Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Genrepedagogik

Svenska som andraspråkPosted by Maja Lindqvist 2014-05-21 06:56:33

Genrepedagogik

För att skriva en sammanhängande text måste eleverna känna till en del av diskurskompetensen, vilket innebär normerna över hur form – och betydelseelement sätts samman till större enheter. Eleverna måste också anpassa textens form till sammanhanget och mottagaren, och därför behöver eleverna också sociolingvistisk kompetens. En del av den sociolingvistiska kompetensen är genrekunskap.

Genrekunskap behövs för att eleverna ska välja ett lämpligt sätt att inleda, fortsätta och avsluta olika texter. Kuyumcu (2004) presenterar sju antal texttyper: berättande, återgivande, beskrivande, instruerande, utredande, argumenterande och förklarande. Identifiering av en genre sker med hjälp av fyra olika kriterier:

  • Textens kontext
  • Textens syfte – sociala funktion
  • Textens övergripande eller schematiska struktur
  • Textens språkliga drag

De vanligaste texttyperna inom skolan enligt Gibbons 2009. Fritt taget ur Stärk språket stärk lärandet.( 2009).

Klicka på länken så får du fram texttyperna




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post129

Genrepedagogik- en explicit modell för språk- och ämnesundervisning

Svenska som andraspråkPosted by Maja Lindqvist 2014-05-20 11:49:13
Genrepedagogiken refereras oftast till Sydneyskolan i Australien som påverkats starkt av Hallidays teoriutveckling inom SFL, Systematisk Funktionell Lingvistik, samt Hallidays teorier kring social semiotik Kuyumcu (2004). Enligt Gibbons (2009) hävdar Halliday att språk finns med i det mesta vi gör och att vi alltid använder språket i ett sammanhang, i en social kontext och i ett kulturellt sammanhang, kulturkontexten. Språket används även i andra sammanhang, situationskontexten. Situationskontexten utmärks av tre faktorer: det människan talar om, förhållandet mellan talarna och om språket är ett talspråk eller skriftspråk.

Kuyumcu (2010) redogör att SFL är en systemisk funktionell modell som utgår från två delar av social kontext, den kulturella kontexten och den situationsbundna kontexten. Den kulturella kontexten syftar på att språk alltid befinner sig i en kulturkontext. Språket har utvecklats utifrån människans behov av att uttrycka sig. Människor har utvecklat gemensamma kommunikativa mönster för sin språkanvändning för att uppnå ett socialt syfte. Situationskontexten omfattar följande variabler:

Fält – beskriver ämnesfält, kunskapsfält, verksamhetsfält som fokuserar på den aktivitet som pågår.

Relation – beskriver relationen mellan de talanden eller skribentens roll och hur relationen är mellan de olika deltagarna, mottagarna och läsaren.

Kommunikationssätt – beskriver vilket kommunikationssätt som används mellan exempelvis tal eller skrift, beroende på platsen för kommunikationen

Enligt Kuyumcu (2010) infördes begreppet genre för att beteckna olika slags skrivuppgifter och läromedelstexter i skolan. Sydneyskolan fastställer genre som en strukturerad, målinriktad och som en social process. Språket är relaterat till kontexten vilket beskrivs som olika textmönster som också är beroende av det sociala syftet. SFL har inom genrepedagogiken legat till grund för de omfattande beskrivningarna av skolans språk, skolans språkliga krav och för textanalyser och samtal om texter som sker i klassrummen.






  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post128

Cirkelmodellen

Svenska som andraspråkPosted by Maja Lindqvist 2014-05-13 16:34:11

Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning

Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har konstruerats av forskare som bland annat Derewianka och andra som engagerat sig inom genrepedagogiken. Cirkelmodellen används till att förtydliga och göra elever förtrogna med olika texttyper. Genom att lärare visar elever olika språkliga drag som karakteriserar en viss kategori av text, blir eleverna förtrogna med de olika texttyperna. Cirkelmodellen kan göras explicit. Med explicit undervisning menar Gibbons (2009) att eleverna uppmuntras till att fundera på hur språket kan användas till olika ändamål och till olika åhörare. Det handlar om att lära eleverna att använda sina kunskaper i det verkliga livet, inte bara livet inom skolans miljö. Gibbons menar att språkförståelsen utvecklas i ett naturligt sammanhang. Explicit undervisning vill uppmuntra eleverna till att aktivt delta i sin inlärning, de ska bli självständiga i sitt skrivande och de ska lära sig att kritiskt granska språkets användning. Det innebär att eleverna tillsammans dekonstruerar skolans texter för att ta reda på hur texterna är paketerade, texternas ordförråd och vilka grammatiska drag som används. Den explicita undervisningen innefattar också att lärarna konstruerar gemensamma texter för att eleverna ska få goda råd och förebilder för sitt individuella skrivande.

Cirkelmodellen är uppdelad i fyra faser:

Fas 1: eleverna ska bygga upp kunskap kring ämnesområdet. Eleverna ska få mycket bakgrundskunskap kring det ämne de ska skriva om. Fokus ligger främst på textens innehåll. Inom denna fas ligger tonvikten på att eleverna ska tala, lyssna, läsa, samla information och föra anteckningar.

Fas 2: eleverna ska studera texter inom den genre de ska skriva om, för att få förebilder. Eleverna ska bekanta sig med texttypens syfte, struktur och språkliga drag. I denna fas ligger fokus främst på form och funktion.

Fas 3: eleverna och läraren ska skriva en gemensam text. Inom denna fas är det viktigt att eleverna får se hur texten byggs upp. Eleverna måste förstå både textens språk och textens innehåll.

Fas 4: inom denna fas ska eleverna enskilt skriva en individuell text.

Viktigt med cirkelmodellen är att veta att det kan ta flera veckor att gå igenom faserna, cirkelmodellen kräver mer tid en enbart en lektion. Modellen leder eleverna genom varje fas och slutmålet är att eleverna självständigt ska utföra sitt skrivande. När eleverna lärt sig använda de specialistspråk som utmärker varje enskild genre, närmar sig eleverna skriftspråkets uttrycksnormer. Varje fas kan integreras med grammatiska övningar som fokuserar på texternas språkliga drag.
Lycka till!













  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post121

Andraspråksinlärning

Svenska som andraspråkPosted by Maja Lindqvist 2014-04-22 16:30:08

Andraspråksinlärning kan ske genom formell inlärning (inlärning som sker genom undervisning) och genom informell inlärning (inlärning som sker genom vardaglig kontakt med språket). Informell inlärning sker i den miljö där målspråket talas. Inlärningen kan alltså ske på individens begäran helt utan undervisning.

Interimspråksteorin innebär att inlärarens andraspråk betraktas som ett eget system under utveckling. Målspråket är det språk som är föremål för inlärning och inlärarspråket är den version av språk som inläraren själv stegvis bygger upp. Varje språk anses utgöra ett eget system. Abrahamsson (2009) skriver att interimspråksteorin är en kognitiv andraspråksinlärning. Han beskriver inlärarspråkets utveckling och utformning genom användandet av fem kognitiva processer.

- Transfer från modersmålet, vilket menas att strukturer från modersmålet förs över och används i interimspråket.

- Transfer från undervisningen, en överanvändning av specifika strukturer i undervisningen kan resultera i en icke målspråksenlig användning sker.

- Inlärningsstrategier, medvetna och omedvetna inlärningsstrategier, minnesknep och studieteknik som eleven använder sig av när andraspråket lärs in.

- Kommunikationsstrategier, strategier som inläraren tar till när omedelbara lösningar krävs för att kommunikationen ska hållas vid liv och inte brytas samman.

- Övergeneralisering av målspråksformer, övergeneraliseringar av grammatiska och semantiska drag i målspråket.

Varje enskild individ bygger upp en egen kunskapsstruktur. Individen kan inte kopiera eller överta andras kunskaper, kunskap sker via samspel. Utifrån detta bör eleverna erbjudas och uppmuntras till ett socialt samspel för att tillägna sig andra elevers strukturer och vidare göra kunskapen till sin egen. Inlärning sker bäst i ett flerstämmigt och i ett dialogiskt klassrum. Det är av stor betydelse för kunskapsinhämtningen men också för att eleverna ska lära sig att tänka självständigt. Ett dialogiskt klassrum är en god modell för hur människor skall fungera i ett demokratiskt samhälle (Dysthe).






  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post100

Gibbons och Dysthes syn på lärande

Svenska som andraspråkPosted by Maja Lindqvist 2014-04-17 09:46:07

När jag läste till svenska som andraspråkslärare kom jag i kontakt med författarna Dysthe och Gibbons. Båda har präglat min undervisning och mitt förhållningssätt. I detta blogginlägg tänkte jag kortfattat skriva om deras syn på lärande.

Olga Dysthe är professor i pedagogik och har ägnat sin forskning åt språkets betydelse för lärandet. Hon har bland annat skrivit böckerna: Det flerstämmiga klassrummet och Skriv för att lära. Pauline Gibbons är biträdande professor och har arbetat med andraspråksundervisning i många länder och skrivit böckerna Lyft språket lyft tänkandet och Stärk språket stärk lärandet. Hur ser dessa erfarna kvinnor på lärande?

Dysthe beskriver att lärandets utgångspunkt är konstruktivistiskt och interaktionistisk. Hon säger att varje enskild individ bygger upp en egen kunskapsstruktur, hon menar att det inte går att kopiera eller överta andras kunskaper, att kunskap sker via samspel. Undervisning som inbjuder till socialt samspel gynnar eleverna då de tillägnar sig andra elevers strukturer för att vidare göra kunskapen till sin egen. Inlärningspotentialen finns i dialogen mellan tal och skrift, mellan det skriftliga och det muntliga språket. För att uppnå elevernas stegring måste lärarna använda sig av både muntligt och skriftligt språk.

Gibbons (2009) betonar att kunskaps – och språkutveckling sker i samarbete. Det är av stor vikt att det sker ett samspel mellan lärare och elev, och att båda är aktiva genom hela inlärningsprocessen. Språkinlärning är en process som drivs socialt. Avgörande för hur eleverna lyckas med sin språkinlärning har att göra med hur lärarna stöttar. Det som påverkar inlärningen är den förkunskap eleven har med sig och att lärarna använder sig av det i sin planering. Det är också viktigt att lärarna har förståelse över att många elever inte förstår ämnesspecifika skolord utan att dessa måste läras i skolan, och för att eleverna vidare ska lyckas i sin inlärning gäller det att finna stimulerande arbetsmodeller som för undervisningen framåt.

Både Gibbons och Dysthe refererar till Vygotskys forskning ”Zonen för närmsta utveckling”. Om eleverna inte får stöd av den vuxne kommer utvecklingen och inlärningen att avstanna eller fördröjas. Viss skillnad på deras syn förekommer dock. Dysthe betonar processen utifrån eleverna själva medan Gibbons utgår från förlagan. Gibbons ger eleverna instruktioner på hur de ska göra för att klara uppgifterna de blivit ålagda att utföra. Eleverna får tillgång till punktlistor och exempel på arbetsgångar. Det är till stor del lärarna som avgör vad som ska göras i klassrummen och det är deras stöttning som avgör hur eleverna ska lyckas. Dysthe har som utgångspunkt att människan utvecklar sina tankar genom språket. En dialogisk process där skrivandet kommer efter talet. Hon vill att undervisningen skall processas genom att eleverna tar emot information, tolkar, kopplar ihop den med tidigare erfarenheter. Genom denna process utvecklas lärandet.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post95

Vardagsspråk och skolspråk

Svenska som andraspråkPosted by Maja Lindqvist 2014-02-20 22:18:28

För att alla elever ska komma vidare i sitt lärande och nå skolframgång behöver vi undervisa elever i skolspråket. Vardagskunskaperna tillägnar sig eleverna utanför skolan vilket leder till att de är lättillgängliga och tagna ur elevernas verklighet. Men inom skolan sker lärandet genom de språk som lärarna förmedlar genom presentationer, genomgångar och förklaringar som oftast är hämtade från skolans läromedel. Det innebär att skolkunskaperna inte ser likadana ut som vardagskunskaperna. Skolkunskaperna är abstrakta, svårtillgängliga och kräver mycket stöttning, explicit undervisning, tydliga genomgångar och ordbanker.

Vardagskunskap
- byggs upp sakta, gradvis och bit för bit fragmentariskt, osammanhängande
- byggs upp i takt som framförallt bestäms av barnet
- byggs upp på ett oreflekterat sätt
- förhandlas fram i talspråk
- är baserat på personliga och ömsesidiga erfarenheter
- har konkret och icke teknisk betydelse
- utgör en helhet

Skolkunskap
- byggs snabbt och systematiskt i en logisk sekvens
- byggs upp i takt som bestäms av läraren och kursplanen
- byggs upp på ett reflekterat sätt
- organiseras i skriftspråk
- är distanserat från personliga och ömsesidiga erfarenheter
- har abstrakt och teknisk betydelse
- är uppdelat i discipliner

Fritt taget från Bjar (2008). Lindberg (2008). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. Översatt från Painter (1999) i Liberg m. fl. (1997).

Skolspråket används i många läromedelstexter på ett mer oklart sätt än vad som sker i vardagsspråket. I skolspråket beskrivs handlingar och egenskaper med hjälp av substantiv. I vardagsspråket används mest verb som förklarar handlingar, substantiv för att återge människor och adjektiv som förklarar egenskaper. Elever som lär sig ett andraspråk utvecklar sitt vardagsspråk inom ett eller två år medan skolspråket tar mellan fem och sju år att utveckla Gibbons (2011). Skolans viktigaste uppdrag är att förena vardagskunskaper och skolkunskaper med hjälp av vardagsspråk och skolspråk. Genom genrepedagogik får läraren tillgång till ett verktyg att arbeta med både språkutveckling och ämnesundervisning.












  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post42