Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Nätverk

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-04-04 08:10:11

Nätverk
Nätverk kan komplettera verksamhetens organisation.

Inom förskolan och skolans olika yrkesprofessioner efterfrågar många nätverk, och egentligen är det bara att sätta igång. Samverkan mellan skolor, fritidshem och förskolor kan bidra till en positiv utveckling inom olika områden. Nätverkens främsta uppgift är att lärare, rektorer och elevhälsans professioner inspirerar och utbyter erfarenheter med varandra. Tvärprofessionella nätverk är inte ovanligt men oftast nätverkas det inom samma yrkesprofession.

Specialpedagoger och speciallärare arbetar ofta ensamma vilket gör att behovet av att utbyta erfarenheter och diskutera framgångsfaktorer och utmaningar med personer med samma befattning kan vara stort. Specialpedagogiska nätverk kan vara en strategi för skolutveckling där det kollegiala lärandet blir större. Professionerna kan diskutera och sprida aktuell forskning samt avsätta tid för fortbildningsdagar som de anser kan utveckla yrkesrollen. Vilka goda exempel kan verksamheterna dela med sig till varandra? Hur involveras specialpedagogen/specialläraren i skolans dagliga verksamhet? Hur arbetar skolorna hälsofrämjande och förebyggande? Hur organiseras samarbetet mellan rektor, lärare och elevhälsa? Hur arbetar specialpedagogen i klassrummen? Det finns många frågor som kan aktualiseras i nätverk.

Nätverk är en form för samarbete där professionerna kan öka sin specifika kunskap för att stärka både sitt yrkesutövande och sin yrkesroll. När professionerna utvecklas kan även verksamheten utvecklas. Men ska det bli ett forum för inspiration och erfarenhetsutbyte behöver deltagarna själva bygga upp en organisation kring hur ofta träffarna ska vara, formulera syften och utforma gemensamma mål. Det är deltagarna som är kraften i nätverken, deras motivation ska driva arbetet mot gemensamt uppsatta mål. Deltagarnas gemensamma ambitioner kring specifika områden och frågeställningar som ska färgas i nätverket.

Nätverk eller ej
I kompendiet Nätverk för lärande och utveckling står det att det kan vara svårt att dra skillnad på vad som är nätverk och vad som inte är nätverk. Tabellen illustrerar skillnaden på ett renodlat nätverk och en arbets- eller projekt grupp.

Bilden kommer från Statens kvalités- och kompetensråd, Nätverk för lärande och utveckling, via Skolverket.se.

Jag tror att det är viktigt att nätverk bedrivs frivilligt. Det är deltagarna i nätverken som ska planera och strukturera innehållet. Nätverk ska inte bli en aktivitetsfälla, alltså inte ett forum där deltagarna bara förväntas utföra många aktiviteter. Innehållet ska vara sådant som de prioriterat som viktiga utvecklingsområden. Formulerar deltagarna behoven, målen och sätter agendan bidrar det till engagemang och måluppfyllelse. Nätverk är ett sätt att höja kompetensen, att få fram tyst kunskap och kan bli så pass inspirerande att det bidrar till att behålla personal.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post200

Loggbok, hälsofrämjande insats

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-02-22 16:13:02

Skolans hälsofrämjande insatser kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om droger, tobak, alkohol, doping, fysisk aktivitet, sexualitet och jämställdhet. Genom att arbeta ämnesövergripande kan dessa frågor hållas vid liv. Läraren leder arbetet i den vardagliga undervisningen tillsammans med eleverna. Elevhälsan kan också bistå med sina specifika kunskaper i detta viktiga arbete. Den andra delen handlar om hälsa utan att vi för den delen talar om hälsa, alltså allt det arbete som innebär att eleverna uppnår utbildningens mål. Exempel på sådana insatser kan vara att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärare och övrig skolpersonal visar att de är lyhörda för elevens behov och ger eleven möjlighet att påverka sitt arbetssätt i lärsituationerna. Ett sätt för oss att visa tilltro och stötta elever i lärandet är att låta elever skriva loggbok. Vi kan använda oss av öppna frågor som vi kontinuerligt återkopplar till. En öppen fråga har inte ett givet svar utan bjuder in till olika svarsalternativ. Eleven ges mer tanke- och talutrymme och inspireras till att berätta och förklara. Öppna frågor kan också utmana elevernas uppfattningar och värderingar om olika frågeställningar och situationer. Frågorna kan finnas nedskrivna i en logg som eleverna skriver i anslutning till lektionens sista del. Loggboksskrivandet ska inte bedömas varken språkligt eller innehållsmässigt. Det kan ge oss viktig information om elevernas intressen och idéer samt vara ett viktigt redskap vi kan använda oss av i syfte att öka motivationsgraden. Öppna frågor signalerar att elevens ord är viktiga i lärandeprocessen.

Exempel på öppna frågor:

Vilka tankar får du ....

Hur föreställer du dig att …

Berätta

Hur vill du fortsätta arbeta kring …

Hur tror du att …

Vad har du för erfarenhet om...

Hur kan vi påverka …

Beskriv

Hur skulle du vilja fortsätta arbeta med...

Det mest användbara jag tar med mig från idag…

Jag blev intresserad av…

En sak som jag är osäker på…

Jag vill veta mer om…

Loggboken kan också användas i syfte att:

- ta reda på vad eleverna kan om tex. ämnet, begreppen. Under en viss tid kan eleverna skriva ner allt de kan eller vad de associerar till. Elevernas tysta kunskaper kommer fram.

- tysta elever kan göra sin röst hörd genom logg.

- utvärdera undervisningen. Hur upplever eleverna lektionens upplägg och innehåll? Vad kan jag behöva göra på ett annat sätt för att möta elevernas olika behov. Eventuella stödinsatser.







  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post197

Schema som påminnelse

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-01-11 15:52:59

Innan jullovet omfamnade oss alla skrev jag en kort checklista över sådant jag tänkte prioritera som ”arbetsområde” under vårterminen. Det är enkelt att skriva ner vad man tänker utföra i framtiden men svårare att förankra när vardagen kommer smygandes. Så hur gör jag då för att hålla mig till min checklista? Först och främst behöver jag föra en diskussion med mig själv hur jag ska åstadkomma vissa moment. Därefter behöver jag en struktur över huret. När jag arbetar med checklistor tillsammans med elever händer det att vi fördelar innehåll och aktiviteter i ett schema, i syfte att veta vad som ska göras och när. För många elever har det fungerat bra. Nu tänkte jag pröva att fördela kommande insatser med hjälp av ett enkelt schema.

Min checklista för 2016 innehåller mestadels sådant som har med attityder att göra. När det handlar om att samtala om förhållningssätt kring skolsvårigheter och ansvarsområden, anser jag att det är så pass förankrat i mitt inre att det inte behöver skrivas in i ett schema. Däremot behöver jag påminna mig om att quick fix inte är speciellt gynnsamt varken för elever eller skolans utveckling, därför kommer mitt schema innehålla en lista med sådant jag behöver bli påmind om.

Veckan startar jag med loggskrivning, och veckan avslutas med loggskrivning. Målet är förstås att dagligen skriva logg, men för att jag åtminstone ska börja skriva testar jag att utföra momenten två dagar i veckan. Det gäller att få till en rutin som hjälper mig att koppla på min motivation.

Tisdagar kommer jag tidigt till min arbetsplats, oftast innan mina kollegor, därför passar den morgonen bra till att besöka Skolforskningsinstitutet. Eftersom det finns fler myndigheter som är av intresse för min yrkesprofession kommer jag också besöka Skolverket, SPSM och Skolinspektionens hemsidor. Sådant jag finner intressant och relevant dokumenterar jag i loggen, och sådant som behöver diskuteras, analyseras och spridas twittrar och bloggar jag om.

Lista

- Kontinuerligt berömma kollegor.

- Sluta tänka i Quick fix möjligtvis tänka i Quick start.

- Det är en förmån att utveckla verksamheten och min yrkesprofession i ett organiserat samarbete med kollegor och rektor.

- Relationellt perspektiv.

- Handledarutbildning, prioriterat område när den startar.

Enkelt att planera vad som ska göras, svårare att förankra. Hoppas schemat underlättar insatserna. Utvärdering av schemat äger rum måndag den 8 februari 2016.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post193

Checklista inför vårterminen 2016

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-12-20 09:54:32

Så kom då äntligen det där efterlängtade jullovet. Ledigheten som vi alla så länge längtat efter, elev, lärare, elevhälsans personal, rektor, vårdnadshavarare och övrig skolpersonal. I några dagar får våra hjärnor äntligen vila och finna återhämtning. Men innan vi loggar ut och stänger av våra knoppar tror jag att många med mig vill förbereda sig inför nästa termin. Kanske till och med ringa in områden som kräver mer grundligt arbete än bara lite puts på ytan. Områden som vi behöver utveckla i syfte att eleverna ska uppnå utbildningens mål. Dock måste vi påminna oss om att utveckling och snabba lösningar alltså Quick fix inte är synonymer. Vi som arbetar inom skolan vet att skolan är komplex. Ska vi få till en förändring och utveckla verksamheten behöver vi arbeta på alla nivåer, hela styrkedjan från topp till tå. Vi behöver påminna oss om att detta arbete är en process som kräver tid, engagemang och tålamod. Nedan har jag gjort en checklista över sådant jag ska satsa på att utveckla nästa termin.


Min checklista

- Sluta tänka i Quick fix möjligtvis tänka i Quick start, men det ställer förstås också krav på eftertanke, samarbete och tid. 


- Påminna mig om att det är en förmån att utveckla verksamheten och min yrkesprofessionen i ett organiserat samarbete med kollegor och rektor. 


- Skapa rutiner för att kontinuerligt besöka Skolforskningsinstitutet i syfte att ta reda på vad som skrivs om forskning. 


- Inta en positiv inställning, trots hårda vindar, där jag också kontinuerligt berömmer mina kollegor. 


- Skriva loggbok i syfte att reflektera över sådant jag gör eller förhoppningsvis tänker göra.


- Satsa helhjärtat på handledarutbildningen, 30 högskolepoäng.

- Samtala med kollegor och rektorer om förhållningssätt till lärarrollen, lärande och skolsvårigheter. Hur ser vi på elevers olikheter? Hur ska individuellt stöd bemötas? Speciallösningar eller inkluderade lösningar? Varför gör vi som vi gör? Visar det vi gör på förväntade effekter? Hur ska vi göra? Bilden nedan kan vara ett samtalsstöd.


God Jul och Gott Nytt År önskar jag er alla. Vi ses åter i början på januari 2016.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post192

Skolfrånvaro

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-11-09 12:51:47

Skolfrånvaro

Har vi koll på hur hög närvaro och frånvaro vi har på vår skola? Hur samtalar vi om närvaro och skolfrånvaro? Hur ser rutinerna ut kring frånvarohanteringen?

Det är mycket viktigt att skolpersonal uppmärksammar frånvaro, både när det gäller giltig och ogiltig frånvaro. En omfattande frånvaro kan leda till en ofullständig utbildning som i sin tur kan gör det svårt för eleven att delta i både yrkes- och samhällslivet. Dessutom kan skolfrånvaro i sig utvecklas till psykisk ohälsa samt till sociala svårigheter. I god tid behöver skolpersonal identifiera frånvaron för att agera och förebygga. Och för att detta arbete ska fungera behöver skolor utarbeta rutiner för frånvarorapporteringen. Det behöver framgå vem som rapporterar till vårdnadshavaren att elev inte dykt upp till lektionen eller till ett möte och hur rapporteringen utförs, till exempel att mentor kontaktar vårdnadshavaren via ett telefonsamtal. Lika viktigt är det att skolan tydliggjort hur vårdnadshavaren meddelar elevens frånvaro. Skolan behöver också ta fram rutiner över hur information om elevernas frånvaro sammanställs, sparas och följs upp. Den samlade bilden av frånvaron blir ett underlag för huvudmannens analys över hur skolan förebygger och åtgärdar frånvaron. Vidare kan analysen bli ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Tidig upptäckt, tidiga insatser i samarbete med vårdnadshavarna och ett bra bemötande från skolan visar sig vara de viktigaste faktorerna för att få tillbaka och behålla elever i skolan.

När skolan uppmärksammar en elevs frånvaro behöver skolan utreda vad i skolsituationen som förorsakar frånvaron. Utredningen kan utföras mycket enkelt men behov kan också finnas av en mer omfattande och allsidig utredning. Eleven måste få komma till tals i syfte att ge sin syn på orsaken till frånvaron. Problemformulering och val av åtgärder blir som bäst om skolan samarbetar med elev och vårdnadshavare, resultaten blir oftast bättre när samtliga parter aktivt medverkar för att komma fram till gemensamma lösningar. Rektor leder arbetet med att åtgärder följs upp och om åtgärderna inte visar på förväntade resultat behövs nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen. Även om det ibland kan vara svårt att få till ett fungerande samarbete med vårdnadshavaren behöver skolan fortsätta att finna lösningar. Vi får inte glömma att ett respektfullt bemötande i arbetet med elever och vårdnadshavare är en framgångsfaktor i allt arbete vi utför på skolorna.

Checklista för kartläggning vid skolfrånvaro?

- Förekommer mobbning?

- Hur yttrar sig svårigheterna? Inte eventuell orsak som t.ex. eleven har låg självkänsla eller eleven är inte motiverad. Viktigt är att kartlägga när eleven stannar hemma som t.ex. måndagar, vid provsituationer, redovisningar m.m.

- Vet elevens familj vad det är som utlöser problemet?

- Vad gör eleven istället för att vara i skolan? Vi behöver vara nyfikna.

- Skatta elevens motivation 1-10 för att åstadkomma förändring. Ligger elevens skattning lågt bör skolan fokusera på att höja motivation.

- Upplever eleven att situation är ett problem?

- Vilken är bästa åtgärden för svårigheterna? Vem ska åtgärderna riktas mot och vem kan vara ett stöd för eleven?

- Finns svårigheterna även under helger och lov?

- Vad ”vinner” eleven på att den nuvarande situationen bibehålls utifrån en kortsiktigt och en långsiktig vinst?

- Utvärdera och stäm av ofta, är vi på rätt väg? Om inga resultat uppnåtts efter en månad av strukturerat arbete så innebär det sannolikt att man inte hittat den rätta förståelsen eller att man inte har med sig familjen. Kartläggning är en kontinuerlig process och en del av arbetet (Skolfrånvaro skriven av Viktoria K & Maria S 2011).



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post188

Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter?

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-10-05 08:55:36

Framgångsfaktorer inom skolans gemensamma elevhälsoarbete sker när elevhälsans personal tillsammans med lärarna diskuterar och reflekterar kring aktuell skolforskning. Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som är till för oss som arbetar inom förskolan och skolan. Kontinuerligt kommer institutet sammanställa forskningsresultat som vi kan använda oss utav i syfte att utveckla vår yrkesprofession och vår verksamhet.

Vetenskapsrådet genomförde under 2014 ett projekt för att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Det skedde på uppdrag av regeringen och skulle resultera i validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Syftet var att skapa en plattform av kunskapsunderlag till ett kommande skolforskningsinstitut. Jag har läst några delrapporter i syfte att få mer kunskap inom till exempel vad det finns för arbetssätt som kan möta elevers olika behov och förutsättningar, och som kan bidra till måluppfyllelse. Nedan presenterar jag kort om vad jag fann inom området.

Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? Syftet med forskningsöversikten, en syntes av meta-analyser, är att öka kunskapen om vilka stödinsatser som förbättrar möjligheten att nå kunskapsmålen för elever i behov av särskilt stöd. Inom projektets ram har tre översikter genomförts. Alla tre översikterna fokuserar på internationell forskning. Läs i forskningsöversikten i sin helhet via Vetenskapsrådet.

Första delprojektet sammanställs och analyseras forskning om olika arbetssätt/metoders effekter inom det specialpedagogiska området.

1. Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter?

Begreppet stödinsatser syftar här i föreliggande rapport inte enbart till sådana insatser som är riktade till elever i svårigheter. Begreppet betecknar på ett mer övergripande sätt även insatser som syftar till att stödja elevers lärande på ett sätt så att skolsvårigheter motverkas. Utgångspunkten är alltså att olika stödinsatser i olika utsträckning underlättar elevers lärande såväl i ett förebyggande som i ett åtgärdande perspektiv när skolsvårigheter har uppstått.

Följande områden relaterade till särskilt stöd granskas utifrån tidigare sammanställningar av forskning i form av publicerade metaanalyser:

Undervisningsmetoder/arbetssätt - generella pedagogiska stödinsatser

- Kamratlärande (peer tutoring)
- Samarbetslärande (cooperative learning)
- Explicit undervisning (direct instruction)
- Metakognitiva strategier
- Individuellt lärande

Tre av fem undersökta arbetssätt visar på starka effekter på uppnående av kunskapsmål. Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter.

Kamratlärande

Kan användas som ett komplement till lärarledd undervisning för alla elever i en klass, för vissa elever i en klass som behöver utökat stöd i undervisningen eller ramen för särskilda undervisningsgrupper. Elever i allmänhet, i åldrarna 6-17 år har kamratlärande visat på mycket goda resultat (Browman-Perrott, Davis, Vannest och Williams, 2013).

Effekten mellan elever med och utan funktionsnedsättning var ej signifikant men ändå värt att notera att kamratlärande var något högre i studier där man inkluderat elever med funktionsnedsättning eller i risk för inlärningssvårigheter. Visar också på positiva effekter för yngre elever.

Starkt stöd i relation till kunskapsmätning och till självvärde, sociala relationer och beteende. Kamratundervisning är en kraftfull påverkansfaktor för elevers studieprestationer, också utifrån ett socialt perspektiv. Ska vara ett komplement till lärarens undervisning och inte en ersättning. Hatties studie (2009).

Explicit undervisning

Beskrivs på olika sätt och innehåller många olika steg. Gemensamt är att alla elever på ett strukturerat och tydligt målinriktat sätt får träna olika färdigheter och därefter löpande utvärdera sitt lärande. Lärare utarbetar fram vad som kan liknas vid en prototyp eller modell som eleverna själva ska arbeta med medan läraren övervakar och ger återkoppling.

Metakognitiva strategier

Handlar om att lära sig tänka om lärandet. När elev ska tänka ut och välja olika strategier för att lösa ett arbete är det användbart med metakognitiva strategier. Metakognition ingår som en del av de kognitiva funktionerna, också benämns som exekutiva funktioner, tex. planering, analysförmåga, självreglering.

Exempel på metakognitiva strategier:

- Organisera, omstrukturering av undervisningsmaterial för att förbättra lärandet

- Målformulering/planering, sätta upp mål, delmål, val av tidpunkt samt genomföra aktiviteter med anknytning till målen

- Hjälpsökande, söka hjälp från kamrat, lärare eller annan vuxen

- Självutvärdering, sätta upp standarder och använda dem för självbedömning

- Dokumentation, dokumentera information som rör uppgifter

- Övning och memorering, minnesstrategier

- Tidshantering, planera och beräkna tidsåtgången

- Omstrukturera miljön, ansträngningar för att ordna den fysiska miljön för att underlätta inlärningen

Hattie, J (2012) Synligt lärande för lärare.

Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter visar alla tre på starka effekter avseende uppnående av kunskapsmål. Individuellt arbete däremot har mindre generellt stöd, medan stödet för samarbetslärande i dagsläget är mindre tillförlitligt och i behov av mer kvalitativt god forskning när det gäller elever i svårigheter.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post185

Motivation

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-09-24 18:35:19

Lärarens betydelse för elevens motivation

Skolans hälsofrämjande insatser handlar om att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och omfattar hela skolmiljön. Inom detta område ingår arbetet med att skapa ett gott skolklimat som inbjuder till motivation och lärande. Kort beskrivs motivation oftast utifrån en inre och en yttre drivkraft. Inre motivation kopplas till individens egen inneboende drivkraft, nyfikenhet, mål, att upptäcka nya saker och intresse. Det är något som får ingång handlandet. Den inre motivationen ökar med intresse som individen har för ett visst ämnesområde. Därför är det bra om intressen integreras i undervisningen. Känslan av att lyckas kan göra att den inre motivationen stärks. Yttre motivation kopplas till respons utifrån tex genom uppmuntran, belöningar, betyg eller annat intressant.

Elever med låg motivation har ofta upprepade skolmisslyckanden bakom sig vilket kan leda till negativ självkänsla, koncentrationssvårigheter och skolfrånvaro. Hur kan vi lärare göra för att stärka elevens motivation? Forskning visar tydligt att lärarnas förväntningar är av stor betydelse för att skapa och behålla elevens motivation. När läraren tror att eleven kan lyckas ökar ofta motivationen. Håkan Jenner, Motivation och motivationsarbete, skriver att “Positiva förväntningar ger positiva resultat och negativa förväntningar ger negativa resultat”, han utgår från förväntanseffekternas påverkan. Om läraren visar eleven respekt, tilltro och hopp kan det höja motivationen. Genom att vara lyhörd för elevens behov där eleven också får möjlighet att påverka skolarbetet kan eleven känna intresse och engagemang. Goda relationer mellan lärare och elev bidrar till motivation och positiv inställning till lärande. Det är alltså avgörande att lärare visar att de har höga förväntningar vad gäller elevernas möjligheter att lära och lyckas. Tydligt kommunicerade förväntningar genom kontinuerlig återkoppling, där läraren uppmärksammar elevens behov också framsteg, är ett högprioriterat arbete inom skolan. Allt för ofta knyter vi avsaknad av motivation i relation till elever som befinner sig i svårighet. Om vi kontinuerligt diskuterar hur vi som arbetar inom skolan kan bemöta, skapa uppmuntrande klimat och anpassa vår undervisning för att möta behov och förutsättningar kan vi säkerligen skapa en skolmiljö som verkar motiverande.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post184

Motivation och stress är sammanlänkande

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-09-09 18:00:21

Stress kan påverka elevens motivation både positivt och negativt. Elever som inte hänger med i skolan upplever i högre grad av stress än sina kamrater som hänger med. Många av dessa elever tappar också lätt sin motivation till att lära. O andra sidan kan stress under en kortare period motivera elever till att lära, utföra- och avsluta diverse skolarbeten. Stress, prestation och motivation går hand i hand. Om elever känner att de presterar minimeras oftast den negativa stressen och motivationen för lärandet höjs. Men som jag skrev i tidigare blogginlägg är stress individuellt. Stress hänger ofta ihop med tidigare erfarenheter. Vissa klarar av stress under en längre period medan andra har svårt att hantera stress redan efter några dagar.

Vad kan vi göra i undervisningen för att dra ner stressen och öka motivationen?

Genom att tillsammans med eleven organisera och planera hur vissa moment eller/och uppgifter ska utföras, kan vi minimera stress och höja motivationen. Vi kan till exempel dela upp uppgifter i mindre delar. Jag brukar göra det tillsammans med eleven, och till hjälp brukar vi använda oss av presentationsprogrammen Keynote eller Powerpoint. Varje ”sida” tydliggör uppgiftens olika delar, vad som ska göras och i vilken ordning det ska göras. När eleven lärt sig hur olika uppgifter och moment kan delas upp, för att möta sina egna behov, kan hen göra det själv med stöd av lärare.

- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Hur ska det göras?
- Hur lång tid kommer det att ta? Till exempel 10 minutersmetoden. Eleven gör delar av en uppgift under en begränsad tid. Den begränsade tiden kan varvas med till exempel bensträckare eller annat, därefter återgår eleven till uppgiften.
- Var ska jag göra det?
- Varför ska jag göra det?

Vi lärare kan även bestämma mål och delmål i nära samarbete med eleven. Hanterbara mål får eleven att känna sig delaktig i lärandet vilket leder till att eleven får kontroll över sin situation. Delmål tydliggör också när man kommit en bit på vägen, klarar eleven vissa mål minimeras oftast stress och motivationen ökar. Små insatser kan leda till så mycket positivt för lärandet. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post183

Stress

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-08-31 15:25:50

Prata om stress med eleverna
Stressnivån hos många elever är alldeles för hög vilket kan innebära att hälsan och skolarbetet blir lidande. Lärande och hälsa hör ihop. Elever som har lågt självförtroende löper stor risk att drabbas av stress och psykisk ohälsa. Hur kan vi skolpersonal skapa en hälsofrämjande skolmiljö där vi motverkar stress? Jag tror att lärare tillsammans med elevhälsan behöver prata och agera kring hur vi kan motverka och bemöta stress inom vår verksamhet. Både i syfte att skapa mindre stressiga lärmiljöer men också i syfte att hjälpa elever att hantera stressiga situationer. Skolan kan till exempel ta reda på elevens positiva och negativa erfarenheter kring stresshantering för att identifiera, definiera och pröva vägar som främjar elevens hälsa och lärande.

Vad är stress?
En stressreaktion sker när människan ställs inför en utmaning eller ett hot. Det kan handla om att vi känner att vi har för mycket att göra, höga krav, situationer vi inte kan påverka, situationer som är nya men också inför en tävling, redovisning eller att vi har för lite att göra. Hur människan reagerar är mycket individuellt och hänger ofta ihop med tidigare erfarenheter och hur personen fungerar.

Problemet med stress är inte stressen i sig. Stress är helt okey att känna ett tag, det kan till och med göra människor kreativa. Om stressen blir långvarig och återhämtning inte sker kan den dock bli skadlig.

Frågor att arbeta med tillsammans med elever
- Tänk att du kör i 120 km i timmen på 2:ans växel under en längre tid, vad händer då med motorn/kroppen?

- Har du någon gång varit stressad? Vad hände då med din kropp? Huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, yrsel.

- Hur tänkte du? Glömska, koncentrationssvårigheter, svårt att välja.

- Hur blev ditt humör? Irriterad, orolig, arg, ledsen.

- Vad gjorde du när du var stressad? Visst beteende som du kan beskriva?

Effektivt mot stress
1 Förändra eller/och ta bort saker som stressar. Har du förslag på saker du kan förändra eller saker du kan ta bort? Göra lite i taget, planera och formulera delmål, återkopplingstid, få stöd av lärare.

2 Motion.

3 Mindfulness, medveten närvaro, handlar om att leva i nuet. Medveten närvaro kan hjälpa människan att inte fastna i framtiden utan att leva i nuet. Många personer som blir stressade känner oro över sin framtid, grubblar över vad som komma skall. Det finns många övningar som kan hjälpa till att släppa taget kring dessa tankar och styra uppmärksamheten kring nuet och det som sker just nu.

4 Återhämtning.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post182

Organiserat samarbete mellan lärare och elevhälsan

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-08-10 21:27:19

Samarbetet inom skolans olika professioner behöver göras starkare för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Det är svårt att arbeta hälsofrämjande och förebyggande om vi inte har kommit fram till vad det innebär. Vad menar verksamheten med hälsofrämjande och förebyggande insatser? Hur tar vi reda på vad vi behöver göra? Hur och när ska arbetet utföras? Hur ser skolans framgångsfaktorer ut? Och vad behöver vi utveckla? För att få svar på dessa frågor behöver ledning, elevhälsa och lärare kommunicera. Skolan behöver forma en organisation där dessa frågor kontinuerligt lyfts inom arbetslagen, elevhälsan och ledning i samarbete med våra elever.

Arbetslaget tillsammans med elevhälsan blir en kraftfull resurs där stora möjligheter finns att utveckla samtalsmetoder och arbetssätt som stimulerar det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Genom att skapa rutiner kring samarbetet där vi formulerat syften och mål blir det lättare att utveckla vårt gemensamma lärande kring framgångsrikt elevhälsoarbete. Låt oss för en stund stanna upp och lämna det vardagliga åtgärdande arbetet för att ta reda på hur vi kan förekomma och förebygga åtgärdande insatser. Det finns så mycket kunskap bland lärare, förskollärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, psykologer, skolläkare och ledning som vi behöver ta till vara på för att skapa en tillgänglig skola, där elever utvecklas och känner delaktighet både i det sociala och i sitt lärande. Låt arbetslagsmötena bli en arena där vi utarbetar och formar strategier över vårt gemensamma elevhälsoarbete. Det vi behöver är att kontinuerligt avsätta gemensam tid till att kommunicera, kartlägga, analysera, planera, följa upp och utvärdera.

Frågor vi gemnensamt kan arbeta med:

Hur utgår vi från elevens förutsättningar och behov?

Hur skapar vi tillgängliga lärmiljöer och lärandesituationer?

Hur kan vi skapa variation i undervisningen för att möta olika förutsättningar och behov?

Hur skapar vi en miljö där elever känner delaktighet i det sociala och i sitt lärande?

Vad behöver vår verksamhet utveckla?

Hur ser eleverna på sin skolsituation?



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post180
« PreviousNext »