer för att alla ska kunna komma till tals.

2. Börja med att var och en allena fyller i SWOT-analysen, utifrån den frågeställning ni beslutat fokusera kring.

3. Samlas därefter i helgrupp och diskutera de olika “svaren”. Diskutera en ruta i taget. Är det så att någon vill fylla i en ny upptäckt av styrka, svårighet, möjlighet eller hinder som kommer upp i de gemensam diskussionerna ska det självklart göras.

Efter det att SWOT- analysen sammanställts blir det tydligt vad verksamheten behöver arbeta vidare med. Styrkorna och möjligheterna används i ett vidare arbete med att bemöta uppmärksammade svårigheter och hinder. Med hänsyn därtill kan verksamheten utarbeta en handlingsplan för fortsatt arbete.
Frågorna nedan utgör ett stöd i arbetet.

- Hur kan vi göra för att bibehålla styrkorna?

- Hur kan vi sätta svårigheterna ur spel?

- Hur kan vi använda oss av identifierade möjligheter?

- Hur kan vi göra för att förebygga och/eller bemöta hindren?

Angående mötet med rektorerna beslutade vi oss för att var och en skulle analysera sitt eget organiserande kring det förebyggande arbetet för att få fram ett diskussionsunderlag runt arbetet med att formulera ett samverkansområde.

Frågeställningen blev: Hur arbetar skolan med att förebygga skolsvårigheter?



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post212

Vad handlar professionsetik om?

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-13 12:39:36

Vad handlar professionsetik om?

Professionsetik är inte ett enhetligt fält snarare är det så att det ställer krav på att professionerna behöver ta olika hänsynstaganden vilket innebär att styrande, normativa, intressen korsas och bryts mot varandra.

Det finns många vinklar inom professionsetik som är viktiga att reflektera- och agera kring inom många yrkesgrupper, framförallt de som arbetar med människor. Och det är just inom dessa vinklar etikens spelregler sätts på prov i mötet med de personer som beslut måste tas omkring. I boken Professionsetik (2014) skriver Svein Aage Christoffersen att professionsetik handlar om yrkesutövare som i sitt dagliga arbete möter personer ”ansikte mot ansikte” för att tillsammans med andra professioner göra val och ta beslut som kan få både stora och små konsekvenser för den enskilde personen. Etiska frågor är inte bara teoretiska utan också praktiska då det ska övergå till handling. Det innebär att de professioner som befinner sig på möten där beslut kring till exempel enskilda elever ska tas står inför enormt stora utmaningar som i sin tur innebär att deras moraliska och etiska riktlinjer prövas. Det gäller alla professioner som arbetar med människor och inom utbildning förskollärare, fritidspedagoger, lärare, rektorer, specialpedagoger, socionomer, skolsköterskor, psykologer och skolläkare. Utmaningarna och besluten är inte densamma vid varje möte och kan inte generaliseras. Ställningstaganden ställer krav på att yrkesrollerna utvecklat ett etiskt förhållningssätt som kan vägas mellan uppdrag, behov och förtroende för att få fram ett beslut som ska bli till handling, och som ska gynna till exempel den enskilde eleven. Professionsetik handlar inte bara om att beskriva vad det är och vad som ingår i begreppet, vi behöver även beskriva och diskutera hur vi tycker att den ska vara. Gemensamt tänkande i professionella sammanhang ligger till grund för handling och är oerhört viktigt i det framåtsyftande arbetet.

Stycket nedan har jag ordagrant återgivit från boken Professionsetik (2014) i syfte att använda som underlag till gemensam diskussion kring hur vi ser på vår roll och vårt uppdrag inom skolan.

"Om vi tar skolan så handlar den inte först och främst om problem, men om möjligheter. Visserligen kan bristande kunskaper göras till ett problem, och då blir det skolans uppgift att lösa de problem som barnen kommer till skolan med. Mer närliggande är det emellertid att vända på perspektivet och säga att eleverna är människor med en potential som kan realiseras med hjälp av kunskapen. Därför måste skolan se till elevernas potential och fråga sig vad den kan göra för att utveckla och skapa nya möjligheter"

Tillhörande frågor:

- Hur kan vi observera och diskutera elevernas styrkor och möjligheter?
- Hur kan vi ta till vara på skolans olika professioner i arbetet med att främja lärande och utveckling?

Referens: Christoffersen, Svein, A (2014). Professionsetik. Falkenberg. Gleerups



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post211

Min trubbiga pyramid

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-03 12:47:15

För några år sedan fick jag i uppdrag av några skolor att hjälpa till i arbetet med att utveckla deras hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. I det första skedet skulle jag tydliggöra vad begreppen stod för och vad det grundade sig på. Därefter ville de ha förtydligat hur ansvaren fördelades mellan de olika yrkesprofessionerna inom skolan. Då tog jag fram min lilla trubbiga pyramid för att tydliggöra det olika uppdragen, begreppen och ansvarsområdena. Bilden är långt ifrån unik och många innan mig har tagit fram liknade bilder för att uttrycka olika betydelser, men min trubbiga och stabbiga pyramid har hjälpt mig att varsamt paketera upp några delar av uppdragen. De olika blocken visar hur komplext arbetet är samtidigt som det blir tydligt att arbetet ställer höga krav på ett kontinuerligt och strukturerat samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal.

Pyramidens stomme består av våra uppdrag, det är grunden för allt det vi planerar, utför, följer upp och utvärderar. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. I skollagen regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och vårdnadshavare. Läroplanerna är en förordning som beskriver verksamheternas värdegrund, uppdrag och mål samt riktlinjer för hur arbetet kan bedrivas. Diskrimineringslagen omfattas av diskrimineringsförbud inom områdena kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Undervisningen styrs även av kursplaner och program- samt ämnesplaner där varje kurs och ämne innehåller kunskapskrav som talar om vad eleven behöver kunna för att uppnå ett visst betyg. Dessa styrdokument är några exempel på vad som gäller för skolans verksamhet och som vi måste rätta oss efter.

Bottenblocket grundar sig alltså på styrdokument och regler som vi inom utbildning gemensamt behöver diskutera kring för att bygga en bro mellan vad text och vardagligt arbete innebär i praktiken. En stabil och tydlig stomme gör det lättare för oss att stå emot sådant som påverkas negativt på lärande och delaktighet. Nästa block i det trubbiga och stabbiga bygget blir eleverna, huvudrollsinnehavarna, det är dem vi lägger grunden för. Utifrån det blocket tar vi reda på vad som står skrivet i de olika styrdokumenten till exempel vad innebär uttrycket bristande tillgänglighet? Om tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa lärmiljöer som möter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar torde det innebära att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Vi ska ge ledning och stimulans som barnen och eleverna behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (2014:458). Motverka diskriminering och utanförskap. Motivera till att lära, främja närvaro, samverka med vårdnadshavare och externa professioner samt arbeta med individuella stödinsatser med mycket mera. Dessa insatser är komplexa och ställer mycket höga krav på samarbete och långsiktighet. Styrdokumenten tydliggör att uppdragen är gemensamma och att huvuduppgiften är att vi behöver stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, och att arbetet sträcker sig genom skol,- grupp och individnivå. Det innebär att vi tillsammans behöver identifiera riskfaktorer som kan leda till att elevers lärande och hälsa hotas. Riskfaktorer behöver elimineras och skyddsfaktorer stärkas. Ju mer vi arbetar hälsofrämjande och förebyggande desto mindre åtgärdande arbete kommer det att bli. Insatser som lägger mest fokus på forskningsbaserad risk- och skyddsfaktorer är mer effektiva än insatser som inte bygger på det. Tillsammans kan rektorer, lärare och elevhälsan bidra med mycket. Väljer vi att lägga över arbetet på enskilda professioner kan det bli svårt att få till en hälsofrämjande skola. Oftast leder parallellt arbete till allt för mycket kortsiktiga och åtgärdande insatser som riktas mot enskilda elever och som inte alltid har en grund i behov eller forskningsbaserade arbetssätt. Den trubbiga och stabbiga pyramiden visar riktningen mot att arbetet först behöver utgå från hur verksamheten kan möta behoven innan det övergår till åtgärdande insatser. Först ledning och stimulans (skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen. Paragraf 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) och tillgängliga lärmiljöer. Räcker inte det kan det bli aktuellt med
extra anpassningar, pedagogisk utredning och särskilt stöd och det som vi bland annat kallar för åtgärdande insatser.
Se gärna tidigare inlägg om Samarbete, samarbete och samarbete




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post210

Samarbete mellan myndigheterna är lika viktigt som inom skolan

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-20 15:36:55

Skolinspektionen släppte nyligen en kvalitetsrapport med namnet Skolans arbete med extra anpassningar, som visar att arbetet med extra anpassningar på skolorna inte alltid fungerar på så sätt som det var tänkt enligt skollagen (kapitel 3.5 2014:456). Det som gladde mig enormt i detta arbete var att Skolinspektionen genomförde arbetet med stöd av rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att våra betydelsefulla myndigheter samarbetar kring frågor som rör förskola, fritidshem och skola måste ändå vara mycket högt prioriterat. Att ta in professioner som kan frågorna utifrån sitt uppdrag och som kan hjälpa skolor att utveckla de områden som brister behöver bli mer omfattande på samma sätt som vi som arbetar inom skolan behöver använda oss ännu mer av varandras kunskaper och erfarenheter. Olika kunskapsområden och perspektiv kommer till nytta när de olika yrkesrollerna samarbetar. Det visar även den här rapporten. Om vi nu tittar lite närmre på vad som kan ligga till grund för att arbetet med extra anpassningar inte riktigt fungerar optimalt ute på skolorna kan vi se en röd tråd genom rapporten som har just med samarbete att göra.

De skolor som haft eller har det svårt att etablera arbetet med extra anpassningar visar rapporten bland annat bero på att det saknas ett kontinuerligt samarbete mellan elevhälsan och lärarna samt att det saknas rutiner över hur arbetet ska genomföras, alltså huret. ”Hur ska vi veta vad vi ska göra när vi inte ens har några gemensamma rutiner? Hur tror ni då att vi ska kunna hjälpa lärarna?” (Citat ur rapporten från en elevhälsorepresentant.)

De skolor som har uppnått god kvalité i arbetet med extra anpassningar har tagit tillvara på det specialpedagogiska perspektivet i arbetet med att jobba övergripande med kompetensutveckling och handledning. Specialpedagogen har även varit delaktig i undervisningen och använts i arbetet med att observera undervisningen.

En stor svårighet i arbetet uppstår när parterna inte gemensamt tittar på hur lärmiljöerna möter elevens behov innan analysen handlar om extra anpassningar. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen). Vi behöver alltså först utgå från vad vi kan göra på skol- och gruppnivå innan det övergår till individnivå och stödinsatsen extra anpassning. Det är visserligen inte alltid så enkelt att göra men med stöd av lärarkollegor, elevhälsan och rektorn ökar förutsättningarna till att lyckas. Som lärare tycker jag att den stora utmaningen i arbetet är ensamheten. Det kollegiala lärandet, reflektionerna och diskussionerna om undervisning, forskning och innehåll ingår sällan som en del av mitt vardagliga arbete. Jag efterlyser mer tvärprofessionella samarbeten där lärare, elevhälsan och rektorn tillsammans hittar en gemensam väg mot att bygga broar mellan uppdrag, ansvar och praktiskt agerande.

Listan nedan är kopierad från rapporten Skolans arbete med extra anpassningar och visar att de skolor som ger elever extra anpassningar av god kvalité genomför följande kedjor. Listan kan användas som diskussionsunderlag kring hur skolan kan skapa rutiner kring åtgärdande insatser och utveckla samarbetet mellan lärare, elevhälsan och rektorn. Samt hur skolan kan identifiera, planera och utveckla ett förebyggande arbete.

Vill ni läsa rapporten kan ni följa länken: Skolans arbete med extra anpassningar

1. Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.

2. Elevhälsans kompetens tas tillvara.

3. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.

4. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.

5. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.

6. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.

7. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.

8. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.

9. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.

10. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post209
Next »