Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Lärprocesser genom handledning

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-05-15 12:07:30

Hur skapar vi lärprocesser med handledning?

Handledning är en inlärningssituation där teori och praktik kopplas ihop för att utveckla professionalitet och säkerhet i yrkesrollen. Yrken som innebär att arbeta nära människor och som dagligen skapar relationer kan genom handledning få stöd och vägledning av andra individuellt eller i grupp. Det handlar om att hjälpa till att bättre använda sig själv och sina egna kunskaper och erfarenheter i det praktiska arbetet. Ulla Holmberg skriver i sin bok Handledning i praktiken att handledning- om hur man skapar en lärandeprocess, att handledning är både mål- och processorienterad. Det betyder att en rad aktiviteter pågår under en längre tid med ett konkret mål i sikte att utveckla sin professionalitet. När handledningsprocessen påbörjas är det viktigt att det finns tydligt syfte med handledningen.

Frågor är basen i handledning. En bra början i en handledningsträff är att låta alla berätta vad de för närvarande håller på med och vad de vill ta upp det aktuella handledningstillfället. Om handledningen redan varit igång vill säkerligen de flesta berätta vad som hänt sen sist och vad de vill ta upp detta handledningstillfälle. Handledaren kan också ge sin bild från förra tillfället för bjuda in till ytterligare reflektion.

Det finns många olika metoder för hur de handleddas frågor kan bearbetas personligen tycker jag att reflekterande team är ett spännande sätt att handleda på.

Reflekterande team
Ett reflekterande team är en handledningsmodell som kan användas för att fördjupa reflektionen kring ett gemensamt tema. Teamet består av en grupp som lyssnar på en kollegas beskrivning av en fråga, svårighet eller dilemma. En person i gruppen väljs ut för att under en begränsad tid bli intervjuad av en kollega kring en frågeställning. Frågeställaren, kollegan, beskriver svårigheterna eller situationen utifrån sin egen synvinkel med hjälp av frågor. De andra deltagarna sitter vid sidan av tysta för att lyssna och observera. När intervjun är klar ger de observerade kollegorna sina perspektiv för att skapa ökad förståelse för frågan eller svårigheten. Teamet reflekterar över sådant som är av betydelse runt frågeställningen. Medan teamet reflekterar lyssnar handledaren och den handledde. När det momentet är klart fortsätter frågeställaren under en kort stund att ställa frågor om sådant som kommit upp under reflektionstiden för att ta reda på hur den handledde kan tänka sig att komma vidare. Processen avslutas med att det reflekterande teamet samtalar om frågeställningen men också över sättet att bearbeta det på. Den handledde lyssnar till teamets synpunkter men ges inte utrymme till att säga något. Genom att lyssna kan den handledde till exempel lära sig en del om hur hen uppfattas.

Innan handledningen startar ska gruppen gemensamt kommit överens om vilken fråga det ska hålla sig till. Det kan till exempel handla om en svårighet som en enskild kollega eller arbetslag har som de behöver hjälp med att hantera. Fördelar med att arbeta med reflekterande team är att den handledde lyssnar till kollegernas reflektioner utan att utreda eventuella missförstånd eller annat. Den handledde tystnad kan bidra till nya insikter utan att för den delen behöva ta ställning till reflektionerna. Den handledde väljer själv huruvida reflektionerna kan användas.

Denna handledningsmetod ställer krav på att handledaren håller hårt i hur tiden fördelas i processens olika steg.

  1. Intervju 10 minuter
  2. Reflektioner i grupp 10 minuter
  3. Fortsatt intervju 6
  4. Gemensam diskussion

Ett annat sätt att reflektera i team är genom att den handledde berättar om sin svårighet och teamet, gruppen, får därefter ställa frågor. När de momentet är klart reflekterar teamet över det som kommit fram. Den handledde är under tiden tyst och lyssnar. Nästa moment kopplas den handledde in och ges möjlighet till att reflektera kring det som sagt.

Innan någon form av handledning startar är det viktigt att samtliga deltagare kommit överens om gemensamma regler. Genom att skriva ett handledningskontrakt har gruppen beslutat att vidta vissa regler och kommit fram till gemensamt syfte.

- Syfte med handledningen

- Önskemål med handledningen

- Förväntningar

- Sekretess. Samtalen stannar i gruppen.

- Spelregler för samarbetet

- Utvärderingar
Referens: Ulla Holmberg. Handledning i praktiken- Om hur man skapar en lärandeprocess



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post202

Specialpedagogens roll, utmaningar och möjligheter

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-03-17 18:16:26

Tack för en mycket lärorik dag i Stockholm under specialpedagogikdagarna som Teknologisk institut anordnade måndag den 14/3. Det är alltid roligt och lärorikt att träffa kollegor från hela Sverige. Syftet med övningen, Progressiv brainstorming, var att vi tillsammans skulle öka kunskapen kring hälsofrämjande och förebyggande insatser genom att dela med oss av varandras kunskaper, och det gjorde vi med bravur. Era beskrivningar finner ni i bilderna som finns med blogginlägget.

Jag lovade också att lägga ut handlingsplanen ni kan använda som underlag i arbetet med pedagogiska frågeställningar. Planen är tänkt att vara ett underlag för er att följa upp och utvärdera insatserna samt som underlag till kollegiala samtal. Lycka till med ert hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete.








  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post199

Lite väl höga förväntningar

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-03-09 17:54:41

Jag såg en annons på Arbetsförmedlingen där en skola sökte en specialpedagog som skulle medverka i skolans förebyggande arbete med att undanröja hinder i skolans lärmiljöer. Sedermera skulle specialpedagogen ansvara för skolans utredningar, utforma åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera, söka pengar från kommuner, agera rådgivare i pedagogiska frågor, undervisa i liten grupp samt aktivt delta i elevhälsans inre arbete. Arbetstiden för dessa gedigna insatser var på 20%. Jag antar att tjänsten var svår att tillsätta. Förväntningarna på specialpedagogiska insatser är enorma, antingen förväntas specialpedagogen utföra underverk eller så är det en beskrivning på arbetsuppgifter som verksamheten inte vet hur de ska hantera. Kanske är det bara så att det kategoriska perspektivet speglar skolan. En intressant enkätstudie Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning (2015) som Kerstin Göransson med flera utfört visar att många specialpedagoger och speciallärare utför arbetsuppgifter som inte stämmer överens med deras bild av vad en specialpedagog/speciallärare ska göra. Många arbetar med individuell undervisning, undervisning i mindre grupper, utredningar, åtgärdsprogram och dokumentation. Arbetsuppgifterna har stort fokus på elevers uppvisade svårigheter trots att specialpedagoger och speciallärare definierar skolsvårigheter inom lärmiljön och inte som en brist hos eleven. Både specialpedagoger och speciallärare definierar oftast skolsvårigheter utifrån ett relationellt perspektiv och det perspektivet stämmer också överens med examensförordningen för blivande specialpedagoger också så som skollagen beskriver elevhälsan uppdrag ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande”. Bilden nedan visar hur olika skolans yrkesgrupper ser på skolsvårigheter. Vanligt förekommande är att inte se skolsvårigheter i relation till miljöerna.

Men hur kommer det sig att skolans professioner uppger olika orsakar till skolsvårigheter? Jag tänker ta med mig frågan till mina kollegor. Hur kan vi finna samsyn? Hur kan vi se att svårigheter kanske kan uppstå i mötet med miljön? Vad behöver vi göra för att vända på perspektiven?



  • Comments(1)//www.specmaja.se/#post198

Specialpedagogikdagarna i Stockholm

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2015-11-15 18:42:08

Specialpedagogikdagarna i Stockholm

Tack för en mycket lärorik dag i Stockholm under specialpedagogikdagarna som Teknologisk institut anordnade torsdag den 12/11. Bilderna med era förslag på hur vi kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande finner ni sist i detta blogginlägg. Jag lovade att beskriva övningen progressiv brainstorming skriftligt, här kommer den.

Progressiv brainstorming – gradvis ökning av kunskap.

Denna aktivitet kan bygga upp gemensam kunskap i klassen och hjälper läraren att se vad eleverna kan om ämnet och hur de tänker kring ämnet.

1. Dela in eleverna i grupper om fyra till fem. Varje grupp får en färgpenna i egen färg, ett stort papper med en cirkel där det står skrivet, Vad vet vi om ….?

2. Gruppen brainstormar om vad de vet om ämnet och därefter skriver de ner ord, begrepp som har med ämnet att göra.

3. När några minuter gått förflyttar sig grupperna till nästa grupps papper där de skriver med sin färgpenna.

4. På den andra gruppens papper fyller de på med sina kunskaper och idéer som de inte tänkt på tidigare och sånt som saknas.

5. Grupperna fortsätter att rotera tills alla skrivit på alla gruppers papper och återvänt till sin utgångspunkt.

6. Varje grupp diskuterar nu det som står på deras papper, skriver till sånt som de anser saknas eller sånt de ifrågasätter, eller inte håller med om.

7. Sätt därefter upp papperna på väggen och låt grupperna kommentera eller berätta vad de lärt sig av de andra grupperna.

Lycka till med ert fortsatta utvecklingsarbete.






  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post189

Specialpedagogikdagarna i Göteborg

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2015-10-13 15:12:44

Vill tacka er alla för en mycket givande förmiddag under specialpedagogikdagarna som Teknologisk institut anordnade i Göteborg tisdag den 13/10. Jag lovade att lägga ut bilderna med era förslag på hur vi kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Övningen vi gjorde kallas för Progressiv brainstorming och kommer från boken Lyft språket lyft tänkandet som Pauline Gibbons skrivit (2011). Denna aktivitet kan bygga upp gemensam kunskap i klassen och kan hjälpa läraren att se vad eleverna kan om ämnet och hur de tänker kring ämnet, men också mycket användbar i syfte att utveckla kunskap bland kollegor.

Lycka till med ert framtida arbete!




Planeringen vi pratade om.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post186

Aktualitetskonferensen 2015

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2015-02-12 17:54:29

Aktualitetskonferensen 2015

Varje år anordnar Svenska förbundet för specialpedagogik (SFSP) en konferens och en temadag inom området specialpedagogik. Årets konferens fokuserade på hur vi kan anpassa undervisningen för att möta elevernas olika förutsättningar. Tydligt och upprepat budskap var att lärandet sker i ett sammanhang, i klassrummet, och därför måste vi som arbetar inom skolan rustas med kunskaper om t.ex. läs- och skrivstrategier, hur alternativa verktyg fungerar och dess användningsområden liksom mer kunskap om lärmiljöernas betydelse för lärande. Vi behöver skapa en inkluderande skola som gör alla delaktiga, och delaktighet ställer krav på en tillgänglig skola. För att förekomma svårigheter inom lärandet bör insatserna ske i tidig ålder, redan i förskolan för att barnet/eleven tidigt ska finna strategier till lärande och utveckling. Detta innebär att alla vi som arbetar inom skolan behöver mer kompetens kring dessa områden. Nedan har jag skrivit ner några förslag på utvecklingsområden som kan vara aktuella arbetsområden utifrån konferensens innehåll och budskap.

BEHOV
- Forma en tillgänglig skola så alla barn och elever känner delaktighet

UTVECKLA
- Lärmiljöer som möter olika förutsättningar.
- Kunskaper kring alternativa verktyg.

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
- Den samlade elevhälsan lägger in fasta tider på schemat där diskussioner sker om hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan implementeras och utvecklas. Ansvarig: Rektor tillsammans med elevhälsan.

- Arbetslagen har en stående punkt på sina veckomöten där lärmiljöer diskuteras.
Ansvarig: Rektor, arbetslagsledare tillsammans med lärarlaget.

BEHOV
- Uppnå mål och kunskapskrav genom olika vägar, varierade arbetsformer.

UTVECKLA

- Kollegahandledning.

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
- Kollegahandledning planeras in i verksamheten.
Träffarna ska ha fasta tider under hela läsåret.
Ansvarig: Förstelärare tillsammans med specialpedagog.

BEHOV
- Kontinuerligt följa upp och utvärdera våra arbetsinsatser allt från enskilda stödinsatser till insatser på skol- och organisationsnivåer, i syfte att ta reda på hur det går. Utvärderar vi inte det vi gör blir det svårt att lära och utveckla.

UTVECKLA
- Uppföljnings- och utvärderings rutiner.

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
- Skolan har en stående punkt på olika möten tex arbetslagsmöten och elevhälsomöten där frågor ställs om hur individuella stödinsatser visar på förväntade resultat samt övergripande arbeten som tex. Lärmiljöer.
Ansvarig: Skolledning i samverkan med arbetslagen och elevhälsan.








  • Comments(1)//www.specmaja.se/#post166

Arbeta med stödinsatser, åtgärdsprogram

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2014-12-14 09:37:02

SÄRSKILT STÖD ELLER ANNAT?

Åtgärdsprogram utarbetas
- om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd för att utvecklas för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

Åtgärdsprogram utarbetas inte
- om eleven har vissa svårigheter i skolarbetet men behoven kan tillgodoses genom extra anpassningar 


- vid kränkande behandling och disciplinära problem

UTARBETA ÅTGÄRDSPROGRAM

Utgå från två delar

Behov av särskilt stöd. Information kan överföras från utredningsdelen, du som ansvarar för utredningen behöver inte ta in ytterligare uppgifter. Integritetskänslig information behöver inte skrivas in i fler dokument.

Konkreta och utvärderingsbara åtgärder då det ska fungera som ett praktiskt redskap. Tydligheten underlättar uppföljningsarbetet och utvärderingen. Åtgärdsprogrammet ska också vara formulerat så att elev och vårdnadshavare förstår vad som gäller.

FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA ÅTGÄRDSPROGRAM

Följa upp innebär kontinuerlig uppföljning av att beslutade åtgärder har genomförts och att de har förväntad effekt. Detta sker i den dagliga verksamheten.

Utvärdering innebär att lärare tillsammans med elev och vårdnadshavare gör en helhetsbedömning av mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet. Inför utvärderingen bör det finnas information från den personal som är involverad i åtgärderna kring eleven.
LÄNK TILL FÖRSLAG PÅ UTVÄRDERINGSFRÅGOR

Åtgärdsprogram är ett pedagogiskt verktyg för lärare och en bekräftelse på stödåtgärder som skolan ska arbeta med tillsammans med eleven.

BESLUT OM ATT INTE UPPRÄTTA ÅTGÄRDSPROGRAM

Ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram undertecknas av rektorn eller den i personalen som har fått i uppdrag av rektorn att fatta beslut utifrån utredningen. I det senare fallet är det bra att det framgår vilken befattning den personen har. Beslutet behöver också delges eleven och elevens vårdnadshavare

ÖVERKLAGA

Både innehållet i ett åtgärdsprogram och ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram kan överklagas av elever över 16 år samt elevens vårdnadshavare (28 kap. 12§, 16§ Överklagande). Överklagan ska vara skriftlig och det ska framgå vad i beslutet som överklagas. Vid överklagan har skolan en vecka på sig att hantera ärendet och om skolan står fast vid sitt beslut skickas ärendet vidare till Skolväsendets överklagandenämnd. När överklagandet kommit in till Skolväsendets överklagande­ nämnd registreras det och blir en allmän handling, offentlighetsprincipen.

Skolans roll är att ge eleven förutsättningar till att utvecklas och för att vi ska uppnå det målet behöver vi samarbeta med eleven och vårdnadshavaren. Det är i detta samarbeta vi kan finna lösningar som bidrar till utveckling och lärande.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post161

Arbetsgång med stödinsatser, utredning av elevens behov av särskilt stöd

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2014-11-24 15:23:59

Detta blogginlägg är en fortsättning på tidigare inlägg om åtgärdsprogramsprocessen.

Om elev fått stöd i form av extra anpassningar och ändå inte utvecklas mot kunskapskraven ska läraren anmäla detta till rektor som därefter ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds.

3. UTREDNING AV ELEVENS BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Att utreda innebär att läraren kartlägger, analyserar och gör en bedömning av elevens behov. Det handlar om att titta på svårigheter, behov och därefter finna lösningar. Analysen bör ske i samverkan med de lärare som undervisar eleven i syfte att ta reda på elevens behov av stöd i olika lärmiljöer. Det är väsentligt att undvika värdeladdade formuleringar, personliga egenskaper och generaliseringar. Utredningen sker på individ- grupp- och organisationsnivå.

Utredningar
kan göras relativt enkelt och snabbt men ibland krävs det en mer grundlig insats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Ibland finns behov av att involvera t.ex. skolläkaren, skolsköterska, kurator för att få en helhetsförståelse. Enligt skolagen ska samråd med elevhälsan ske om det inte är uppenbart obehövligt.

En utredning kan visa att en elev inte är i behov av särskilt stöd men i behov av anpassningar. Det behöver framgå av utredningen när den är gjord och vem som har gjort den samt befattning. Utredningen måste dokumenteras skriftligt då den kan överklagas av vårdnadshavare samt elev som är över 16 år (28 kap. 12§, 16§ Överklagande).

Klicka på länken så finner ni förslag på utredningsblankett.







  • Comments(2)//www.specmaja.se/#post159

Arbetsgång med stödinsatser

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2014-11-19 17:50:25

Jag har skrivit om arbetsgången med stödinsatser, åtgärdsprogramsprocessen, tidigare och jag gör det igen i syfte att tydliggöra processen runt stöd och särskilt stöd. Det handlar om svårigheter, behov och lösningar. Detta blogginlägg är en del av flera delar som beskriver arbetets gång enligt skollagen. Uppmärksamma, stöd tillgodoses genom extra anpassningar /utredning startar, stödet är inte tillräckligt utredning av elevens behov av särskilt stöd sker, arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas .


1. UPPMÄRKSAMMA

Uppmärksamma är fallet när en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som minst ska uppnås. Elevens behov kan till exempel bli synliga inom ramen för undervisningen, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, eleven själv eller elevens vårdnadshavare eller genom resultatet på ett nationellt prov. Skolan behöver också uppmärksamma om eleven uppvisar andra typer av svårigheter i sin skolsituation.

Kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära problem behandlas i andra processer och dokumenteras på annat sätt om inte eleven riskerar att inte utvecklas mot kunskapskraven. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. 6 kap. 12 § skollagen. Läs mer i Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

2. STÖD TILLGODOSES GENOM EXTRA ANPASSNINGAR
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen. 5 § Stöd i form av extra anpassningar.

Nytt i skollagen är att om skolan sett över organisationen runt eleven och märker att det inte räcker ska extra anpassningar sättas in. Skolverket beskriver två former av stödinsatser, extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar är en individinriktad stödinsats av mindre omfattning och varaktighet, inget formellt beslut krävs. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapskraven i olika kurser som minst ska uppnås, är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och ytterligare anpassas utifrån elevens behov. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör läraren en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn.

Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till rektorn görs om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall.

EXEMPEL PÅ EXTRA ANPASSNINGAR:

- Planera och strukturera ett schema över skoldagen

- Tydliga instruktioner

- Igångsättning med arbeten

- Ledning i förståelse av texter, förklaringar av ämnesområden på ett annat sätt

- Färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen tex. lästräning.

- Mattestugor

- Särskilda läromedel eller annan utrustning tex. digital teknik, tidstöd

- Enstaka specialpedagogiska insatser

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet eller både omfattningen och varaktigheten som skiljer särskilt stöd som ges i form av extra anpassningar.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post158

Specialpedagogikens dag 19/3-14

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2014-03-20 15:49:35

Specialpedagogikens dag är ett årligt återkommande evenemang som tar upp specialpedagogiska frågor. Dagen är gratis och öppen för alla. Årets tema var neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och diagnoser. Redan efter nio dagar fick universitet stänga anmälningsslussen till Specialpedagogikens dag då samtliga platser var fyllda. Intresset för specialpedagogik är stort vilket är mycket positivt och borde leda till att Stockholms universitet anordnar fler seminariedagar. För alla er som är intresserade och vill ha framförhållning sker nästa "Specialpedagogikens dag" den 25/3-15.

En av många intressanta föreläsare var Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid centrum för praktisk kunskap, han pratade om medicinska diagnoser i vår tid. Föreläsningen utgick från hans bok Homo patologicus.

Fredrik Svenaus försöker ge svar på varför ångestsyndrom, depression, adhd, fetma och datorspelsberoende så snabbt ökat i omfattning. Han säger att det är sammankopplat med den tid vi lever i dag, att vi vill förstå och få svar på våra svårigheter och att vi vill bli bemötta därefter. Samhället förhåller sig på ett visst sätt till de som har en diagnos till skillnad från de som är friska.

Hur ställs adhd diagnoser?
Utformningen av vad en diagnos innefattar är mer klart i dag än var det var på 80- talet. Psykiatrikerna var på 80- talet inte överens om varför man utvecklar vissa diagnoser. Många ifrågasatte psykiatriska diagnoser vilket man inte gör på samma sätt idag. I USA började man på 60- talet kräva att de skulle finnas diagnoser för att få tillgång till vissa försäkringar.

Inom psykiatrin finns det inga somatiska test till exempel ett blodprov som tar ställning till om det finns något fel. Om du har ont i huvudet eller annat kroppsligt kan du ta ett blodprov och få svar på om du har högt socker. Psykisk svårigheter ställer andra krav på tester.

DSM 5 kom i maj 2013 och är ett amerikanskt diagnosmanual. KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR INFORMATION OM DSM 5. Neuropsykiatriska diagnoser kan inte enbart ställas med hjälp av DSM 5 ,som ska vara ett verktyg, det behövs fler delar då det handlar om problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet. Det finns beskrivningar som fångar dessa beteende. Exempel på beteende kan vara glömsk, svårt att sitta still, pratar överdrivet mycket osv. Dessa beteende kan ge en förklaring, en förståelse till svårigheterna. Diagnoserna ger också legitimitet vilket gör att det är på riktigt, ett erkännande och större möjlighet att få resurser i skolan trots att skollagen säger motsatsen.

3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Trotssyndrom, uppförandestörning och socialtuppförande tre diagnoser som ställs i tre olika skeenden i livet. Diagnoser med beteenden som samhället moraliskt tar avstånd från. Fredrik Svenaus ställer sig frågande över hur vi ska vi förhålla oss till att psykiatrin tar ställning till moraliska aspekter? Oavsett handlar diagnoser om att få svar på mänskligt lidande, det handlar om att få förståelse avslutar Fredrik Svenaus.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post67
Next »