Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Min trubbiga pyramid

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-03 12:47:15

För några år sedan fick jag i uppdrag av några skolor att hjälpa till i arbetet med att utveckla deras hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. I det första skedet skulle jag tydliggöra vad begreppen stod för och vad det grundade sig på. Därefter ville de ha förtydligat hur ansvaren fördelades mellan de olika yrkesprofessionerna inom skolan. Då tog jag fram min lilla trubbiga pyramid för att tydliggöra det olika uppdragen, begreppen och ansvarsområdena. Bilden är långt ifrån unik och många innan mig har tagit fram liknade bilder för att uttrycka olika betydelser, men min trubbiga och stabbiga pyramid har hjälpt mig att varsamt paketera upp några delar av uppdragen. De olika blocken visar hur komplext arbetet är samtidigt som det blir tydligt att arbetet ställer höga krav på ett kontinuerligt och strukturerat samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal.

Pyramidens stomme består av våra uppdrag, det är grunden för allt det vi planerar, utför, följer upp och utvärderar. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. I skollagen regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och vårdnadshavare. Läroplanerna är en förordning som beskriver verksamheternas värdegrund, uppdrag och mål samt riktlinjer för hur arbetet kan bedrivas. Diskrimineringslagen omfattas av diskrimineringsförbud inom områdena kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Undervisningen styrs även av kursplaner och program- samt ämnesplaner där varje kurs och ämne innehåller kunskapskrav som talar om vad eleven behöver kunna för att uppnå ett visst betyg. Dessa styrdokument är några exempel på vad som gäller för skolans verksamhet och som vi måste rätta oss efter.

Bottenblocket grundar sig alltså på styrdokument och regler som vi inom utbildning gemensamt behöver diskutera kring för att bygga en bro mellan vad text och vardagligt arbete innebär i praktiken. En stabil och tydlig stomme gör det lättare för oss att stå emot sådant som påverkas negativt på lärande och delaktighet. Nästa block i det trubbiga och stabbiga bygget blir eleverna, huvudrollsinnehavarna, det är dem vi lägger grunden för. Utifrån det blocket tar vi reda på vad som står skrivet i de olika styrdokumenten till exempel vad innebär uttrycket bristande tillgänglighet? Om tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa lärmiljöer som möter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar torde det innebära att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Vi ska ge ledning och stimulans som barnen och eleverna behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (2014:458). Motverka diskriminering och utanförskap. Motivera till att lära, främja närvaro, samverka med vårdnadshavare och externa professioner samt arbeta med individuella stödinsatser med mycket mera. Dessa insatser är komplexa och ställer mycket höga krav på samarbete och långsiktighet. Styrdokumenten tydliggör att uppdragen är gemensamma och att huvuduppgiften är att vi behöver stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, och att arbetet sträcker sig genom skol,- grupp och individnivå. Det innebär att vi tillsammans behöver identifiera riskfaktorer som kan leda till att elevers lärande och hälsa hotas. Riskfaktorer behöver elimineras och skyddsfaktorer stärkas. Ju mer vi arbetar hälsofrämjande och förebyggande desto mindre åtgärdande arbete kommer det att bli. Insatser som lägger mest fokus på forskningsbaserad risk- och skyddsfaktorer är mer effektiva än insatser som inte bygger på det. Tillsammans kan rektorer, lärare och elevhälsan bidra med mycket. Väljer vi att lägga över arbetet på enskilda professioner kan det bli svårt att få till en hälsofrämjande skola. Oftast leder parallellt arbete till allt för mycket kortsiktiga och åtgärdande insatser som riktas mot enskilda elever och som inte alltid har en grund i behov eller forskningsbaserade arbetssätt. Den trubbiga och stabbiga pyramiden visar riktningen mot att arbetet först behöver utgå från hur verksamheten kan möta behoven innan det övergår till åtgärdande insatser. Först ledning och stimulans (skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen. Paragraf 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) och tillgängliga lärmiljöer. Räcker inte det kan det bli aktuellt med
extra anpassningar, pedagogisk utredning och särskilt stöd och det som vi bland annat kallar för åtgärdande insatser.
Se gärna tidigare inlägg om Samarbete, samarbete och samarbete




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post210

Samarbete mellan myndigheterna är lika viktigt som inom skolan

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-20 15:36:55

Skolinspektionen släppte nyligen en kvalitetsrapport med namnet Skolans arbete med extra anpassningar, som visar att arbetet med extra anpassningar på skolorna inte alltid fungerar på så sätt som det var tänkt enligt skollagen (kapitel 3.5 2014:456). Det som gladde mig enormt i detta arbete var att Skolinspektionen genomförde arbetet med stöd av rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att våra betydelsefulla myndigheter samarbetar kring frågor som rör förskola, fritidshem och skola måste ändå vara mycket högt prioriterat. Att ta in professioner som kan frågorna utifrån sitt uppdrag och som kan hjälpa skolor att utveckla de områden som brister behöver bli mer omfattande på samma sätt som vi som arbetar inom skolan behöver använda oss ännu mer av varandras kunskaper och erfarenheter. Olika kunskapsområden och perspektiv kommer till nytta när de olika yrkesrollerna samarbetar. Det visar även den här rapporten. Om vi nu tittar lite närmre på vad som kan ligga till grund för att arbetet med extra anpassningar inte riktigt fungerar optimalt ute på skolorna kan vi se en röd tråd genom rapporten som har just med samarbete att göra.

De skolor som haft eller har det svårt att etablera arbetet med extra anpassningar visar rapporten bland annat bero på att det saknas ett kontinuerligt samarbete mellan elevhälsan och lärarna samt att det saknas rutiner över hur arbetet ska genomföras, alltså huret. ”Hur ska vi veta vad vi ska göra när vi inte ens har några gemensamma rutiner? Hur tror ni då att vi ska kunna hjälpa lärarna?” (Citat ur rapporten från en elevhälsorepresentant.)

De skolor som har uppnått god kvalité i arbetet med extra anpassningar har tagit tillvara på det specialpedagogiska perspektivet i arbetet med att jobba övergripande med kompetensutveckling och handledning. Specialpedagogen har även varit delaktig i undervisningen och använts i arbetet med att observera undervisningen.

En stor svårighet i arbetet uppstår när parterna inte gemensamt tittar på hur lärmiljöerna möter elevens behov innan analysen handlar om extra anpassningar. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen). Vi behöver alltså först utgå från vad vi kan göra på skol- och gruppnivå innan det övergår till individnivå och stödinsatsen extra anpassning. Det är visserligen inte alltid så enkelt att göra men med stöd av lärarkollegor, elevhälsan och rektorn ökar förutsättningarna till att lyckas. Som lärare tycker jag att den stora utmaningen i arbetet är ensamheten. Det kollegiala lärandet, reflektionerna och diskussionerna om undervisning, forskning och innehåll ingår sällan som en del av mitt vardagliga arbete. Jag efterlyser mer tvärprofessionella samarbeten där lärare, elevhälsan och rektorn tillsammans hittar en gemensam väg mot att bygga broar mellan uppdrag, ansvar och praktiskt agerande.

Listan nedan är kopierad från rapporten Skolans arbete med extra anpassningar och visar att de skolor som ger elever extra anpassningar av god kvalité genomför följande kedjor. Listan kan användas som diskussionsunderlag kring hur skolan kan skapa rutiner kring åtgärdande insatser och utveckla samarbetet mellan lärare, elevhälsan och rektorn. Samt hur skolan kan identifiera, planera och utveckla ett förebyggande arbete.

Vill ni läsa rapporten kan ni följa länken: Skolans arbete med extra anpassningar

1. Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.

2. Elevhälsans kompetens tas tillvara.

3. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.

4. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.

5. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.

6. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.

7. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.

8. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.

9. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.

10. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post209

Lärande organisation

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-06 07:11:55

Lärare, elevhälsan, övrig personal och rektor behöver vara delaktiga i arbetet med att identifiera vilka utvecklingsområden som behöver utvecklas. Kollegialt lärande som en del i samarbetet bereder väg till att lära av varandra. En lärande organisation uppmuntrar till lärande vilket i skolsammanhang handlar om att öka lärarnas och övrig skolpersonals engagemang och delaktighet. Medarbetarna bjuds in till att diskutera mål, planer och värderingar tillsammans med ledningen. Lärarnas ledare möter sina lärare på samma sätt som lärarna förväntas möta sina elever (Roger.Ellmin. 2011).

Att skapa relationer är viktigt i arbetet med att öka insikten för att det inte är barnen eller eleverna som ska förändras, utan verksamheterna som behöver arbeta med hur skolsvårigheter och lärande ska bemötas i lärmiljöerna. En djup förståelse för att lärande sker på olika sätt i kombination med att tillgänglighetsanpassa hela verksamheten kan driva skolutveckling och göra stor skillnad för enskilda elever i deras dagliga miljöer. Varken snabba eller färdiga lösningar finns att tillgå i arbetet. Goda rutiner och formella möten gör samverkan mellan lärare och elevhälsan till en del i arbetet med att utforma utbildningen för eleverna. Gemensamt analysera för att få med elevhälsans och pedagogernas perspektiv säkerställer förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Har verksamheten tidigt upptäckt vad som kan orsaka skolsvårigheter och utvecklat ett förebyggande arbetssätt minskar riskfaktorerna för att elever hamnar i behov av åtgärdande insatser. Dessutom kommer fler elever märka av skolans ambition av att skapa en utbildning just för dem. En verksamhet i utveckling planerar arbetet utifrån att professionerna kan lära tillsammans och bildar på så sätt en lärandeorganisation. En lärande organisation som systematiskt och oavbrutet ger tid och utrymme till kollektivt lärande och förståelse förstärker allas ansvar till att finna förbättringar. Ne.se beskriver lärande organisation som en organisation som ständigt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa uppgifterna bättre. Det handlar alltså om en organisation som lär sig av erfarenheter och som använder sig av de kompetenser som finns för att ständigt vidareutvecklas.




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post208

Samsyn

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-08-22 08:26:24

Alla som arbetar inom förskola, fritidshem och skola måste utgå från att dagligen möta barn och elever med olika behov och förutsättningar. Ökad förståelse kommer förmodligen generera kreativitet och initiativ till flexibla arbetsformer liksom förståelsen för att det pedagogiska arbetet och ledarskapet i de olika lärmiljöerna påverkar kunskaps- och värdegrundsarbetet. Kreativitet handlar mycket om att ha ett tillåtande klimat där personalen känner sig trygga i arbetet med att pröva alternativa tillvägagångsätt och där långsiktigt arbete är högprioriterat och finns med på den dagliga agendan och skapar kreativa tankar. Många gånger ställer det krav på en synvända för att komma bort från eleven som en isolerad del av verksamheten där kortsiktiga, forcerade insatser allt för ofta är lösningen och istället öppna upp för att titta på sådant som sker i samspelet mellan elever, skolpersonal och lärmiljöerna. Att koppla detaljer till helheten, att inte se eleven som är bärare av svårigheter snarare att det kan vara verksamheten som inverkar på elevens situation är en viktig start på detta utvecklingsarbete. Utgår verksamheten från att svårigheter uppstår i mötet med miljön blir det lättare att förstå ansvaret med den egna pedagogiken, ledarskapet och metodikens påverkan på enskilda barn och elever. För att elever ska uppnå utbildningens mål behöver det som görs synliggöras och analyseras för att påbörja diskussioner om hur framtidens utbildning ska planeras och utövas. En bra början är att rektor aktivt driver arbetet med att finna samsyn om vad som inverkar på lärande och vad som kan påverka skolsvårigheter. Det handlar inte om att skuldbelägga någon det innebär att ta reda på hur arbetssätt, förhållningsätt och pedagogik påverkar såväl som hur den fysiska miljön och hur det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande satsningarna planeras och utförs. Om målet på en skola är att skapa en skola för alla behöver personalen definiera vad som ska göras och hur det ska göras för att målet ska uppnås. Arbetet behöver förankras och bearbetas i ledningsgrupp och i samtliga arbetslag, däribland ingår elevhälsan. Missförstånd runt begrepp, tillvägagångssätt och ansvar behöver redas ut. Finns utrymme för samtal om det egna vardagsarbetet ökar möjligheterna till en yrkesspråklig utveckling och samsyn. Och alla frågor kan inte arbetas med på en gång, här behöver alla hjälp av sina ledare att prioritera för att utvecklingen ska bli långsiktig och kvalitativ.


Yrkesspråk medför ett gemensamt, strukturerat och fastställt språk som sätter ord på samlad kunskap som finns inom yrkesområdet. Det är ett ”verktyg” som representerar det professionella språk som används inom hela verksamheten, en samlad förståelse för yrkesutövandet, professionerna och ett sätt att tänka och tala kring arbetet. Gemensam förståelse underlättar förfarandet med att förbättra förhållningssätt och arbetssätt och gör det möjligt att utveckla en medveten yrkesetik. Den specifika kunskap som all personal innehar om teorier, utmaningar och dilemman gör det möjligt att ta korrekta beslut. Definieras skolsvårigheter som en egenskap hos eleven eller formuleras svårigheterna utifrån mötet med lärmiljöerna, lärsituationerna, innehållet, skolpersonalen eller kamraterna? Yrkesspråket hjälper rektor, lärare och elevhälsoteam att beskriva olika behov och förutsättningar. Samarbetet mellan parterna stärks också när alla förstår teorier och begrepp som används i vardagen. I arbetet med att utveckla sitt professionella kunnande krävs det tillgång till ett fungerande yrkesspråk som bistår personalen med att diskutera tänkbara arbetsmetoder för att elever ska uppnå måluppfyllelse (Colnerud. C & Granström. K. 2015). Samsyn kan uppnås på många olika sätt men en verksamhet som planerar en organisationen utifrån att professionerna kan lära tillsammans och av varandra uppmuntrar till skolutveckling och gemensam förståelse för varandras olika kunskaper. En verksamhet som främjar ett relationellt synsätt bygger en organisation så att det tvärprofessionella samarbetet blir navet för att utveckla en tillgänglig utbildning. Meningen är inte att komma fram till färdiga lösningar som passar alla snarare att göra det möjligt till att utveckla kreativitet i ett nära samarbete mellan kollegor därmed innefattas elevhälsan, elever, vårdnadshavare, rektor och externa professioner.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post207

Utredningar

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-02-09 06:09:57

Dokumentation över elever som uppmärksamts att de riskerar att inte uppnå kunskapsmålen/kunskapskraven växer på skrivborden. Stora högar som någon utanför den vardagliga undervisningen förväntas slutföra innan veckans slut. Febrilt letar ansvarspersonen upp den skolpersonal som arbetar nära eleven för att få hjälp med utredningen. Det är nämligen allt för ofta så att alla förväntar sig att personen ska ansvara för hela utredningsprocessen, analysen och åtgärdsprogrammen trots att personen inte varit i närheten av klassrummet. Ansvarspersonen planerar inte undervisningen, har inte specifika kunskaper i de kurser/ämnen som eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmålen/kunskapskraven i. Personen bedömer inte heller elevens kunskaper och har inte en samlad bild över styrkor och svårigheter. Alltså personen finns inte med i den miljön där svårigheterna uppstått.

När svårigheter uppstår måste vi alltid gå tillbaks till där det började, oftast är det i klassrummet tillsammans med andra elever och lärare. Ska utredningen komma till sin rätta, syftet är att ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd, behöver ansvarspersonen och berörda lärare ha ett systematiskt samarbete och dela på ansvaret. Det behövs en organisation där parterna kontinuerligt träffas för att komma fram till hur de ska gå vidare i utredningsprocessen. En pedagogisk utredning ställer också krav på fler perspektiv än enbart skolans. Vårdnadshavare och elev är oerhört viktiga genom hela processen. Identifiera styrkor och svårigheter kan bli svårt om vi inte lyssnar till eleven. Hur ser eleven på situationen? Hur ser undervisande lärare och mentor på saken? Alla samtal i denna process måste ske med berörd lärare, elev och vårdnadshavare. Självklart är elevhälsan också viktig i detta arbete, ingen kan äga processen allena, alla behövs i detta gedigna arbete.

Förväntningarna på vem som ska göra vad, hur det ska gå till och när det ska börja är inte alltid igenomtänkt och behöver ibland ses över. När högarna växer har ofta verksamheten hamnat i en åtgärdande insatskarusell. För att få till en förändring, där vi ser att skolan satsar på att förebygga inlärningssvårigheter och skapa hälsofrämjande lärmiljöer, behöver vi ta ett samlat grepp kring hur vi samarbetar inom skolan. Hur vi utreder svårigheter och styrkor, analyserar och utvärderar. Generella förebyggande och hälsofrämjande insatser leder till mindre individuella insatser. Sådant vi gör för enskilda elever kan gynna flera. Bilden nedan visar vad som sker om åtgärdande insatser tar för mycket plats i organisationen. Ska vi lyckas med att komma bort från vårt åtgärdande arbete kan vi inte längre arbeta på var kammare. Samarbete, samarbete och samarbete är möjligheternas väg.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post196

Specialpedagogik eller pedagogik?

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-01-28 17:29:10

Behöver vi mer av pedagogik eller mer av specialpedagogik för att möta elevers olika behov och förutsättningar? Det är en fråga jag ofta möts av skolpersonal. Frågan väcks när vi pratar om behov och stödinsatser. Många upplever att det är svårt att möta elevers olika behov och känner att det inte har tillräckligt med kunskap om stödinsatser. Baksidan med att prata om specialpedagogik som enskilt kunskapsområde är bland annat att många tror att det enbart handlar om stödundervisning, och att den insatsen alltid bidrar till att lärandet ökar för den enskilde eleven. Traditionellt har skolan arbetat "med" elevers svårigheter vid sidan av undervisningen, läs gärna En specialpedagogisk överblick skriven avInger Tinglev, och många gånger har det varit den enda lösning skolor fått fram för av möta elevers olikheter och uppmärksammade svårigheter. Förväntningarna på att enskild stödundervisning ska leda till positiva effekter för lärandet och elevens sociala utvecklingen har varit stora, trots att det varit svårt att finna forskning som visar på sådana effekter. Specialpedagogik handlar inte enbart om att åtgärda elevens uppvisade svårigheter, snarare om att förstå elevers styrkor och svårigheter samt dess konsekvenser i den pedagogiska miljön. Specialpedagogiska insatser kan till exempel vara att tillsammans med lärare, elev och vårdnadshavare identifiera, finna lösningar och pröva lösningar i den vardagliga undervisningen och övriga skolmiljöer. Vi behöver se specialpedagogiken i interaktion med skolans pedagogiska verksamhet. Svårigheter uppstår oftast i mötet med olika lärmiljöer samt lärsituationer och påverkar elevens lärande på olika sätt. Skolans specialpedagogiska verksamhet bör ses utifrån ett relationellt perspektiv där lärare, rektor, elevhälsa, elev och vårdnadshavare samarbetar kring framgångsfaktorer och svårigheter.


Vad händer om vi blandar pedagogik med specialpedagogik? Blir det inkluderande pedagogik? Kanske är det svaret på frågan om vi behöver mer av specialpedagogik eller pedagogik, vi behöver mixen. Mixen tydliggör också vårt gemensamma hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Pedagogik och specialpedagogik är ingredienser vi behöver för att forma en tillgänglig skola. Ska vi leda och stimulera elever till lärande samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser behöver vi kunskaper inom flera områden för att lyckas med vårt övergripande mål, att alla elever ska uppnå utbildningens mål.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post195

Kunskaper, värden och normer

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-01-18 14:38:56

I skollagen står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare ska också utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Och barn och elever ska ges stöd och stimulans så att det utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att kunskaper och värden följer varandra likt pärlor som träs på rad för att till slut knytas ihop och låsas fast för att bli ett vackert pärlhalsband. Genom att se kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget som en helhet ökar förutsättningarna till att eleverna uppnår utbildningens mål. Följsamt genomsyrar kunskap och värden hela verksamheten, från den vardagliga undervisningen genom organisationens övergripande planering och handlande. Solidaritet, jämställdhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet (Diskrimineringsgrunderna) tillhör uppdraget. Normer och värden kan inte ses som en aktivitet som sker vid sidan av undervisningen. Detta uppdrag kan inte befrias från kunskapsuppdraget och måste värderas med lika stor respekt. Vi behöver dock tydliggöra vad skolan menar med värdegrund (värdena står i skollagen).

1 kap. Inledande bestämmelser
Utformningen av utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Hur och när syns värdegrundsarbetet i den vardagliga undervisningen? Hur agerar vi konkret?
Genom att möta elever med respekt, visa intresse för deras behov och förutsättningar, vara tolerant och skapa delaktighet samt inflytande utvecklar barn och elever kunskaper om alla människors lika värde. Vi lär barnen och eleverna att formulera egna åsikter, att inta ett kritiskt förhållningssätt och att argumentera. Dessa förmågor tränas både skriftligt och verbalt. Kommunikativa förmågor är behjälpligt i arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter liksom ett av kunskapsuppdraget.

Ett systematiskt värdegrundsarbete bidrar till måluppfyllelse och är en del av skolans gemensamma elevhälsoarbete. Verksamheter som systematiskt, strukturerat och genomtänkt arbetar i vardagen med värdegrundsarbetet har också hög måluppfyllelse.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post194

Framgångsrik undervisning börjar med att vi identifierar styrkor och svårigheter

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-12-07 16:09:15

Hur gör vi för att möta elevers olika behov och förutsättningar? Och hur vet vi att det vi gör fungerar? Först och främst behöver vi utveckla skolans tillgänglighet alltså forma den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. När vi identifierat styrkor och svårigheter behöver vi ta fram lösningar som möter behoven, och när vi prövat lösningarna behöver vi ta reda på hur och om det fungerar. Funkar lösningarna fortsätter vi att utveckla, funkar det inte definierar vi nya lösningar som vi prövar.

Den pedagogiska miljön innebär bland annat att erbjuda elever olika sätt att lära på. Det finns forskning som visar att vissa arbetssätt gynnar elevers lärande till exempel genom att arbeta med elevernas metakognitiva strategier, kamratlärande och explicit undervisning. Läs mer om dessa arbetssätt i tidigare blogginlägg. Forskning visar tydligt att elever har fördel av en strukturerad och explicit undervisning där lärarna stöttar eleverna i att utveckla en stark tro på sin egen förmåga, där skolans personal förmedlar höga men också realistiska förväntningar. Vilka arbetssätt och metoder som behövs, eller hur variationen på undervisningen behöver utvecklas vet läraren som arbetar tillsammans med eleverna. Behoven och förutsättningarna är förstås olika därför är det bra om läraren tar hjälp av skolans specialpedagog för att få stöd i hur lärmiljön på bästa sätt kan bemöta eleverna. "För att ge bästa förutsättningar till delaktighet och inte göra anpassningen enbart till en individuell insats, bör mångfalden av undervisningsmaterial eller aktiviteter göras valbara. Generella lösningar ger goda förutsättningar för de flesta barn och elever" (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Den fysiska miljön påverkar elevens behov av inlärning liksom behov av socialt samspel. Den fysiska miljön handlar om att skapa en miljö där eleverna finner delaktighet och inkluderas i hela verksamheten. Det innebär bland annat att skolan behöver se över skolans möblering i både klassrum och korridorer. Hur ser den visuella miljön ut? Vad finns det för material och föremål? Och hur påverkar det eleverna? Utemiljön måste vara säkert utformad för att förekomma skador och olyckor. Vi behöver påminna oss om att skolgården ska stödja elevernas lärande, sociala samspel och fysiska aktiviteter.

Den sociala miljön handlar om att eleverna ska känna delaktighet och trygghet. Genom skolans gemensamma värdegrundsarbete kan vi förebygga utanförskap och utveckla alla människors lika värde samt solidaritet. Skolan behöver undervisa om samhällets förväntningar på positiva beteenden liksom definiera vad som är ett oacceptabelt bemötande och dess konsekvenser. "När man vill skapa ett socialt klimat för växande och utveckling är det viktigt med ett förhållningssätt där man söker efter möjligheter istället för att söka efter fel och brister" (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Sådant vi gör på organisationsnivå, i undervisningen och på individnivå behöver vi kontinuerligt följa upp och utvärdera för att ta reda på att organisationen kring lärandet möter behoven och att våra arbetssätt och strategier visar på förväntade effekter. Detta skolarbete gör vi i samarbete med elever, kollegor, elevhälsans olika kompetenser, rektor och vårdnadshavare.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post191

Samarbete, samarbete och samarbete

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-11-23 15:26:59

För att samarbetet mellan rektor, lärare och elevhälsa ska fungera behöver vi samsyn kring skolans uppdrag, normer och skolans olika yrkesprofessioner. Uppdraget finns bland annat skrivet i skollagen samt läroplanen och behöver diskuteras för att skapa en brygga mellan text och vardagligt arbete. Skolans olika yrkesroller behöver benas ut och klargöras, att kompetenserna gör olika saker mot gemensamma mål det vet vi men hur arbetet utförs behöver förklaras och dokumenteras. Normer och värden är avgörande för hur skolans hälsofrämjande och förebyggande insatser bemöts och utförs.

Vi behöver arbeta med en lång rad av frågor i syfte att uppnå samsyn:

- Vad menar skolans personal och rektor med hälsofrämjande och förebyggande arbete?

- Hur arbetar skolan med hälsofrämjande insatser?

- Hur identifierar vi elevernas behov av förebyggande och hälsofrämjande insatser?

- Hur förebygger vi behoven?

- Hur ser skolans personal och ledning på skolsvårigheter och elever i behov av stödinsatser?

- Hur visar det sig i skolans vardagsarbete?

I våra lagar och övriga styrdokument står det tydligt att skolan övergripande ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barn och elever ska ges ledning och stimulans för sitt lärande och personliga utveckling. Skolan ska göras tillgänglig genom lärmiljöer som möter olika behov och värdegrundsarbetet ska ske överallt och hela tiden. Ju mer hälsofrämjande och förebyggande arbete vi utför desto mindre åtgärdande insatser kommer det bli. Ansvaret för att dessa insatser utförs ligger på lärare, elevhälsa, övrig skolpersonal och rektor som också styr och har det övergripande ansvaret för att arbetet utförs. Samarbetet behöver organiseras genom möten där syften definieras och rätt diskussionsfrågor ställs. Bilden tydliggör vikten av samsyn på hur arbetet ska utföras, när det ska ske och vårt gemensamma ansvar.

Skolans insatser kräver tålamod, kontinuitet, begriplighet och samarbete. Det finns inte någon genväg eller enkelt svar på hur skolan ska anordna den perfekta organisationen kring hur samarbetet ska utföras. Det är upp till varje verksamhet att pröva sig fram för att finna den lösning som möter behoven bäst. Däremot är det mycket betydelsefullt att få fram strategier som tydliggör skolans gemensamma hälsofrämjande- och förebyggande uppdrag. Liksom hur personalen identifierar elevernas behov, hur behoven bemöts och genomförs i lärmiljöerna och lärsituationerna och att resultaten för arbetet följs upp och utvärderas. Strategierna ska vara ett stöd åt skolans personal i det vardagliga arbetet mot målet att alla elever ska uppnå utbildningens mål.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post190

Föreläsning med Fredrik Ahlén

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-10-24 09:47:33

Hur gör vi utbildningen tillgänglig och hur skapar vi en skola för alla?

En fråga vi inom förskolan och skolan kontinuerligt behöver diskutera inom arbetslagen, elevhälsoteamen, ledningsgruppen och tillsammans med barnen och eleverna. I ett organiserat samarbete mellan skolans samtliga professioner behöver vi systematiskt kartlägga, identifiera, planera och utföra gemensamma insatser som möter elevernas behov och förutsättningar. Därefter behöver vi följa upp och utvärdera framgångsfaktorer och utvecklingsområden i syfte att utveckla skolans tillgänglighet. Samspelar skolans fysiska, sociala och pedagogiska miljö med elevernas behov och förutsättningar? Frågan är alltid aktuell och måste hållas igång för att målet ska ska uppnås.

För er som är intresserade av att skapa en skola för alla vill jag rekommendera er att den 10 november kl. 18,00 besöka Stockholms stadsbibliotek för att lyssna till Fredrik Ahlén, författare till boken Hellre små steg än stora kliv. Fredrik Ahlén föreläser om hur lärare och skolledare kan gå tillväga för att elever ska lyckas i skolan.

Boken Hellre små steg än stora kliv tar sin utgångspunkt i frågor som Fredrik Ahlén har samlat på sig när han föreläst för lärare och skolledare. I slutet av boken återfinns själva frågorna. Boken avslutas sedan med ett antal övningar, som är tänkta att fungera som underlag för diskussioner lärare emellan.

Boken vänder sig till lärare, specialpedagoger och skolledare i grundskola och gymnasium samt till lärarstudenter.

Fredrik Ahlén är SO-lärare i årskurs 4–9 och har en magisterexamen i specialpedagogik. Nu arbetar han som biträdande rektor. Han är också aktiv som skolutvecklare, författare, föreläsare och lärarfortbildare.

Föreläsningen är kostnadsfri. Ni som vill gå på föreläsningen måste anmäla er till stadsbiblioteket. Läs mer och anmäl dig.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post187
« PreviousNext »