Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Lärande organisation

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-06 07:11:55

Lärare, elevhälsan, övrig personal och rektor behöver vara delaktiga i arbetet med att identifiera vilka utvecklingsområden som behöver utvecklas. Kollegialt lärande som en del i samarbetet bereder väg till att lära av varandra. En lärande organisation uppmuntrar till lärande vilket i skolsammanhang handlar om att öka lärarnas och övrig skolpersonals engagemang och delaktighet. Medarbetarna bjuds in till att diskutera mål, planer och värderingar tillsammans med ledningen. Lärarnas ledare möter sina lärare på samma sätt som lärarna förväntas möta sina elever (Roger.Ellmin. 2011).

Att skapa relationer är viktigt i arbetet med att öka insikten för att det inte är barnen eller eleverna som ska förändras, utan verksamheterna som behöver arbeta med hur skolsvårigheter och lärande ska bemötas i lärmiljöerna. En djup förståelse för att lärande sker på olika sätt i kombination med att tillgänglighetsanpassa hela verksamheten kan driva skolutveckling och göra stor skillnad för enskilda elever i deras dagliga miljöer. Varken snabba eller färdiga lösningar finns att tillgå i arbetet. Goda rutiner och formella möten gör samverkan mellan lärare och elevhälsan till en del i arbetet med att utforma utbildningen för eleverna. Gemensamt analysera för att få med elevhälsans och pedagogernas perspektiv säkerställer förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Har verksamheten tidigt upptäckt vad som kan orsaka skolsvårigheter och utvecklat ett förebyggande arbetssätt minskar riskfaktorerna för att elever hamnar i behov av åtgärdande insatser. Dessutom kommer fler elever märka av skolans ambition av att skapa en utbildning just för dem. En verksamhet i utveckling planerar arbetet utifrån att professionerna kan lära tillsammans och bildar på så sätt en lärandeorganisation. En lärande organisation som systematiskt och oavbrutet ger tid och utrymme till kollektivt lärande och förståelse förstärker allas ansvar till att finna förbättringar. Ne.se beskriver lärande organisation som en organisation som ständigt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa uppgifterna bättre. Det handlar alltså om en organisation som lär sig av erfarenheter och som använder sig av de kompetenser som finns för att ständigt vidareutvecklas.




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post208

Samsyn

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-08-22 08:26:24

Alla som arbetar inom förskola, fritidshem och skola måste utgå från att dagligen möta barn och elever med olika behov och förutsättningar. Ökad förståelse kommer förmodligen generera kreativitet och initiativ till flexibla arbetsformer liksom förståelsen för att det pedagogiska arbetet och ledarskapet i de olika lärmiljöerna påverkar kunskaps- och värdegrundsarbetet. Kreativitet handlar mycket om att ha ett tillåtande klimat där personalen känner sig trygga i arbetet med att pröva alternativa tillvägagångsätt och där långsiktigt arbete är högprioriterat och finns med på den dagliga agendan och skapar kreativa tankar. Många gånger ställer det krav på en synvända för att komma bort från eleven som en isolerad del av verksamheten där kortsiktiga, forcerade insatser allt för ofta är lösningen och istället öppna upp för att titta på sådant som sker i samspelet mellan elever, skolpersonal och lärmiljöerna. Att koppla detaljer till helheten, att inte se eleven som är bärare av svårigheter snarare att det kan vara verksamheten som inverkar på elevens situation är en viktig start på detta utvecklingsarbete. Utgår verksamheten från att svårigheter uppstår i mötet med miljön blir det lättare att förstå ansvaret med den egna pedagogiken, ledarskapet och metodikens påverkan på enskilda barn och elever. För att elever ska uppnå utbildningens mål behöver det som görs synliggöras och analyseras för att påbörja diskussioner om hur framtidens utbildning ska planeras och utövas. En bra början är att rektor aktivt driver arbetet med att finna samsyn om vad som inverkar på lärande och vad som kan påverka skolsvårigheter. Det handlar inte om att skuldbelägga någon det innebär att ta reda på hur arbetssätt, förhållningsätt och pedagogik påverkar såväl som hur den fysiska miljön och hur det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande satsningarna planeras och utförs. Om målet på en skola är att skapa en skola för alla behöver personalen definiera vad som ska göras och hur det ska göras för att målet ska uppnås. Arbetet behöver förankras och bearbetas i ledningsgrupp och i samtliga arbetslag, däribland ingår elevhälsan. Missförstånd runt begrepp, tillvägagångssätt och ansvar behöver redas ut. Finns utrymme för samtal om det egna vardagsarbetet ökar möjligheterna till en yrkesspråklig utveckling och samsyn. Och alla frågor kan inte arbetas med på en gång, här behöver alla hjälp av sina ledare att prioritera för att utvecklingen ska bli långsiktig och kvalitativ.


Yrkesspråk medför ett gemensamt, strukturerat och fastställt språk som sätter ord på samlad kunskap som finns inom yrkesområdet. Det är ett ”verktyg” som representerar det professionella språk som används inom hela verksamheten, en samlad förståelse för yrkesutövandet, professionerna och ett sätt att tänka och tala kring arbetet. Gemensam förståelse underlättar förfarandet med att förbättra förhållningssätt och arbetssätt och gör det möjligt att utveckla en medveten yrkesetik. Den specifika kunskap som all personal innehar om teorier, utmaningar och dilemman gör det möjligt att ta korrekta beslut. Definieras skolsvårigheter som en egenskap hos eleven eller formuleras svårigheterna utifrån mötet med lärmiljöerna, lärsituationerna, innehållet, skolpersonalen eller kamraterna? Yrkesspråket hjälper rektor, lärare och elevhälsoteam att beskriva olika behov och förutsättningar. Samarbetet mellan parterna stärks också när alla förstår teorier och begrepp som används i vardagen. I arbetet med att utveckla sitt professionella kunnande krävs det tillgång till ett fungerande yrkesspråk som bistår personalen med att diskutera tänkbara arbetsmetoder för att elever ska uppnå måluppfyllelse (Colnerud. C & Granström. K. 2015). Samsyn kan uppnås på många olika sätt men en verksamhet som planerar en organisationen utifrån att professionerna kan lära tillsammans och av varandra uppmuntrar till skolutveckling och gemensam förståelse för varandras olika kunskaper. En verksamhet som främjar ett relationellt synsätt bygger en organisation så att det tvärprofessionella samarbetet blir navet för att utveckla en tillgänglig utbildning. Meningen är inte att komma fram till färdiga lösningar som passar alla snarare att göra det möjligt till att utveckla kreativitet i ett nära samarbete mellan kollegor därmed innefattas elevhälsan, elever, vårdnadshavare, rektor och externa professioner.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post207

Motivera till handledning

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-08-09 17:29:48

Då var det återigen dags att välkomna höstterminen och dess aktiviteter. Som alltid tycker jag att det känns spännande och roligt att påbörja en ny termin. Det finns så mycket hopp, lust och förväntningar på vad vi tillsammans inom förskola och skola kan åstadkomma. Vårt arbete är komplext och kräver ständig utveckling vilket ställer höga krav på att lärare, elevhälsan, fritidspedagoger och rektor kontinuerligt utvecklar sin yrkesprofessionen. Ett sätt att utveckla professionen är att lära av varandra. Tänk hur mycket erfarenhet det finns bland våra förskolor, skolor och fritidshem. Tänk vad vi kan lära och delge varandra med våra specifika kunskaper, perspektiv och intressen. Utgångspunkten måste alltid vara att hela tiden höja kompetensen och få kollegor intresserade av sin egen utveckling som i slutänden bidrar till kvalité och ökad måluppfyllelse för våra elever. Kompetensutveckling är en viktig insats i skolans långsiktiga utvecklingsarbete. Att gemensamt utvecklas via utbildningar och genom att tänka tillsammans kan öka arbetslusten men också förbygga ensamheten många upplever. Nu kommer jag in på det som jag hoppas alla verksamheter ser till att satsa på nämligen handledning. Det är ett arbetsätt som under många år legat i stiltje inom skolans områden. Många tycks tro att den ”typen” av utveckling är något som enbart berör vårdpersonal, men så är det inte, den ”typen” av utveckling berör alla som skapar relationer och deltar i möten med människor.

Handledning är en etisk handling som bidrar till att den handledde ges möjlighet att berätta om sitt praktiska arbete, som får stöd i att upptäcka behov i sitt arbete och som hjälper till att se möjligheterna och begränsningarna i det dagliga arbetet. Handledning kan också innebära rådgivning, men det finns viss skillnad mellan dessa. Rådgivning handlar om att ge råd till enskilda eller grupper medan handledning innebär att den handledde hittar egna upptäckter. Yrkesmässig handledning behöver ibland fokusera lite extra på värderingar för att medvetandegöra om hur egna och yrkesmässiga värderingar har betydelse för yrkesprofessionen. Värderingar kan vara formativa eftersom man lägger grunden till förbättringar men också summativa då man fattar beslut som är acceptabla eller inte. Tidigare blogginlägg beskrev jag kortfattat om handledningsmodellen REFLEKTERANDE TEAM.

Detta läsår kommer jag fokusera mycket på handledning och dess utvecklingspotential med hopp om att motivera fler till att organisera arbetssättet. Utmaningen denna termin ligger i att personalen får hjälp med att prioritera tid till att kontinuerligt arbeta med handledning i den dagliga verksamheten.

"Forskning visar att handledning av yrkesutövare kan bidra till att förebygga utbrändhet. Dessutom kan den bidra till att utveckla relationen mellan yrkesutövare och patienter eller klienter" (Tveiten 2014).



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post206

Nu är det dags att önska alla en glad sommar.

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2016-06-20 15:33:55

Jag ser på twitter att behoven av att lära och stötta varandra fortfarande är stora, trots att sommarlovet knackar på många dörrar. Dagligen utförs det fantastiska insatser på våra förskolor, fritidshem och skolor som inspirerar till fortsatt utveckling. En verksamhet som organiserar för samarbete mellan skolans olika professioner verkar för en förståelse för uppdragen och för de olika expertisernas kompetenser. Utgångspunkten måste alltid vara barnen och eleverna och hur vi på bästa sätt kan stödja och leda dem till att uppnå utbildningens mål. För att få en helhetssyn på det vi gör behöver det pedagogiska, specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala kompetensen i ledning av rektorn vara med och bidra. Perspektiven täpper de hål som annars kan göra att eleverna ramlar igenom. Låt kommunikation blir vårt viktigaste verktyg i höst. Avsätt gemensam tid till att kommunicera, kartlägga, analysera, planera, följa upp och utvärdera. Och sätt upp gemensamma mål som är mätbara och som visar oss riktningen.


Nu önskar jag er alla en glad sommar!





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post205

Stanna upp en stund i allt åtgärdande tänk

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2016-05-23 07:14:11

Vad händer om vi för en kort stund stannar upp i vårt dagliga åtgärdande tänk för att bjuda in till mer hälsofrämjande och förebyggande insatser?

Det var mycket spännande och intressant att träffa tv-teamet och programledaren Isabella Grybe på SVT och Lärlabbet. Och det var helt fantastiskt roligt och lärorikt att samtala med rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne om vårt uppdrag och forskning, hoppas vi får möjlighet att snart träffas igen för att prata om forskning och hur vi för en stund kan stanna upp i åtgärdande insatser. När jag tänker förebyggande arbete tänker jag alltid på hur vårt uppdrag är formulerat i skollagen och andra styrdokument. I skollagen står det att alla elever ska ges ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Det betyder att vi som arbetar inom skolan behöver forma lärmiljöer som möter alla barns och elever behov och förutsättningar, och för att möta uppdragen behöver vi alla arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget behöver värderas lika högt för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Kontinuerligt behöver vi kartlägga riskfaktorernas påverkan för att ta fram skyddsfaktorer, det är basen i det förebyggande arbetet. Lärlabbet visade ett kort reportage från Östersund som på en skola kartlagt behov som ledde till att skolpsykologer kom till elevernas lärmiljö, det gillar jag. Det visar att elevhälsan och lärare tillsammans kan åstadkomma mycket i den miljön där lärandet uppstår och där svårigheterna oftast visar sig alltså i undervisningen. Mycket bra initiativ som också enligt den intervjuade psykologen visade på goda effekter för elevers lärande och för läraren att möta behoven. Vad kan vi lära oss av sådant vi tidigare identifierat som svårigheter? Hur använder vi oss av den tidigare informationen? Finns det något av det vi redan vet som vi kan använda i den dagliga undervisningen för att förekomma individuella åtgärder? Dessa frågor är mycket viktiga i vårt förebyggande arbete. Riskfaktorer blir lättare att vända till friskfaktorer om vi analyserar tidigare insatser och effekter. Genom friskfaktorer kan vi förebygga åtgärdande insatser. För övrigt tror jag att en organiserad undervisning där elever förstår vad som ska göras, hur det ska gå till och när det ska göras är en utgångspunkt för att lärandet ska underlättas för alla. Ett stödjande klassrumsklimat med varierade arbetssätt, tydliga uppstarter och avslutningsrutiner där vi kommunicerar och förbereder våra elever på vad som komma skall gynnar inte enbart de elever som är i behov av stöd, det gynnar alla elever. Ju mer verksamheterna satsar på hälsofrämjande och förebyggande insatser desto mindre åtgärdande insatser kommer det långsiktigt att bli. Men det är också viktigt att poängtera att alla elever har rätt att få särkilt stöd i skolan. Ibland räcker inte övergripande hälsofrämjande och förbyggande arbete hela vägen och då har alla elever rätt till särkilt stöd.

Kollegialt lärande hjälper oss att utveckla undervisningen, lösa svårigheter, få fram framgångsfaktorer och stärka yrkesprofessionen. Ett viktigt steg på skolnivå är att organisera för kollegialt lärande så det blir en skolpersonalens dagliga arbete. Elevhälsa börjar alltid i organisationen därför behöver rektor, lärare och elevhälsan kontinuerligt samarbete för kommunicera förhållningssätt samt finna samsyn kring skolans uppdrag och hur arbetet ska utföras. Det behövs en organisation där elevhälsoteam, arbetslag och rektor systematiskt identifierar behov för att utveckla verksamheten i rätt riktning. Om vi kontinuerligt följer upp och utvärderar våra insatser tror jag möjligheterna till att skapa tillgängliga lärmiljöer, som möter alla elevers behov och förutsättningar, ökar. Jag säger det igen, elevhälsa börjar alltid i organisation.

Lärlabbet: Pedagogik och särskilt stöd med rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post203

Lärprocesser genom handledning

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-05-15 12:07:30

Hur skapar vi lärprocesser med handledning?

Handledning är en inlärningssituation där teori och praktik kopplas ihop för att utveckla professionalitet och säkerhet i yrkesrollen. Yrken som innebär att arbeta nära människor och som dagligen skapar relationer kan genom handledning få stöd och vägledning av andra individuellt eller i grupp. Det handlar om att hjälpa till att bättre använda sig själv och sina egna kunskaper och erfarenheter i det praktiska arbetet. Ulla Holmberg skriver i sin bok Handledning i praktiken att handledning- om hur man skapar en lärandeprocess, att handledning är både mål- och processorienterad. Det betyder att en rad aktiviteter pågår under en längre tid med ett konkret mål i sikte att utveckla sin professionalitet. När handledningsprocessen påbörjas är det viktigt att det finns tydligt syfte med handledningen.

Frågor är basen i handledning. En bra början i en handledningsträff är att låta alla berätta vad de för närvarande håller på med och vad de vill ta upp det aktuella handledningstillfället. Om handledningen redan varit igång vill säkerligen de flesta berätta vad som hänt sen sist och vad de vill ta upp detta handledningstillfälle. Handledaren kan också ge sin bild från förra tillfället för bjuda in till ytterligare reflektion.

Det finns många olika metoder för hur de handleddas frågor kan bearbetas personligen tycker jag att reflekterande team är ett spännande sätt att handleda på.

Reflekterande team
Ett reflekterande team är en handledningsmodell som kan användas för att fördjupa reflektionen kring ett gemensamt tema. Teamet består av en grupp som lyssnar på en kollegas beskrivning av en fråga, svårighet eller dilemma. En person i gruppen väljs ut för att under en begränsad tid bli intervjuad av en kollega kring en frågeställning. Frågeställaren, kollegan, beskriver svårigheterna eller situationen utifrån sin egen synvinkel med hjälp av frågor. De andra deltagarna sitter vid sidan av tysta för att lyssna och observera. När intervjun är klar ger de observerade kollegorna sina perspektiv för att skapa ökad förståelse för frågan eller svårigheten. Teamet reflekterar över sådant som är av betydelse runt frågeställningen. Medan teamet reflekterar lyssnar handledaren och den handledde. När det momentet är klart fortsätter frågeställaren under en kort stund att ställa frågor om sådant som kommit upp under reflektionstiden för att ta reda på hur den handledde kan tänka sig att komma vidare. Processen avslutas med att det reflekterande teamet samtalar om frågeställningen men också över sättet att bearbeta det på. Den handledde lyssnar till teamets synpunkter men ges inte utrymme till att säga något. Genom att lyssna kan den handledde till exempel lära sig en del om hur hen uppfattas.

Innan handledningen startar ska gruppen gemensamt kommit överens om vilken fråga det ska hålla sig till. Det kan till exempel handla om en svårighet som en enskild kollega eller arbetslag har som de behöver hjälp med att hantera. Fördelar med att arbeta med reflekterande team är att den handledde lyssnar till kollegernas reflektioner utan att utreda eventuella missförstånd eller annat. Den handledde tystnad kan bidra till nya insikter utan att för den delen behöva ta ställning till reflektionerna. Den handledde väljer själv huruvida reflektionerna kan användas.

Denna handledningsmetod ställer krav på att handledaren håller hårt i hur tiden fördelas i processens olika steg.

  1. Intervju 10 minuter
  2. Reflektioner i grupp 10 minuter
  3. Fortsatt intervju 6
  4. Gemensam diskussion

Ett annat sätt att reflektera i team är genom att den handledde berättar om sin svårighet och teamet, gruppen, får därefter ställa frågor. När de momentet är klart reflekterar teamet över det som kommit fram. Den handledde är under tiden tyst och lyssnar. Nästa moment kopplas den handledde in och ges möjlighet till att reflektera kring det som sagt.

Innan någon form av handledning startar är det viktigt att samtliga deltagare kommit överens om gemensamma regler. Genom att skriva ett handledningskontrakt har gruppen beslutat att vidta vissa regler och kommit fram till gemensamt syfte.

- Syfte med handledningen

- Önskemål med handledningen

- Förväntningar

- Sekretess. Samtalen stannar i gruppen.

- Spelregler för samarbetet

- Utvärderingar
Referens: Ulla Holmberg. Handledning i praktiken- Om hur man skapar en lärandeprocess



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post202

Specialpedagogens väg mot den vardagliga undervisningen

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-04-25 07:31:17

Härom veckan träffade jag en specialpedagog som berättade för mig om en seger i sitt arbete. Hon kontaktade sin chef för att presentera ett förslag som handlade om att byta ut timmar som hon har för att träffa enskilda elever, mot att vara med i den vardagliga undervisningen. Eleverna hon enskilt träffar är ofta i behov av strukturstöd, studieteknik eller ämnesstöd och kan läras ut i klassrummet. Oftast är mötet med de enskilda eleverna beslutat i samband med att lärare uppmärksammat svårigheter och bett om hjälp med att finna lösningar, som nästan alltid inneburit att eleven får gå till specialpedagogen. Istället för att eleverna ”traskar” till henne tänker hon ”traska” till undervisningen, eleverna och lärarna. Dels för att stötta eleverna men också i syfte att ge lärarna stöd i att utveckla lärmiljöerna. Innan hon gick till chefen för att förankra förslaget pratade hon med berörda lärare om sin plan, och lärarna hade jublat. Tillsammans kom de fram till att träffas kontinuerligt för att gemensamt planera olika delar av undervisningen. Tanken är att komma ifrån det dagliga åtgärdande arbetet, att få elever att känna gemenskap och delaktighet i lärandet. När svårigheter uppmärksammas behöver lösningarna alltid först sökas i undervisningen, där svårigheterna oftast uppstår. Om lärare och specialpedagog i ett strukturerat och målinriktat arbete planerar och utformar undervisningen tillsammans ökar möjligheterna till att möta behoven. Samarbete är ledordet i ett långsiktigt och hälsofrämjande arbete. Åtgärdande insatser kan bli förbyggande som till slut kan leda hela vägen mot en hälsofrämjande verksamhet. Nåväl... Chefen tyckte idén var mycket bra och bad specialpedagogen dokumentera idéerna och presentera för ledningsgruppen. Stor seger för hennes väg mot ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete.

Jag har tidigare skrivit lite om segerböcker. Syftet med en segerbok är att samla framsteg som kan göra arbetet motiverande. Framstegen behöver inte enbart handla om arbetsinsatser, det kan även handla om sådant som sker på fritiden. För några kan en seger vara att ta första steg mot att prata med någon medan för andra kan det handla om att säga ifrån och hantera motgångar. Segerboken påminner personen om upplevda framsteg. Genom att beskriva framgångar blir personen delaktig i sin utveckling, och vi behöver komma ihåg att upplevda framsteg är värdefullt för alla.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post201

Nätverk

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-04-04 08:10:11

Nätverk
Nätverk kan komplettera verksamhetens organisation.

Inom förskolan och skolans olika yrkesprofessioner efterfrågar många nätverk, och egentligen är det bara att sätta igång. Samverkan mellan skolor, fritidshem och förskolor kan bidra till en positiv utveckling inom olika områden. Nätverkens främsta uppgift är att lärare, rektorer och elevhälsans professioner inspirerar och utbyter erfarenheter med varandra. Tvärprofessionella nätverk är inte ovanligt men oftast nätverkas det inom samma yrkesprofession.

Specialpedagoger och speciallärare arbetar ofta ensamma vilket gör att behovet av att utbyta erfarenheter och diskutera framgångsfaktorer och utmaningar med personer med samma befattning kan vara stort. Specialpedagogiska nätverk kan vara en strategi för skolutveckling där det kollegiala lärandet blir större. Professionerna kan diskutera och sprida aktuell forskning samt avsätta tid för fortbildningsdagar som de anser kan utveckla yrkesrollen. Vilka goda exempel kan verksamheterna dela med sig till varandra? Hur involveras specialpedagogen/specialläraren i skolans dagliga verksamhet? Hur arbetar skolorna hälsofrämjande och förebyggande? Hur organiseras samarbetet mellan rektor, lärare och elevhälsa? Hur arbetar specialpedagogen i klassrummen? Det finns många frågor som kan aktualiseras i nätverk.

Nätverk är en form för samarbete där professionerna kan öka sin specifika kunskap för att stärka både sitt yrkesutövande och sin yrkesroll. När professionerna utvecklas kan även verksamheten utvecklas. Men ska det bli ett forum för inspiration och erfarenhetsutbyte behöver deltagarna själva bygga upp en organisation kring hur ofta träffarna ska vara, formulera syften och utforma gemensamma mål. Det är deltagarna som är kraften i nätverken, deras motivation ska driva arbetet mot gemensamt uppsatta mål. Deltagarnas gemensamma ambitioner kring specifika områden och frågeställningar som ska färgas i nätverket.

Nätverk eller ej
I kompendiet Nätverk för lärande och utveckling står det att det kan vara svårt att dra skillnad på vad som är nätverk och vad som inte är nätverk. Tabellen illustrerar skillnaden på ett renodlat nätverk och en arbets- eller projekt grupp.

Bilden kommer från Statens kvalités- och kompetensråd, Nätverk för lärande och utveckling, via Skolverket.se.

Jag tror att det är viktigt att nätverk bedrivs frivilligt. Det är deltagarna i nätverken som ska planera och strukturera innehållet. Nätverk ska inte bli en aktivitetsfälla, alltså inte ett forum där deltagarna bara förväntas utföra många aktiviteter. Innehållet ska vara sådant som de prioriterat som viktiga utvecklingsområden. Formulerar deltagarna behoven, målen och sätter agendan bidrar det till engagemang och måluppfyllelse. Nätverk är ett sätt att höja kompetensen, att få fram tyst kunskap och kan bli så pass inspirerande att det bidrar till att behålla personal.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post200

Specialpedagogens roll, utmaningar och möjligheter

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-03-17 18:16:26

Tack för en mycket lärorik dag i Stockholm under specialpedagogikdagarna som Teknologisk institut anordnade måndag den 14/3. Det är alltid roligt och lärorikt att träffa kollegor från hela Sverige. Syftet med övningen, Progressiv brainstorming, var att vi tillsammans skulle öka kunskapen kring hälsofrämjande och förebyggande insatser genom att dela med oss av varandras kunskaper, och det gjorde vi med bravur. Era beskrivningar finner ni i bilderna som finns med blogginlägget.

Jag lovade också att lägga ut handlingsplanen ni kan använda som underlag i arbetet med pedagogiska frågeställningar. Planen är tänkt att vara ett underlag för er att följa upp och utvärdera insatserna samt som underlag till kollegiala samtal. Lycka till med ert hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete.








  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post199

Lite väl höga förväntningar

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-03-09 17:54:41

Jag såg en annons på Arbetsförmedlingen där en skola sökte en specialpedagog som skulle medverka i skolans förebyggande arbete med att undanröja hinder i skolans lärmiljöer. Sedermera skulle specialpedagogen ansvara för skolans utredningar, utforma åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera, söka pengar från kommuner, agera rådgivare i pedagogiska frågor, undervisa i liten grupp samt aktivt delta i elevhälsans inre arbete. Arbetstiden för dessa gedigna insatser var på 20%. Jag antar att tjänsten var svår att tillsätta. Förväntningarna på specialpedagogiska insatser är enorma, antingen förväntas specialpedagogen utföra underverk eller så är det en beskrivning på arbetsuppgifter som verksamheten inte vet hur de ska hantera. Kanske är det bara så att det kategoriska perspektivet speglar skolan. En intressant enkätstudie Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning (2015) som Kerstin Göransson med flera utfört visar att många specialpedagoger och speciallärare utför arbetsuppgifter som inte stämmer överens med deras bild av vad en specialpedagog/speciallärare ska göra. Många arbetar med individuell undervisning, undervisning i mindre grupper, utredningar, åtgärdsprogram och dokumentation. Arbetsuppgifterna har stort fokus på elevers uppvisade svårigheter trots att specialpedagoger och speciallärare definierar skolsvårigheter inom lärmiljön och inte som en brist hos eleven. Både specialpedagoger och speciallärare definierar oftast skolsvårigheter utifrån ett relationellt perspektiv och det perspektivet stämmer också överens med examensförordningen för blivande specialpedagoger också så som skollagen beskriver elevhälsan uppdrag ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande”. Bilden nedan visar hur olika skolans yrkesgrupper ser på skolsvårigheter. Vanligt förekommande är att inte se skolsvårigheter i relation till miljöerna.

Men hur kommer det sig att skolans professioner uppger olika orsakar till skolsvårigheter? Jag tänker ta med mig frågan till mina kollegor. Hur kan vi finna samsyn? Hur kan vi se att svårigheter kanske kan uppstå i mötet med miljön? Vad behöver vi göra för att vända på perspektiven?



  • Comments(1)//www.specmaja.se/#post198
« PreviousNext »