Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Nu är det dags att önska alla en glad sommar.

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2016-06-20 15:33:55

Jag ser på twitter att behoven av att lära och stötta varandra fortfarande är stora, trots att sommarlovet knackar på många dörrar. Dagligen utförs det fantastiska insatser på våra förskolor, fritidshem och skolor som inspirerar till fortsatt utveckling. En verksamhet som organiserar för samarbete mellan skolans olika professioner verkar för en förståelse för uppdragen och för de olika expertisernas kompetenser. Utgångspunkten måste alltid vara barnen och eleverna och hur vi på bästa sätt kan stödja och leda dem till att uppnå utbildningens mål. För att få en helhetssyn på det vi gör behöver det pedagogiska, specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala kompetensen i ledning av rektorn vara med och bidra. Perspektiven täpper de hål som annars kan göra att eleverna ramlar igenom. Låt kommunikation blir vårt viktigaste verktyg i höst. Avsätt gemensam tid till att kommunicera, kartlägga, analysera, planera, följa upp och utvärdera. Och sätt upp gemensamma mål som är mätbara och som visar oss riktningen.


Nu önskar jag er alla en glad sommar!





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post205

Stanna upp en stund i allt åtgärdande tänk

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2016-05-23 07:14:11

Vad händer om vi för en kort stund stannar upp i vårt dagliga åtgärdande tänk för att bjuda in till mer hälsofrämjande och förebyggande insatser?

Det var mycket spännande och intressant att träffa tv-teamet och programledaren Isabella Grybe på SVT och Lärlabbet. Och det var helt fantastiskt roligt och lärorikt att samtala med rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne om vårt uppdrag och forskning, hoppas vi får möjlighet att snart träffas igen för att prata om forskning och hur vi för en stund kan stanna upp i åtgärdande insatser. När jag tänker förebyggande arbete tänker jag alltid på hur vårt uppdrag är formulerat i skollagen och andra styrdokument. I skollagen står det att alla elever ska ges ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Det betyder att vi som arbetar inom skolan behöver forma lärmiljöer som möter alla barns och elever behov och förutsättningar, och för att möta uppdragen behöver vi alla arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget behöver värderas lika högt för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Kontinuerligt behöver vi kartlägga riskfaktorernas påverkan för att ta fram skyddsfaktorer, det är basen i det förebyggande arbetet. Lärlabbet visade ett kort reportage från Östersund som på en skola kartlagt behov som ledde till att skolpsykologer kom till elevernas lärmiljö, det gillar jag. Det visar att elevhälsan och lärare tillsammans kan åstadkomma mycket i den miljön där lärandet uppstår och där svårigheterna oftast visar sig alltså i undervisningen. Mycket bra initiativ som också enligt den intervjuade psykologen visade på goda effekter för elevers lärande och för läraren att möta behoven. Vad kan vi lära oss av sådant vi tidigare identifierat som svårigheter? Hur använder vi oss av den tidigare informationen? Finns det något av det vi redan vet som vi kan använda i den dagliga undervisningen för att förekomma individuella åtgärder? Dessa frågor är mycket viktiga i vårt förebyggande arbete. Riskfaktorer blir lättare att vända till friskfaktorer om vi analyserar tidigare insatser och effekter. Genom friskfaktorer kan vi förebygga åtgärdande insatser. För övrigt tror jag att en organiserad undervisning där elever förstår vad som ska göras, hur det ska gå till och när det ska göras är en utgångspunkt för att lärandet ska underlättas för alla. Ett stödjande klassrumsklimat med varierade arbetssätt, tydliga uppstarter och avslutningsrutiner där vi kommunicerar och förbereder våra elever på vad som komma skall gynnar inte enbart de elever som är i behov av stöd, det gynnar alla elever. Ju mer verksamheterna satsar på hälsofrämjande och förebyggande insatser desto mindre åtgärdande insatser kommer det långsiktigt att bli. Men det är också viktigt att poängtera att alla elever har rätt att få särkilt stöd i skolan. Ibland räcker inte övergripande hälsofrämjande och förbyggande arbete hela vägen och då har alla elever rätt till särkilt stöd.

Kollegialt lärande hjälper oss att utveckla undervisningen, lösa svårigheter, få fram framgångsfaktorer och stärka yrkesprofessionen. Ett viktigt steg på skolnivå är att organisera för kollegialt lärande så det blir en skolpersonalens dagliga arbete. Elevhälsa börjar alltid i organisationen därför behöver rektor, lärare och elevhälsan kontinuerligt samarbete för kommunicera förhållningssätt samt finna samsyn kring skolans uppdrag och hur arbetet ska utföras. Det behövs en organisation där elevhälsoteam, arbetslag och rektor systematiskt identifierar behov för att utveckla verksamheten i rätt riktning. Om vi kontinuerligt följer upp och utvärderar våra insatser tror jag möjligheterna till att skapa tillgängliga lärmiljöer, som möter alla elevers behov och förutsättningar, ökar. Jag säger det igen, elevhälsa börjar alltid i organisation.

Lärlabbet: Pedagogik och särskilt stöd med rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post203

Följa upp och utvärdera elevärenden

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2015-01-28 16:26:25

Skolor behöver skapa rutiner kring arbetet med stödinsatser i syfte att ta reda på att insatserna visar på förväntade resultat. Rutinerna behöver innefatta samtalstid om skolans lärmiljöer och elever.

När rektor får information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ser rektor till att arbetet kring utredningen startar. För att elevhälsans kompetens ska tas tillvara och för att rektorn i ett tidigt skede ska få information av lärare behövs kontinuerliga mötestider på skolan. Dessa möten behöver ha en stående punkt i protokollet där elever uppmärksammas och där samarbetet med elevhälsan kan planeras och startas. Till exempel kan den stående punkten finnas med i arbetslagsmöten/programlagsmöten.

Ett stort dilemma för många rektorer är att ta reda på att processen runt arbetet med stödinsatser fungerar. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och det är rektorn som beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. Det är alltså rektor som ansvarar för att arbetet med säkerhet sker och att stödinsatserna visar på förväntade resultat. Ett sätt att överblicka arbetsprocessen är att skapa en överskådlig mall som tydliggör vilka extra anpassningar som finns, vilka som är delaktiga i processen, om utredning startats, åtgärdsprogram, uppföljning, utvärdering och om insatserna avslutats. Genom en överskådlig mall kan även elevhälsan följa arbetsgången i syfte att stödja lärarna genom processen.

Exempel på mall


Uppföljning och utvärdering är moment som måste ske för att ta reda på att arbetet fungerar. Uppföljningens syfte är att ta reda på att åtgärderna genomförs samt att bedöma huruvida åtgärderna utvecklas i riktning mot kunskapskraven eller mot kunskapsmålen i läroplanen. Utvärderingens syfte är att utifrån ett helhetsperspektiv ta reda på hur åtgärderna fungerat.



  • Comments(3)//www.specmaja.se/#post164

Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2015-01-12 17:39:54

Bristande tillgänglighet infördes den 1/1-2015 som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Syftet med lagen är att personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna hävda sin rätt till att kunna delta på lika villkor, utan hinder i form av just bristande tillgänglighet. Nytt i diskrimineringslagen är också att funktionshinder byts ut till funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella förmågan och är inte en egenskap hos en person. Istället handlar det om att miljön brister i tillgänglighet. Enligt lagen menas funktionsnedsättning varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. Skollagen kommer också att byta bort ordet funktionshinder mot funktionsnedsättning enligt spsm.se

Enligt Diskrimineringsombudsmannen innefattar det nya förbudet alla områden som diskrimineringslagen täcker till exempel:

- Utbildning

- Arbetslivet

- Offentlig anställning

- Värn- och civilplikt

- Hälso- och sjukvården

- Yrkesbehörighet

- Medlemskap i vissa organisationer

- Statligt studiestöd

- Socialtjänsten

Tidigare har diskrimineringslagens krav på tillgänglighet omfattat lokaler inom högskolan, numera kommer hela utbildningsområdet omfattas. Det innebär att förskola, grundskola, gymnasiet och högskolan omfattas av kravet.

Krav på tillgänglighet inom skolor och förskolor handlar om att göra undervisningen tillgänglig genom att ge stöd i undervisningen, ta fram hjälpmedel samt se till att lokalerna anpassas efter behov. En tillgänglig förskola och skola innebär alltså att man anpassar den pedagogiska, fysiska och sociala miljön för att skapa en lärmiljö som stämmer överens med elevens behov.

Genom att kartlägga sin verksamhet kan man motverka diskriminering. Men vilka åtgärder som krävs avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet, och bedömningen ska ta sin utgångspunkt på de krav som finns för tillgänglighet i till exempel skollagen och diskrimineringslagen.

En kartläggning kan innebära att förskolan eller skolan ser över om verksamheten utsätter elever för diskriminering eller kränkande behandling. Det kan ske genom att titta på hur klasserna eller grupperna är indelade, hur rutinerna ser ut, schemaläggningen, regler eller andra aktiviteter som sker i verksamheten är organiserade.

Diskrimineringslagen förbjuder sådant som innebär att en person missgynnas av skäl som har samband med: funktionsnedsättning, kön, könsöverskidande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt ålder.

Länk till Diskrimineringslag



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post163

Workshop stödinsatser

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2014-12-06 10:51:40
Workshop Stockholm 5/12-14.

Vill passa på och tacka er alla som med ert engagemang bidrog till en utvecklande dag. Jag lägger ut delar av presentationen samt andra dokument vi pratade om. Ha det så bra tills vi åter ses i mars.

WORKSHOP STÖDINSATSER


KARTLÄGGNING INDIVID- GRUPP- OCH ORGANISATIONSNIVÅ

CHECKLISTA SKOLFRÅNVARO


Lycka till!





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post160

Workshop: Specialpedagogiskt perspektiv

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2014-10-13 09:18:48
Workshop i Stockholm fredag den 10/10- 2014.

Tack för en givande dag tillsammans med er mentorer, gymnasielärare, elevhälsopersonal och rektorer. Det är diskussionerna, reflektionerna och vårt engagemang som utvecklar vår verksamhet så låt oss fortsätta med det. Jag lovade att lägga ut delar av presentationen, klicka på länken så finner ni den. WORKSHOP STOCKHOLM

Bifogar också andra länkar:

CHECKLISTA INKLUDERANDE KLASSRUM

FORMULÄR INFÖR PLANERING

EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER VID FRÅNVARO

GENERELL- OCH INDIVIDUELL


Lycka till!




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post155

Ändring i skollagen 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2014-07-03 09:00:12

Nya krav på snabbare stöd till elever.
Skolverket har tagit fram nya allmänna råd som baseras på skollagens nya bestämmelser om vad som avses med stöd och särskilt stöd. Skillnaden i de nya bestämmelserna är att om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven som minst ska uppnås ska lärare och övrig skolpersonal enligt skollagen 3 kap 5 § skyndsamt påbörja arbetet med extra anpassningar. Om det efter en tid visar sig att eleven trots extra stödinsatser inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven är det mycket viktigt att skolan arbetar mer intensivt med anpassningarna samt finner andra anpassningar utifrån elevens behov. Räcker inte detta ska läraren göra en anmälan till rektor enligt 3. kap 8 § och utredning skyndsamt ske. Tidigare skulle en utredning ske snarast eleven riskerade att inte uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Nu går processen fortare vilket underlättar för både elev och lärare.

Då det inte fattas något formellt beslut om stöd i form av extra anpassningar är det ändå viktigt att lärare informerar samt samarbetar med eleven och vårdnadshavaren om att anpassningar sätts in. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där sådana finns.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas och elev ges särskilt stöd enligt 3 kap 9 §. Inom detta område följs tidigare bestämmelser. Skillnaden är den att det inte behöver dokumenteras hur åtgärdsprogrammet ska följas upp.

Exempel på extra anpassningar enligt Skolverkets allmänna råd Arbete med extra enpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
"Anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den or­dinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar.

Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en special­lärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven."

Länk till pdf-fil Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Nedan en schematisk modell som visar arbets­gången med extra anpassningar och särskilt stöd.

Gamla och nya lagen
Ändringar har jag understruket och markerat med mörkare text.

3 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

3 §/Träder i kraft I:2014-07-01/ Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).

/Rubriken träder i kraft I:2014-07-01/
Stöd i form av extra anpassningar

5 a §/Träder i kraft I:2014-07-01/ Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).

Om det efter en tid visar sig att eleven trots extra stödinsatser inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven är det mycket viktigt att skolan arbetar mer intensivt med anpassningarna samt finner andra anpassningar utifrån elevens behov. Räcker inte detta ska läraren göra en anmälan till rektor enligt 3. kap 8§ och utredning skyndsamt ske. Tidigare skulle en utredning ske snarast eleven riskerade att inte uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Nu går processen fortare vilket underlättar för både elev och lärare.

Utredning

8 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

8 §/Träder i kraft I:2014-07-01/ Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456).

Åtgärdsprogram

9 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

9 §/Träder i kraft I:2014-07-01/ Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456).







  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post150

Nya regler för åtgärdsprogram

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2014-06-06 10:56:38

Den 4/6-2014 fattade riksdagen beslut om ändringar i skollagen vilket bland annat berör åtgärdsprogrammen. Dessa ändringar sker för att reglerna om stöd och särskilt stöd för elever ska bli tydligare. Beslutet innebär att elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska få stöd i form av extra anpassningar. Dessa anpassningar ska snabbt sättas in och ske inom den ordinarie undervisningen. Först när extra anpassningar gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Om läraren direkt kan bedöma att eleven är i behov av särskilt stöd ska detta snarast anmälas till rektor och åtgärdsprogram upprättas.

De behov som finns skrivna i åtgärdsprogrammet ska enbart beröra de behov av särskilt stöd eleven är i behov av. Åtgärdsprogrammen behöver inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det räcker med att skriva när uppföljning och utvärdering ska ske och vem som är ansvarig.

Det är viktigt att skolpersonal gör pedagogiska utredningar för att tydliggöra elevens stödbehov och hur dessa behov ska åtgärdas, utredningsdelen tas inte bort.

Det är bra att beslutet innebär att rektors ansvar för upprättande av åtgärdsprogram ligger fast och inte blir beroende av att man som förälder agerar, säger Greger Bååth. Här har regeringen lyssnat på vårt och andras remissvar” (SPSM.se).

Läs mer om nya regler. Länk till Sveriges riksdag.




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post145

Drop-in

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2014-05-06 16:52:45

Syftet med elevhälsans drop-in tider är att tidigt upptäcka och identifiera elevers svårigheter samt finna gemensamma lösningar. Syftet är också att få till ett samarbete runt skolans samtliga yrkesroller och elever. Under Drop-in tider kan lärare få stöd och hjälp utan att boka tid i förväg.

Exempel på några områden elevhälsan kan hjälpa och stötta:

- pedagogiska utredningar

- bidra med åtgärder och anpassningar för varje enskild elev i behov av särskilt stöd

- samtala om lärmiljö

- åtgärdsprogram

- bidra med att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa

- förebygga inlärningssvårigheter

- uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa

- samtala om oro över elever

- alternativa verktyg

- klassrumsmiljö

- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

- kontakt med myndigheter utanför skolan

- förhållningssätt och bemötande

- akuta ärenden

Drop-in-tider och samarbetet mellan elevhälsa och lärare kan också öka förståelsen för samband mellan skolresultat och hälsa.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post114

Skapa möten för samarbete

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2014-05-05 07:41:23

Skollagen är mycket tydlig med att varje elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt. Skolan ska ge ledning och stimulans utifrån elevens förutsättningar och behov. Detta medför att skolan måste anpassa undervisningen utifrån behov och ge särskilt stöd till elever i svårigheter. Lagen säger att det särskilda stödet i första hand ska ges inom elevens ordinarie klass/grupp ändå förekommer det att elever sitter utanför klassrummet med enskilda skoluppgifter. Alltför många åtgärder i skolan vidtas på alltför bristfälligt underlag. För att vi ska vara säkra på att vi gör rätt anpassningar och ger elever rätt stöd behöver samtlig skolpersonal samarbeta och kommunicera. Vi behöver skapa fungerande rutiner för att få information från lärare och övrig skolpersonal om elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Ett ömsesidigt arbete med eleven i centrum gör det möjligt för personal att tidigt upptäcka, identifiera och bemöta alla elever. Det gäller att skapa en kreativ mötesrutin som gör det möjligt för oss att utreda elevers svårigheter och skapa en skola för alla. Ett tips är att elevhälsan arrangerar drop-in tider en eller flera tider i veckan, behoven avgör.






  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post113
Next »