Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Checklista inför vårterminen 2016

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-12-20 09:54:32

Så kom då äntligen det där efterlängtade jullovet. Ledigheten som vi alla så länge längtat efter, elev, lärare, elevhälsans personal, rektor, vårdnadshavarare och övrig skolpersonal. I några dagar får våra hjärnor äntligen vila och finna återhämtning. Men innan vi loggar ut och stänger av våra knoppar tror jag att många med mig vill förbereda sig inför nästa termin. Kanske till och med ringa in områden som kräver mer grundligt arbete än bara lite puts på ytan. Områden som vi behöver utveckla i syfte att eleverna ska uppnå utbildningens mål. Dock måste vi påminna oss om att utveckling och snabba lösningar alltså Quick fix inte är synonymer. Vi som arbetar inom skolan vet att skolan är komplex. Ska vi få till en förändring och utveckla verksamheten behöver vi arbeta på alla nivåer, hela styrkedjan från topp till tå. Vi behöver påminna oss om att detta arbete är en process som kräver tid, engagemang och tålamod. Nedan har jag gjort en checklista över sådant jag ska satsa på att utveckla nästa termin.


Min checklista

- Sluta tänka i Quick fix möjligtvis tänka i Quick start, men det ställer förstås också krav på eftertanke, samarbete och tid. 


- Påminna mig om att det är en förmån att utveckla verksamheten och min yrkesprofessionen i ett organiserat samarbete med kollegor och rektor. 


- Skapa rutiner för att kontinuerligt besöka Skolforskningsinstitutet i syfte att ta reda på vad som skrivs om forskning. 


- Inta en positiv inställning, trots hårda vindar, där jag också kontinuerligt berömmer mina kollegor. 


- Skriva loggbok i syfte att reflektera över sådant jag gör eller förhoppningsvis tänker göra.


- Satsa helhjärtat på handledarutbildningen, 30 högskolepoäng.

- Samtala med kollegor och rektorer om förhållningssätt till lärarrollen, lärande och skolsvårigheter. Hur ser vi på elevers olikheter? Hur ska individuellt stöd bemötas? Speciallösningar eller inkluderade lösningar? Varför gör vi som vi gör? Visar det vi gör på förväntade effekter? Hur ska vi göra? Bilden nedan kan vara ett samtalsstöd.


God Jul och Gott Nytt År önskar jag er alla. Vi ses åter i början på januari 2016.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post192

Skolfrånvaro

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-11-09 12:51:47

Skolfrånvaro

Har vi koll på hur hög närvaro och frånvaro vi har på vår skola? Hur samtalar vi om närvaro och skolfrånvaro? Hur ser rutinerna ut kring frånvarohanteringen?

Det är mycket viktigt att skolpersonal uppmärksammar frånvaro, både när det gäller giltig och ogiltig frånvaro. En omfattande frånvaro kan leda till en ofullständig utbildning som i sin tur kan gör det svårt för eleven att delta i både yrkes- och samhällslivet. Dessutom kan skolfrånvaro i sig utvecklas till psykisk ohälsa samt till sociala svårigheter. I god tid behöver skolpersonal identifiera frånvaron för att agera och förebygga. Och för att detta arbete ska fungera behöver skolor utarbeta rutiner för frånvarorapporteringen. Det behöver framgå vem som rapporterar till vårdnadshavaren att elev inte dykt upp till lektionen eller till ett möte och hur rapporteringen utförs, till exempel att mentor kontaktar vårdnadshavaren via ett telefonsamtal. Lika viktigt är det att skolan tydliggjort hur vårdnadshavaren meddelar elevens frånvaro. Skolan behöver också ta fram rutiner över hur information om elevernas frånvaro sammanställs, sparas och följs upp. Den samlade bilden av frånvaron blir ett underlag för huvudmannens analys över hur skolan förebygger och åtgärdar frånvaron. Vidare kan analysen bli ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Tidig upptäckt, tidiga insatser i samarbete med vårdnadshavarna och ett bra bemötande från skolan visar sig vara de viktigaste faktorerna för att få tillbaka och behålla elever i skolan.

När skolan uppmärksammar en elevs frånvaro behöver skolan utreda vad i skolsituationen som förorsakar frånvaron. Utredningen kan utföras mycket enkelt men behov kan också finnas av en mer omfattande och allsidig utredning. Eleven måste få komma till tals i syfte att ge sin syn på orsaken till frånvaron. Problemformulering och val av åtgärder blir som bäst om skolan samarbetar med elev och vårdnadshavare, resultaten blir oftast bättre när samtliga parter aktivt medverkar för att komma fram till gemensamma lösningar. Rektor leder arbetet med att åtgärder följs upp och om åtgärderna inte visar på förväntade resultat behövs nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen. Även om det ibland kan vara svårt att få till ett fungerande samarbete med vårdnadshavaren behöver skolan fortsätta att finna lösningar. Vi får inte glömma att ett respektfullt bemötande i arbetet med elever och vårdnadshavare är en framgångsfaktor i allt arbete vi utför på skolorna.

Checklista för kartläggning vid skolfrånvaro?

- Förekommer mobbning?

- Hur yttrar sig svårigheterna? Inte eventuell orsak som t.ex. eleven har låg självkänsla eller eleven är inte motiverad. Viktigt är att kartlägga när eleven stannar hemma som t.ex. måndagar, vid provsituationer, redovisningar m.m.

- Vet elevens familj vad det är som utlöser problemet?

- Vad gör eleven istället för att vara i skolan? Vi behöver vara nyfikna.

- Skatta elevens motivation 1-10 för att åstadkomma förändring. Ligger elevens skattning lågt bör skolan fokusera på att höja motivation.

- Upplever eleven att situation är ett problem?

- Vilken är bästa åtgärden för svårigheterna? Vem ska åtgärderna riktas mot och vem kan vara ett stöd för eleven?

- Finns svårigheterna även under helger och lov?

- Vad ”vinner” eleven på att den nuvarande situationen bibehålls utifrån en kortsiktigt och en långsiktig vinst?

- Utvärdera och stäm av ofta, är vi på rätt väg? Om inga resultat uppnåtts efter en månad av strukturerat arbete så innebär det sannolikt att man inte hittat den rätta förståelsen eller att man inte har med sig familjen. Kartläggning är en kontinuerlig process och en del av arbetet (Skolfrånvaro skriven av Viktoria K & Maria S 2011).



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post188

Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter?

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-10-05 08:55:36

Framgångsfaktorer inom skolans gemensamma elevhälsoarbete sker när elevhälsans personal tillsammans med lärarna diskuterar och reflekterar kring aktuell skolforskning. Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som är till för oss som arbetar inom förskolan och skolan. Kontinuerligt kommer institutet sammanställa forskningsresultat som vi kan använda oss utav i syfte att utveckla vår yrkesprofession och vår verksamhet.

Vetenskapsrådet genomförde under 2014 ett projekt för att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Det skedde på uppdrag av regeringen och skulle resultera i validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Syftet var att skapa en plattform av kunskapsunderlag till ett kommande skolforskningsinstitut. Jag har läst några delrapporter i syfte att få mer kunskap inom till exempel vad det finns för arbetssätt som kan möta elevers olika behov och förutsättningar, och som kan bidra till måluppfyllelse. Nedan presenterar jag kort om vad jag fann inom området.

Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? Syftet med forskningsöversikten, en syntes av meta-analyser, är att öka kunskapen om vilka stödinsatser som förbättrar möjligheten att nå kunskapsmålen för elever i behov av särskilt stöd. Inom projektets ram har tre översikter genomförts. Alla tre översikterna fokuserar på internationell forskning. Läs i forskningsöversikten i sin helhet via Vetenskapsrådet.

Första delprojektet sammanställs och analyseras forskning om olika arbetssätt/metoders effekter inom det specialpedagogiska området.

1. Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter?

Begreppet stödinsatser syftar här i föreliggande rapport inte enbart till sådana insatser som är riktade till elever i svårigheter. Begreppet betecknar på ett mer övergripande sätt även insatser som syftar till att stödja elevers lärande på ett sätt så att skolsvårigheter motverkas. Utgångspunkten är alltså att olika stödinsatser i olika utsträckning underlättar elevers lärande såväl i ett förebyggande som i ett åtgärdande perspektiv när skolsvårigheter har uppstått.

Följande områden relaterade till särskilt stöd granskas utifrån tidigare sammanställningar av forskning i form av publicerade metaanalyser:

Undervisningsmetoder/arbetssätt - generella pedagogiska stödinsatser

- Kamratlärande (peer tutoring)
- Samarbetslärande (cooperative learning)
- Explicit undervisning (direct instruction)
- Metakognitiva strategier
- Individuellt lärande

Tre av fem undersökta arbetssätt visar på starka effekter på uppnående av kunskapsmål. Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter.

Kamratlärande

Kan användas som ett komplement till lärarledd undervisning för alla elever i en klass, för vissa elever i en klass som behöver utökat stöd i undervisningen eller ramen för särskilda undervisningsgrupper. Elever i allmänhet, i åldrarna 6-17 år har kamratlärande visat på mycket goda resultat (Browman-Perrott, Davis, Vannest och Williams, 2013).

Effekten mellan elever med och utan funktionsnedsättning var ej signifikant men ändå värt att notera att kamratlärande var något högre i studier där man inkluderat elever med funktionsnedsättning eller i risk för inlärningssvårigheter. Visar också på positiva effekter för yngre elever.

Starkt stöd i relation till kunskapsmätning och till självvärde, sociala relationer och beteende. Kamratundervisning är en kraftfull påverkansfaktor för elevers studieprestationer, också utifrån ett socialt perspektiv. Ska vara ett komplement till lärarens undervisning och inte en ersättning. Hatties studie (2009).

Explicit undervisning

Beskrivs på olika sätt och innehåller många olika steg. Gemensamt är att alla elever på ett strukturerat och tydligt målinriktat sätt får träna olika färdigheter och därefter löpande utvärdera sitt lärande. Lärare utarbetar fram vad som kan liknas vid en prototyp eller modell som eleverna själva ska arbeta med medan läraren övervakar och ger återkoppling.

Metakognitiva strategier

Handlar om att lära sig tänka om lärandet. När elev ska tänka ut och välja olika strategier för att lösa ett arbete är det användbart med metakognitiva strategier. Metakognition ingår som en del av de kognitiva funktionerna, också benämns som exekutiva funktioner, tex. planering, analysförmåga, självreglering.

Exempel på metakognitiva strategier:

- Organisera, omstrukturering av undervisningsmaterial för att förbättra lärandet

- Målformulering/planering, sätta upp mål, delmål, val av tidpunkt samt genomföra aktiviteter med anknytning till målen

- Hjälpsökande, söka hjälp från kamrat, lärare eller annan vuxen

- Självutvärdering, sätta upp standarder och använda dem för självbedömning

- Dokumentation, dokumentera information som rör uppgifter

- Övning och memorering, minnesstrategier

- Tidshantering, planera och beräkna tidsåtgången

- Omstrukturera miljön, ansträngningar för att ordna den fysiska miljön för att underlätta inlärningen

Hattie, J (2012) Synligt lärande för lärare.

Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter visar alla tre på starka effekter avseende uppnående av kunskapsmål. Individuellt arbete däremot har mindre generellt stöd, medan stödet för samarbetslärande i dagsläget är mindre tillförlitligt och i behov av mer kvalitativt god forskning när det gäller elever i svårigheter.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post185

Motivation

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-09-24 18:35:19

Lärarens betydelse för elevens motivation

Skolans hälsofrämjande insatser handlar om att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och omfattar hela skolmiljön. Inom detta område ingår arbetet med att skapa ett gott skolklimat som inbjuder till motivation och lärande. Kort beskrivs motivation oftast utifrån en inre och en yttre drivkraft. Inre motivation kopplas till individens egen inneboende drivkraft, nyfikenhet, mål, att upptäcka nya saker och intresse. Det är något som får ingång handlandet. Den inre motivationen ökar med intresse som individen har för ett visst ämnesområde. Därför är det bra om intressen integreras i undervisningen. Känslan av att lyckas kan göra att den inre motivationen stärks. Yttre motivation kopplas till respons utifrån tex genom uppmuntran, belöningar, betyg eller annat intressant.

Elever med låg motivation har ofta upprepade skolmisslyckanden bakom sig vilket kan leda till negativ självkänsla, koncentrationssvårigheter och skolfrånvaro. Hur kan vi lärare göra för att stärka elevens motivation? Forskning visar tydligt att lärarnas förväntningar är av stor betydelse för att skapa och behålla elevens motivation. När läraren tror att eleven kan lyckas ökar ofta motivationen. Håkan Jenner, Motivation och motivationsarbete, skriver att “Positiva förväntningar ger positiva resultat och negativa förväntningar ger negativa resultat”, han utgår från förväntanseffekternas påverkan. Om läraren visar eleven respekt, tilltro och hopp kan det höja motivationen. Genom att vara lyhörd för elevens behov där eleven också får möjlighet att påverka skolarbetet kan eleven känna intresse och engagemang. Goda relationer mellan lärare och elev bidrar till motivation och positiv inställning till lärande. Det är alltså avgörande att lärare visar att de har höga förväntningar vad gäller elevernas möjligheter att lära och lyckas. Tydligt kommunicerade förväntningar genom kontinuerlig återkoppling, där läraren uppmärksammar elevens behov också framsteg, är ett högprioriterat arbete inom skolan. Allt för ofta knyter vi avsaknad av motivation i relation till elever som befinner sig i svårighet. Om vi kontinuerligt diskuterar hur vi som arbetar inom skolan kan bemöta, skapa uppmuntrande klimat och anpassa vår undervisning för att möta behov och förutsättningar kan vi säkerligen skapa en skolmiljö som verkar motiverande.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post184

Motivation och stress är sammanlänkande

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-09-09 18:00:21

Stress kan påverka elevens motivation både positivt och negativt. Elever som inte hänger med i skolan upplever i högre grad av stress än sina kamrater som hänger med. Många av dessa elever tappar också lätt sin motivation till att lära. O andra sidan kan stress under en kortare period motivera elever till att lära, utföra- och avsluta diverse skolarbeten. Stress, prestation och motivation går hand i hand. Om elever känner att de presterar minimeras oftast den negativa stressen och motivationen för lärandet höjs. Men som jag skrev i tidigare blogginlägg är stress individuellt. Stress hänger ofta ihop med tidigare erfarenheter. Vissa klarar av stress under en längre period medan andra har svårt att hantera stress redan efter några dagar.

Vad kan vi göra i undervisningen för att dra ner stressen och öka motivationen?

Genom att tillsammans med eleven organisera och planera hur vissa moment eller/och uppgifter ska utföras, kan vi minimera stress och höja motivationen. Vi kan till exempel dela upp uppgifter i mindre delar. Jag brukar göra det tillsammans med eleven, och till hjälp brukar vi använda oss av presentationsprogrammen Keynote eller Powerpoint. Varje ”sida” tydliggör uppgiftens olika delar, vad som ska göras och i vilken ordning det ska göras. När eleven lärt sig hur olika uppgifter och moment kan delas upp, för att möta sina egna behov, kan hen göra det själv med stöd av lärare.

- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Hur ska det göras?
- Hur lång tid kommer det att ta? Till exempel 10 minutersmetoden. Eleven gör delar av en uppgift under en begränsad tid. Den begränsade tiden kan varvas med till exempel bensträckare eller annat, därefter återgår eleven till uppgiften.
- Var ska jag göra det?
- Varför ska jag göra det?

Vi lärare kan även bestämma mål och delmål i nära samarbete med eleven. Hanterbara mål får eleven att känna sig delaktig i lärandet vilket leder till att eleven får kontroll över sin situation. Delmål tydliggör också när man kommit en bit på vägen, klarar eleven vissa mål minimeras oftast stress och motivationen ökar. Små insatser kan leda till så mycket positivt för lärandet. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post183

Stress

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-08-31 15:25:50

Prata om stress med eleverna
Stressnivån hos många elever är alldeles för hög vilket kan innebära att hälsan och skolarbetet blir lidande. Lärande och hälsa hör ihop. Elever som har lågt självförtroende löper stor risk att drabbas av stress och psykisk ohälsa. Hur kan vi skolpersonal skapa en hälsofrämjande skolmiljö där vi motverkar stress? Jag tror att lärare tillsammans med elevhälsan behöver prata och agera kring hur vi kan motverka och bemöta stress inom vår verksamhet. Både i syfte att skapa mindre stressiga lärmiljöer men också i syfte att hjälpa elever att hantera stressiga situationer. Skolan kan till exempel ta reda på elevens positiva och negativa erfarenheter kring stresshantering för att identifiera, definiera och pröva vägar som främjar elevens hälsa och lärande.

Vad är stress?
En stressreaktion sker när människan ställs inför en utmaning eller ett hot. Det kan handla om att vi känner att vi har för mycket att göra, höga krav, situationer vi inte kan påverka, situationer som är nya men också inför en tävling, redovisning eller att vi har för lite att göra. Hur människan reagerar är mycket individuellt och hänger ofta ihop med tidigare erfarenheter och hur personen fungerar.

Problemet med stress är inte stressen i sig. Stress är helt okey att känna ett tag, det kan till och med göra människor kreativa. Om stressen blir långvarig och återhämtning inte sker kan den dock bli skadlig.

Frågor att arbeta med tillsammans med elever
- Tänk att du kör i 120 km i timmen på 2:ans växel under en längre tid, vad händer då med motorn/kroppen?

- Har du någon gång varit stressad? Vad hände då med din kropp? Huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, yrsel.

- Hur tänkte du? Glömska, koncentrationssvårigheter, svårt att välja.

- Hur blev ditt humör? Irriterad, orolig, arg, ledsen.

- Vad gjorde du när du var stressad? Visst beteende som du kan beskriva?

Effektivt mot stress
1 Förändra eller/och ta bort saker som stressar. Har du förslag på saker du kan förändra eller saker du kan ta bort? Göra lite i taget, planera och formulera delmål, återkopplingstid, få stöd av lärare.

2 Motion.

3 Mindfulness, medveten närvaro, handlar om att leva i nuet. Medveten närvaro kan hjälpa människan att inte fastna i framtiden utan att leva i nuet. Många personer som blir stressade känner oro över sin framtid, grubblar över vad som komma skall. Det finns många övningar som kan hjälpa till att släppa taget kring dessa tankar och styra uppmärksamheten kring nuet och det som sker just nu.

4 Återhämtning.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post182

Organiserat samarbete mellan lärare och elevhälsan

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-08-10 21:27:19

Samarbetet inom skolans olika professioner behöver göras starkare för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Det är svårt att arbeta hälsofrämjande och förebyggande om vi inte har kommit fram till vad det innebär. Vad menar verksamheten med hälsofrämjande och förebyggande insatser? Hur tar vi reda på vad vi behöver göra? Hur och när ska arbetet utföras? Hur ser skolans framgångsfaktorer ut? Och vad behöver vi utveckla? För att få svar på dessa frågor behöver ledning, elevhälsa och lärare kommunicera. Skolan behöver forma en organisation där dessa frågor kontinuerligt lyfts inom arbetslagen, elevhälsan och ledning i samarbete med våra elever.

Arbetslaget tillsammans med elevhälsan blir en kraftfull resurs där stora möjligheter finns att utveckla samtalsmetoder och arbetssätt som stimulerar det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Genom att skapa rutiner kring samarbetet där vi formulerat syften och mål blir det lättare att utveckla vårt gemensamma lärande kring framgångsrikt elevhälsoarbete. Låt oss för en stund stanna upp och lämna det vardagliga åtgärdande arbetet för att ta reda på hur vi kan förekomma och förebygga åtgärdande insatser. Det finns så mycket kunskap bland lärare, förskollärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, psykologer, skolläkare och ledning som vi behöver ta till vara på för att skapa en tillgänglig skola, där elever utvecklas och känner delaktighet både i det sociala och i sitt lärande. Låt arbetslagsmötena bli en arena där vi utarbetar och formar strategier över vårt gemensamma elevhälsoarbete. Det vi behöver är att kontinuerligt avsätta gemensam tid till att kommunicera, kartlägga, analysera, planera, följa upp och utvärdera.

Frågor vi gemnensamt kan arbeta med:

Hur utgår vi från elevens förutsättningar och behov?

Hur skapar vi tillgängliga lärmiljöer och lärandesituationer?

Hur kan vi skapa variation i undervisningen för att möta olika förutsättningar och behov?

Hur skapar vi en miljö där elever känner delaktighet i det sociala och i sitt lärande?

Vad behöver vår verksamhet utveckla?

Hur ser eleverna på sin skolsituation?



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post180

Värdegrundsarbete

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-07-06 08:03:46

Hälsofrämjande insatser ingår i skolans värdegrundsarbete

Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och omfattar hela skolmiljön som tex omklädningsrum, rastverksamhet, klassrum, undervisning, till och från matsalen, studiebesök m.m. För att vi som arbetar inom skolan, när jag skriver skolan menar jag förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola även vuxenutbildning, ska få kännedom om barnens och elevernas aktuella arbetsmiljö behöver vi finnas med i deras vardag. Om vi rör oss bland eleverna får vi en bild av normer och värden, bemötande och förhållningssätt, vilket är oerhört viktigt för värdegrundsarbetet.

Värdegrundsarbetet ska ske överallt och hela tiden men det är bra att ha rutiner och planerade forum för att lyfta diskussioner och samtal kring ämnet. Att samverka med elevhälsan är mycket värdefullt i detta arbete. Elevhälsan kan hjälpa till med diskussioner, samarbetsövningar och värderingsövningar med mera. Elevhälsan kan också leda skolpersonalens diskussioner kring värden och normer som ska prägla hela verksamheten. Hur ser ledningens, lärarnas och den samlade elevhälsans värdegrund och normer ut? Viktiga frågor att hålla i liv. Skolor som har en tydlig värdegrund och organisation kring arbetet visar oftare än andra skolor på framgångsrikt arbete mot våld i alla former, Roger Ellmin 2011. Skolans övergripande och kontinuerliga värdegrundsarbete bör ske på alla nivåer inom organisationen. Läraren har ansvar för att arbeta med och utveckla klassens sociala klimat, samtlig skolpersonal och elevhälsan har ansvar för att skapa en tillgänglig skola där samtliga känner sig delaktiga och rektorn ska leda och samordna det övergripande arbetet.

Värdegrundsgrupp

Genom en värdegrundsgrupp bestående av elever och lärare kan skolan utveckla elevdemokrati, kommunikation och förhållningssätt. Frågor som sker i gruppen ska eleverna ta med sig till sin klass, tex planerade tider på mentorstiden eller undervisningen, och lärarna tar med sig frågorna och diskussionerna till sina arbetslag. Syftet är att hålla värdegrundsarbetet i liv, kartlägga, analysera, förebygga, utveckla, följa upp och utvärdera. Arbetet utvecklas genom mötet med eleverna, och elevernas motivationen kan öka då de känner möjlighet till inflytande och delaktighet. Värdegrundsarbetet ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolor kan använda sig av DO s Husmodell som är ett verktyg som syftar till att upptäcka risker för diskriminering, trakasserier och andra kränkningar i skolan. Den kan användas för samtal och reflektioner om skolsituationen utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

Checklista över skolans övergripande värdegrundsarbete

  • Utveckla värdegrundsgrupper där lärare och elever samarbetar och samverkar
  • Lärare leder diskussioner inom undervisningen om förhållningssätt till människors värden. Lärare ställer frågor som tex hur skolan kan förebygga kränkande behandling? Vad säger lagen? Hur bemöter vi olikheter? Vad är kränkande behandling? Normer? Solidaritet? m.m.
  • Tider planeras in på arbetslagsmötena där all personal diskuterar värdegrundsarbetet, normer, inkludering och förhållningssätt. Elevhälsan och lärarna från värdegrundsgruppen kan leda diskussionerna
  • Mentorsskap
  • Skolan skapar tydlighet kring skolans värdegrund och normer
  • Prioritera värdegrundarbetet
  • Värdegrundsarbetet ställer krav på samverkan mellan arbetslag och den samlade elevhälsan med tydlig ledning av rektorn. Följ kontinuerligt upp arbetet i ledningsgruppen, gör det lättare för rektor att ta relevanta beslut

LÄNK TILL DO:s HUSMODELL





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post179

Hellre små steg än stora kliv

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-06-08 19:58:00

Hellre små steg än stora kliv - inkluderande undervisning och lärande. Skriven av Fredrik Ahlén (2015).

Delaktighet ställer krav på tillgängliga miljöer såväl under bussresan mot skolan, till klassrummet och undervisningen. Hur möter vi olika förutsättningar och behov? Hur kan vi arbeta för att elever ska nå utbildningens mål? Jag har nyligen läst Fredrik Ahléns bok Hellre små steg än stora kliv. Han skriver att framgångsfaktorer för att elever ska lyckas i skolan handlar om att vi som personal drar åt samma håll. Att dra åt samma håll handlar inte om att tycka likadant men att vi behöver skapa lärdomar kring vad som sker när vi gör på ett visst sätt. Vad har verksamheten för förhållningssätt? Ser vi elever i svårighet eller ser vi elever med svårigheter? Via relevant och aktuell forskning leder Fredrik Ahlén oss till framgångsfaktorer i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Goda vanor i klassrummet och i mötet med eleverna kan till exempel vara när lärandeaktiviteter vilar på yttre ramar som tid och struktur. Genom att variera och tydliggöra lärandeaktiviteter, till att arbeta med kamratlärande kan vi närma oss vårt mål att alla elever ska lyckas i skolan.


Varje kapitel avslutas med frågor som kan användas för kollegialt lärande. Fredrik Ahlén arbetar som biträdande rektor, skolutvecklare och föreläsare. Jag hoppas att jag inom kort får möjlighet att lyssna på Fredrik när han föreläser.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post178

Yrkesspråk del 2

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-05-11 08:09:12

Fortsättning på mitt tidigare blogginlägg om vikten av att utveckla ett gemensamt yrkesspråk i syfte att öka professionen och förståelsen för förskolans, fritidshemmet och skolans uppdrag. Nedan fyller jag på vår gemensamma ordbank.

1. Yrkesspråk
En samlad förståelse av yrkesutövandet. Ett gemensamt sätt att tala och tänka kring arbete.

2. Inkludering
Ett förhållningssätt där arbetet planeras med eleven i centrum för att undanröja hinder för lärande och deltagande. Orsaken till elevens svårigheter ska i första hand sökas inom undervisningssituationen.

3. Tillgänglig skola
Handlar om att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. Tidigare blogginlägg

4. Metakognition
Människors medvetande och kunskap om hur deras psyke fungerar när de ska lösa en uppgift eller hur de finner lösningar på problem som de ställs inför. Tidigare blogginlägg

5. Kollegialt lärande
Ett sätt att få stöd och hjälp i att utveckla arbetsmetoder inom sin profession, liksom möjlighet till reflektion och diskussion kring situationer som uppstår i den dagliga verksamheten och på så vis utveckla förhållningssätt. Syftet är att göra sig medveten om och vidareutveckla sin praktikteori om undervisning samt att lärare som yrkesgrupp ska utveckla sin gemensamma professionella yrkesgrupp.

6. Hälsofrämjande insatser
Insatser i syfte att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Till exempel samverkan med samtlig personal inom skolans värdegrundsarbete, information om stress m.m.

7. Förebyggande insatser
Minska risken för ohälsa och inlärningssvårigheter. Minska riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna. T.ex. utveckla skolans kompetens inom läs- och skrivstrategier, utveckla lärmiljöer som främjar ledning och stimulans m.m.

8. Åtgärdande
Akut kris- och konflikthantering. Olika typer av stödjande samtal under begränsad period. Insatser som sker inom ramen för extra anpassningar och särskilt stöd.

9. Motverka funktionsnedsättningens konsekvenser
Innebär att vi tar hänsyn till elevers olika behov i lärmiljöer, skolans planering, undervisning, betygsättning och dokumentation.

10. Tillgänglighet
Definieras som den grund som förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Tidigare blogginlägg






  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post174
« PreviousNext »