Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Samsyn

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-08-22 08:26:24

Alla som arbetar inom förskola, fritidshem och skola måste utgå från att dagligen möta barn och elever med olika behov och förutsättningar. Ökad förståelse kommer förmodligen generera kreativitet och initiativ till flexibla arbetsformer liksom förståelsen för att det pedagogiska arbetet och ledarskapet i de olika lärmiljöerna påverkar kunskaps- och värdegrundsarbetet. Kreativitet handlar mycket om att ha ett tillåtande klimat där personalen känner sig trygga i arbetet med att pröva alternativa tillvägagångsätt och där långsiktigt arbete är högprioriterat och finns med på den dagliga agendan och skapar kreativa tankar. Många gånger ställer det krav på en synvända för att komma bort från eleven som en isolerad del av verksamheten där kortsiktiga, forcerade insatser allt för ofta är lösningen och istället öppna upp för att titta på sådant som sker i samspelet mellan elever, skolpersonal och lärmiljöerna. Att koppla detaljer till helheten, att inte se eleven som är bärare av svårigheter snarare att det kan vara verksamheten som inverkar på elevens situation är en viktig start på detta utvecklingsarbete. Utgår verksamheten från att svårigheter uppstår i mötet med miljön blir det lättare att förstå ansvaret med den egna pedagogiken, ledarskapet och metodikens påverkan på enskilda barn och elever. För att elever ska uppnå utbildningens mål behöver det som görs synliggöras och analyseras för att påbörja diskussioner om hur framtidens utbildning ska planeras och utövas. En bra början är att rektor aktivt driver arbetet med att finna samsyn om vad som inverkar på lärande och vad som kan påverka skolsvårigheter. Det handlar inte om att skuldbelägga någon det innebär att ta reda på hur arbetssätt, förhållningsätt och pedagogik påverkar såväl som hur den fysiska miljön och hur det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande satsningarna planeras och utförs. Om målet på en skola är att skapa en skola för alla behöver personalen definiera vad som ska göras och hur det ska göras för att målet ska uppnås. Arbetet behöver förankras och bearbetas i ledningsgrupp och i samtliga arbetslag, däribland ingår elevhälsan. Missförstånd runt begrepp, tillvägagångssätt och ansvar behöver redas ut. Finns utrymme för samtal om det egna vardagsarbetet ökar möjligheterna till en yrkesspråklig utveckling och samsyn. Och alla frågor kan inte arbetas med på en gång, här behöver alla hjälp av sina ledare att prioritera för att utvecklingen ska bli långsiktig och kvalitativ.


Yrkesspråk medför ett gemensamt, strukturerat och fastställt språk som sätter ord på samlad kunskap som finns inom yrkesområdet. Det är ett ”verktyg” som representerar det professionella språk som används inom hela verksamheten, en samlad förståelse för yrkesutövandet, professionerna och ett sätt att tänka och tala kring arbetet. Gemensam förståelse underlättar förfarandet med att förbättra förhållningssätt och arbetssätt och gör det möjligt att utveckla en medveten yrkesetik. Den specifika kunskap som all personal innehar om teorier, utmaningar och dilemman gör det möjligt att ta korrekta beslut. Definieras skolsvårigheter som en egenskap hos eleven eller formuleras svårigheterna utifrån mötet med lärmiljöerna, lärsituationerna, innehållet, skolpersonalen eller kamraterna? Yrkesspråket hjälper rektor, lärare och elevhälsoteam att beskriva olika behov och förutsättningar. Samarbetet mellan parterna stärks också när alla förstår teorier och begrepp som används i vardagen. I arbetet med att utveckla sitt professionella kunnande krävs det tillgång till ett fungerande yrkesspråk som bistår personalen med att diskutera tänkbara arbetsmetoder för att elever ska uppnå måluppfyllelse (Colnerud. C & Granström. K. 2015). Samsyn kan uppnås på många olika sätt men en verksamhet som planerar en organisationen utifrån att professionerna kan lära tillsammans och av varandra uppmuntrar till skolutveckling och gemensam förståelse för varandras olika kunskaper. En verksamhet som främjar ett relationellt synsätt bygger en organisation så att det tvärprofessionella samarbetet blir navet för att utveckla en tillgänglig utbildning. Meningen är inte att komma fram till färdiga lösningar som passar alla snarare att göra det möjligt till att utveckla kreativitet i ett nära samarbete mellan kollegor därmed innefattas elevhälsan, elever, vårdnadshavare, rektor och externa professioner.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post207

Utredningar

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-02-09 06:09:57

Dokumentation över elever som uppmärksamts att de riskerar att inte uppnå kunskapsmålen/kunskapskraven växer på skrivborden. Stora högar som någon utanför den vardagliga undervisningen förväntas slutföra innan veckans slut. Febrilt letar ansvarspersonen upp den skolpersonal som arbetar nära eleven för att få hjälp med utredningen. Det är nämligen allt för ofta så att alla förväntar sig att personen ska ansvara för hela utredningsprocessen, analysen och åtgärdsprogrammen trots att personen inte varit i närheten av klassrummet. Ansvarspersonen planerar inte undervisningen, har inte specifika kunskaper i de kurser/ämnen som eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmålen/kunskapskraven i. Personen bedömer inte heller elevens kunskaper och har inte en samlad bild över styrkor och svårigheter. Alltså personen finns inte med i den miljön där svårigheterna uppstått.

När svårigheter uppstår måste vi alltid gå tillbaks till där det började, oftast är det i klassrummet tillsammans med andra elever och lärare. Ska utredningen komma till sin rätta, syftet är att ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd, behöver ansvarspersonen och berörda lärare ha ett systematiskt samarbete och dela på ansvaret. Det behövs en organisation där parterna kontinuerligt träffas för att komma fram till hur de ska gå vidare i utredningsprocessen. En pedagogisk utredning ställer också krav på fler perspektiv än enbart skolans. Vårdnadshavare och elev är oerhört viktiga genom hela processen. Identifiera styrkor och svårigheter kan bli svårt om vi inte lyssnar till eleven. Hur ser eleven på situationen? Hur ser undervisande lärare och mentor på saken? Alla samtal i denna process måste ske med berörd lärare, elev och vårdnadshavare. Självklart är elevhälsan också viktig i detta arbete, ingen kan äga processen allena, alla behövs i detta gedigna arbete.

Förväntningarna på vem som ska göra vad, hur det ska gå till och när det ska börja är inte alltid igenomtänkt och behöver ibland ses över. När högarna växer har ofta verksamheten hamnat i en åtgärdande insatskarusell. För att få till en förändring, där vi ser att skolan satsar på att förebygga inlärningssvårigheter och skapa hälsofrämjande lärmiljöer, behöver vi ta ett samlat grepp kring hur vi samarbetar inom skolan. Hur vi utreder svårigheter och styrkor, analyserar och utvärderar. Generella förebyggande och hälsofrämjande insatser leder till mindre individuella insatser. Sådant vi gör för enskilda elever kan gynna flera. Bilden nedan visar vad som sker om åtgärdande insatser tar för mycket plats i organisationen. Ska vi lyckas med att komma bort från vårt åtgärdande arbete kan vi inte längre arbeta på var kammare. Samarbete, samarbete och samarbete är möjligheternas väg.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post196

Specialpedagogik eller pedagogik?

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-01-28 17:29:10

Behöver vi mer av pedagogik eller mer av specialpedagogik för att möta elevers olika behov och förutsättningar? Det är en fråga jag ofta möts av skolpersonal. Frågan väcks när vi pratar om behov och stödinsatser. Många upplever att det är svårt att möta elevers olika behov och känner att det inte har tillräckligt med kunskap om stödinsatser. Baksidan med att prata om specialpedagogik som enskilt kunskapsområde är bland annat att många tror att det enbart handlar om stödundervisning, och att den insatsen alltid bidrar till att lärandet ökar för den enskilde eleven. Traditionellt har skolan arbetat "med" elevers svårigheter vid sidan av undervisningen, läs gärna En specialpedagogisk överblick skriven avInger Tinglev, och många gånger har det varit den enda lösning skolor fått fram för av möta elevers olikheter och uppmärksammade svårigheter. Förväntningarna på att enskild stödundervisning ska leda till positiva effekter för lärandet och elevens sociala utvecklingen har varit stora, trots att det varit svårt att finna forskning som visar på sådana effekter. Specialpedagogik handlar inte enbart om att åtgärda elevens uppvisade svårigheter, snarare om att förstå elevers styrkor och svårigheter samt dess konsekvenser i den pedagogiska miljön. Specialpedagogiska insatser kan till exempel vara att tillsammans med lärare, elev och vårdnadshavare identifiera, finna lösningar och pröva lösningar i den vardagliga undervisningen och övriga skolmiljöer. Vi behöver se specialpedagogiken i interaktion med skolans pedagogiska verksamhet. Svårigheter uppstår oftast i mötet med olika lärmiljöer samt lärsituationer och påverkar elevens lärande på olika sätt. Skolans specialpedagogiska verksamhet bör ses utifrån ett relationellt perspektiv där lärare, rektor, elevhälsa, elev och vårdnadshavare samarbetar kring framgångsfaktorer och svårigheter.


Vad händer om vi blandar pedagogik med specialpedagogik? Blir det inkluderande pedagogik? Kanske är det svaret på frågan om vi behöver mer av specialpedagogik eller pedagogik, vi behöver mixen. Mixen tydliggör också vårt gemensamma hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Pedagogik och specialpedagogik är ingredienser vi behöver för att forma en tillgänglig skola. Ska vi leda och stimulera elever till lärande samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser behöver vi kunskaper inom flera områden för att lyckas med vårt övergripande mål, att alla elever ska uppnå utbildningens mål.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post195

Kunskaper, värden och normer

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-01-18 14:38:56

I skollagen står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare ska också utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Och barn och elever ska ges stöd och stimulans så att det utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att kunskaper och värden följer varandra likt pärlor som träs på rad för att till slut knytas ihop och låsas fast för att bli ett vackert pärlhalsband. Genom att se kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget som en helhet ökar förutsättningarna till att eleverna uppnår utbildningens mål. Följsamt genomsyrar kunskap och värden hela verksamheten, från den vardagliga undervisningen genom organisationens övergripande planering och handlande. Solidaritet, jämställdhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet (Diskrimineringsgrunderna) tillhör uppdraget. Normer och värden kan inte ses som en aktivitet som sker vid sidan av undervisningen. Detta uppdrag kan inte befrias från kunskapsuppdraget och måste värderas med lika stor respekt. Vi behöver dock tydliggöra vad skolan menar med värdegrund (värdena står i skollagen).

1 kap. Inledande bestämmelser
Utformningen av utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Hur och när syns värdegrundsarbetet i den vardagliga undervisningen? Hur agerar vi konkret?
Genom att möta elever med respekt, visa intresse för deras behov och förutsättningar, vara tolerant och skapa delaktighet samt inflytande utvecklar barn och elever kunskaper om alla människors lika värde. Vi lär barnen och eleverna att formulera egna åsikter, att inta ett kritiskt förhållningssätt och att argumentera. Dessa förmågor tränas både skriftligt och verbalt. Kommunikativa förmågor är behjälpligt i arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter liksom ett av kunskapsuppdraget.

Ett systematiskt värdegrundsarbete bidrar till måluppfyllelse och är en del av skolans gemensamma elevhälsoarbete. Verksamheter som systematiskt, strukturerat och genomtänkt arbetar i vardagen med värdegrundsarbetet har också hög måluppfyllelse.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post194

Framgångsrik undervisning börjar med att vi identifierar styrkor och svårigheter

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-12-07 16:09:15

Hur gör vi för att möta elevers olika behov och förutsättningar? Och hur vet vi att det vi gör fungerar? Först och främst behöver vi utveckla skolans tillgänglighet alltså forma den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. När vi identifierat styrkor och svårigheter behöver vi ta fram lösningar som möter behoven, och när vi prövat lösningarna behöver vi ta reda på hur och om det fungerar. Funkar lösningarna fortsätter vi att utveckla, funkar det inte definierar vi nya lösningar som vi prövar.

Den pedagogiska miljön innebär bland annat att erbjuda elever olika sätt att lära på. Det finns forskning som visar att vissa arbetssätt gynnar elevers lärande till exempel genom att arbeta med elevernas metakognitiva strategier, kamratlärande och explicit undervisning. Läs mer om dessa arbetssätt i tidigare blogginlägg. Forskning visar tydligt att elever har fördel av en strukturerad och explicit undervisning där lärarna stöttar eleverna i att utveckla en stark tro på sin egen förmåga, där skolans personal förmedlar höga men också realistiska förväntningar. Vilka arbetssätt och metoder som behövs, eller hur variationen på undervisningen behöver utvecklas vet läraren som arbetar tillsammans med eleverna. Behoven och förutsättningarna är förstås olika därför är det bra om läraren tar hjälp av skolans specialpedagog för att få stöd i hur lärmiljön på bästa sätt kan bemöta eleverna. "För att ge bästa förutsättningar till delaktighet och inte göra anpassningen enbart till en individuell insats, bör mångfalden av undervisningsmaterial eller aktiviteter göras valbara. Generella lösningar ger goda förutsättningar för de flesta barn och elever" (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Den fysiska miljön påverkar elevens behov av inlärning liksom behov av socialt samspel. Den fysiska miljön handlar om att skapa en miljö där eleverna finner delaktighet och inkluderas i hela verksamheten. Det innebär bland annat att skolan behöver se över skolans möblering i både klassrum och korridorer. Hur ser den visuella miljön ut? Vad finns det för material och föremål? Och hur påverkar det eleverna? Utemiljön måste vara säkert utformad för att förekomma skador och olyckor. Vi behöver påminna oss om att skolgården ska stödja elevernas lärande, sociala samspel och fysiska aktiviteter.

Den sociala miljön handlar om att eleverna ska känna delaktighet och trygghet. Genom skolans gemensamma värdegrundsarbete kan vi förebygga utanförskap och utveckla alla människors lika värde samt solidaritet. Skolan behöver undervisa om samhällets förväntningar på positiva beteenden liksom definiera vad som är ett oacceptabelt bemötande och dess konsekvenser. "När man vill skapa ett socialt klimat för växande och utveckling är det viktigt med ett förhållningssätt där man söker efter möjligheter istället för att söka efter fel och brister" (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Sådant vi gör på organisationsnivå, i undervisningen och på individnivå behöver vi kontinuerligt följa upp och utvärdera för att ta reda på att organisationen kring lärandet möter behoven och att våra arbetssätt och strategier visar på förväntade effekter. Detta skolarbete gör vi i samarbete med elever, kollegor, elevhälsans olika kompetenser, rektor och vårdnadshavare.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post191

Samarbete, samarbete och samarbete

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-11-23 15:26:59

För att samarbetet mellan rektor, lärare och elevhälsa ska fungera behöver vi samsyn kring skolans uppdrag, normer och skolans olika yrkesprofessioner. Uppdraget finns bland annat skrivet i skollagen samt läroplanen och behöver diskuteras för att skapa en brygga mellan text och vardagligt arbete. Skolans olika yrkesroller behöver benas ut och klargöras, att kompetenserna gör olika saker mot gemensamma mål det vet vi men hur arbetet utförs behöver förklaras och dokumenteras. Normer och värden är avgörande för hur skolans hälsofrämjande och förebyggande insatser bemöts och utförs.

Vi behöver arbeta med en lång rad av frågor i syfte att uppnå samsyn:

- Vad menar skolans personal och rektor med hälsofrämjande och förebyggande arbete?

- Hur arbetar skolan med hälsofrämjande insatser?

- Hur identifierar vi elevernas behov av förebyggande och hälsofrämjande insatser?

- Hur förebygger vi behoven?

- Hur ser skolans personal och ledning på skolsvårigheter och elever i behov av stödinsatser?

- Hur visar det sig i skolans vardagsarbete?

I våra lagar och övriga styrdokument står det tydligt att skolan övergripande ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barn och elever ska ges ledning och stimulans för sitt lärande och personliga utveckling. Skolan ska göras tillgänglig genom lärmiljöer som möter olika behov och värdegrundsarbetet ska ske överallt och hela tiden. Ju mer hälsofrämjande och förebyggande arbete vi utför desto mindre åtgärdande insatser kommer det bli. Ansvaret för att dessa insatser utförs ligger på lärare, elevhälsa, övrig skolpersonal och rektor som också styr och har det övergripande ansvaret för att arbetet utförs. Samarbetet behöver organiseras genom möten där syften definieras och rätt diskussionsfrågor ställs. Bilden tydliggör vikten av samsyn på hur arbetet ska utföras, när det ska ske och vårt gemensamma ansvar.

Skolans insatser kräver tålamod, kontinuitet, begriplighet och samarbete. Det finns inte någon genväg eller enkelt svar på hur skolan ska anordna den perfekta organisationen kring hur samarbetet ska utföras. Det är upp till varje verksamhet att pröva sig fram för att finna den lösning som möter behoven bäst. Däremot är det mycket betydelsefullt att få fram strategier som tydliggör skolans gemensamma hälsofrämjande- och förebyggande uppdrag. Liksom hur personalen identifierar elevernas behov, hur behoven bemöts och genomförs i lärmiljöerna och lärsituationerna och att resultaten för arbetet följs upp och utvärderas. Strategierna ska vara ett stöd åt skolans personal i det vardagliga arbetet mot målet att alla elever ska uppnå utbildningens mål.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post190

Föreläsning med Fredrik Ahlén

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-10-24 09:47:33

Hur gör vi utbildningen tillgänglig och hur skapar vi en skola för alla?

En fråga vi inom förskolan och skolan kontinuerligt behöver diskutera inom arbetslagen, elevhälsoteamen, ledningsgruppen och tillsammans med barnen och eleverna. I ett organiserat samarbete mellan skolans samtliga professioner behöver vi systematiskt kartlägga, identifiera, planera och utföra gemensamma insatser som möter elevernas behov och förutsättningar. Därefter behöver vi följa upp och utvärdera framgångsfaktorer och utvecklingsområden i syfte att utveckla skolans tillgänglighet. Samspelar skolans fysiska, sociala och pedagogiska miljö med elevernas behov och förutsättningar? Frågan är alltid aktuell och måste hållas igång för att målet ska ska uppnås.

För er som är intresserade av att skapa en skola för alla vill jag rekommendera er att den 10 november kl. 18,00 besöka Stockholms stadsbibliotek för att lyssna till Fredrik Ahlén, författare till boken Hellre små steg än stora kliv. Fredrik Ahlén föreläser om hur lärare och skolledare kan gå tillväga för att elever ska lyckas i skolan.

Boken Hellre små steg än stora kliv tar sin utgångspunkt i frågor som Fredrik Ahlén har samlat på sig när han föreläst för lärare och skolledare. I slutet av boken återfinns själva frågorna. Boken avslutas sedan med ett antal övningar, som är tänkta att fungera som underlag för diskussioner lärare emellan.

Boken vänder sig till lärare, specialpedagoger och skolledare i grundskola och gymnasium samt till lärarstudenter.

Fredrik Ahlén är SO-lärare i årskurs 4–9 och har en magisterexamen i specialpedagogik. Nu arbetar han som biträdande rektor. Han är också aktiv som skolutvecklare, författare, föreläsare och lärarfortbildare.

Föreläsningen är kostnadsfri. Ni som vill gå på föreläsningen måste anmäla er till stadsbiblioteket. Läs mer och anmäl dig.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post187

Elevhälsoarbete

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2015-05-25 10:51:21

Elevhälsoarbetet är skolans gemensamma uppdrag och ansvar, oavsett profession. Ibland blir det missuppfattningar då elevhälsoarbete som begrepp byts ut till elevhälsans arbete vilket kan bli mycket olyckligt. Sådana missuppfattningar kan leda till parallella system där elevhälsan och lärarna arbetar på olika håll, sällan gynnar det elevernas utveckling och lärande. Ledning och övrig personal behöver samverka och samarbeta kring hur vi ska få eleverna att uppnå utbildningens mål, för det är just det som är vårt gemensamma mål. I dag vet vi att lärande är centralt för elevens hälsa. Elever som har svårt att hänga med i skolan löper högre risk att må sämre. Omvänt ökar också risken för elever som inte mår bra att prestera sämre i skolan än sina klasskamrater.

Skollagen är mycket tydlig med att alla som arbetar inom skolan har ett gemensamt uppdrag och ansvar. 1 Kap. 4 paragraf står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och värderingar. Utbildningen ska också ta hänsyn till barns och elevers olika behov. 3 Kap. 3 paragraf står det bland annat att alla barn och elever ska ges ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, och att skolan så långt som möjligt ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Genom kunskap om sambandet lärande och psykisk hälsa liksom uppdraget som skollagen ger oss vet vi hur viktigt det är att vi som arbetar med utbildning behöver arbeta både med lärande och hälsa. Och ännu tydligare blir det att skolan behöver organisera kontinuerliga möten där lärare och elevhälsa, med ledning och stöd från rektorn, samverkar och samarbetar i syfte att möta elevers och barns olika behov och förutsättningar.

När den samlade elevhälsan och skolans lärare samarbetar i syfte att utveckla gemensamma insatser skapas en hälsofrämjande miljö. Elevhälsoarbetet kräver samsyn kring stödinsatser både när det handlar om hälsofrämjande- och förebyggande insatser som långsiktiga åtgärder. Samtlig personal behöver en gemensam syn på hur man ska arbeta, med vad och varför vi gör som vi gör mot gemensamma mål. Personalen behöver kommunicera, inte enbart ge varandra information över läget eller vad som bör göras. Skolans kontinuerliga möten behöver tydliga syften och agendor som skapar mening med relevanta frågor som handlar om skolans hälsofrämjande- och förebyggande arbete. För att veta att vi arbetar med rätt saker och att både individuella som generella insatser visar på förväntade resultat behöver vi se helheten. Varje profession behöver dela med sig av sin kompetens för att få en helhetssyn över uppdraget. En stor framgångsfaktor i elevhälsoarbetet tror jag handlar om att vi skapar förståelse för våra olika professioner och uppdrag. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket.

Ett nytt begrepp att tillföra förskolan- fritidshemmet- och skolans gemensamma yrkesspråksordbank:

Elevhälsoarbete

När den samlade elevhälsan och skolans lärare samarbetar i syfte att utveckla gemensamma insatser skapas en hälsofrämjande miljö. Elevhälsoarbetet kräver samsyn kring stödinsatser både när det handlar om hälsofrämjande- och förebyggande insatser som långsiktiga åtgärder. Samtlig personal behöver en gemensam syn på hur man ska arbeta, med vad och varför vi gör som vi gör mot gemensamma mål.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post176

Insatser för skolnärvaro

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2014-11-02 20:13:34

Skolnärvaroarbetet ställer höga krav på tidiga insatser och det grundläggande arbetet bör alltid ske förebyggande på organisationsnivå. Skolor som arbetar förebyggande når alla elever vilket gör arbetet lättare att lyckas med både kortsiktigt och långsiktigt. Därefter behöver skolor arbeta på gruppnivå för att nå elever som befinner sig i riskzonen. Arbetar vi på dessa nivåer bör individnivån inte bli så omfattande. Men för de elever som inte blivit hjälpta på organisation- eller gruppnivån kvarstår naturligtvis arbetet på individnivå.

Det förebyggande arbetet är alltid långsiktigt och ställer krav på ett organiserat arbete med tydliga rutiner. En del av det arbetet handlar om att kommunicera med hemmet. Redan vid skolstart är det bra att samtala med elev och vårdnadshavare om skolans rutiner samt lyssna till vad som fungerar bra för eleven. Vi behöver skapa rutiner för samverkan med föräldrar och externa verksamheter. Skolpersonal kan också kartlägga olika riksområden och skyddsområden i syfte att minska riskfaktorernas inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. För att det förebyggande arbetet ska bli en naturlig del av verksamheten behöver elevhälsan, skolledning och övrig skolpersonal kontinuerligt samverka, diskutera och reflektera över skolfrånvaro/skolnärvaro.

På gruppnivå kan åtgärderna innebära att lärare, föräldrar och elever får utbildning i stresshantering tex. ACT men också genom föreläsningar som handlar om droger, alkohol, kamratskap och mobbning.

De individuella åtgärderna handlar om att skolan måste starta en pedagogisk utredning i syfte att ta reda på elevens svårigheter, behov och lösningar.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post157

Skolfrånvaro

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2014-10-07 18:34:31

Skolfrånvaro är ett stort problem inom både grundskolan och gymnasieskolan. Dagligen stöter skolpersonal på elever som av olika anledningar inte går till skolan. Enligt Skolverket, Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, kan en omfattande frånvaro leda till en ofullständig utbildning som gör det svårt att delta i både yrkes- och samhällslivet. Dessutom kan skolfrånvaro i sig utvecklas till psykisk ohälsa samt till sociala svårigheter. Det finns också en risk att elever med skolfrånvaro kommer i kontakt med droger, alkohol och kriminalitet. Tidig upptäckt, samarbete med vårdnadshavarna, tidiga insatser och ett bra bemötande från skolan visar sig vara de viktigaste faktorerna för att få tillbaka och behålla elever i skolan (Skolinspektionen).

Beskrivning av skolfrånvaro

Skolk handlar om ogiltig frånvaro alltså sådan frånvaro som inte godkänts av varken vårdnadshavaren eller från skolan. Hemmasittare är förstås också en form av skolk, ogiltlig frånvaro (Skolfrånvaro – KBT- baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete, 2011). Men skolfrånvaroproblematiken är större än enbart skolk. Skolfrånvaro handlar om en grupp beteenden som kommer sig av att det finns problematiska förhållande till skolan som i sin tur leder till en kort- eller långvarig frånvaro från skolan.

Skolfrånvaro är en varningssignal på att någonting inte är som det ska. Svensk forskning (Karlberg & Sundell 2004, Sundell 2005) visar att skolfrånvaro sällan uppstår isolerade från andra riskfaktorer. Dock är det viktigt att veta att för många av de elever som skolkar stannar det vid skolk under en begränsad period i livet.

Åtgärder vid frånvaro

Problemformulering och val av åtgärder blir som bäst om skolan samarbetar med elev och vårdnadshavare, de ger oftast bättre resultat när samtliga parter medverkar. Skolan måste utarbeta tydliga rutiner som gör det möjligt att snabbt uppmärksamma och ha en samlad bild av elevens frånvaro. Det måste också finnas rutiner för rapportering till vårdnadshavaren av ogiltig frånvaro. Skolagen är tydlig i skolans ansvar att rapportera.

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

Elevers närvaro och information om frånvaro

"16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

Vidare måste skolor se till att frånvaro utreds skyndsamt, att det finns rutiner för att samverka med elevhälsan och vid behov andra samhällsfunktioner, liksom se till att skolan systematiskt arbetar med frågor som handlar om elevers frånvaro för att finna behov och lösningar."

Exempel på åtgärder:

- Pedagogisk utredning i samarbete med elev och vårdnadshavare.

- Täta sms- eller telefonkontakter.

- Kontaktperson, oftast mentorn, utses.

- Täta möten och samtal med elev och vårdnadshavare.

- Vid långvarig ogiltig frånvaro kan det vara aktuellt att även andra samhällsfunktioner är delaktiga i arbetet.

Även om det ibland är svårt att få till ett fungerande samarbete med vårdnadshavaren måste skolan fortsätta sin strävan att finna lösningar. Viktigt är att rektorn ser till att åtgärder följs upp och om de visat sig verkningslösa, att nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen.

Övergripande checklista för kartläggning vid skolfrånvaro

- Förekommer mobbning?

- Hur yttrar sig svårigheterna? Inte eventuell orsak som t.ex. eleven har låg självkänsla eller eleven är inte motiverad. Viktigt är att kartlägga när eleven stannar hemma som t.ex. Måndagar, vid provsituationer, redovisningar m.m.

- Vet elevens familj vad det är som utlöser problemet?

- Vad gör eleven istället för att vara i skolan? Var nyfiken!

- Skatta elevens motivation 1-10 för att åstadkomma förändring. Ligger elevens skattning lågt bör skolan fokusera på att höja motivation.

- Upplever eleven att situation är ett problem?

- Vilken är bästa åtgärden för svårigheterna? Vem ska åtgärderna riktas mot och vem kan vara ett stöd för eleven?

- Finns svårigheterna även under helger och lov?

- Vad ”vinner” eleven på att den nuvarande situationen bibehålls utifrån en kortsiktigt och en långsiktig vinst?

Utvärdera och stäm av ofta, är vi på rätt väg? Om inga resultat uppnåtts efter en månad av strukturerat arbete så innebär det sannolikt att man inte hittat den rätta förståelsen eller att man inte har med sig familjen. Kartläggning är en kontinuerlig process och en del av arbetet (Skolfrånvaro skriven av Viktoria K & Maria S 2011).



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post154
« PreviousNext »