Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Specialpedagogens väg mot den vardagliga undervisningen

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-04-25 07:31:17

Härom veckan träffade jag en specialpedagog som berättade för mig om en seger i sitt arbete. Hon kontaktade sin chef för att presentera ett förslag som handlade om att byta ut timmar som hon har för att träffa enskilda elever, mot att vara med i den vardagliga undervisningen. Eleverna hon enskilt träffar är ofta i behov av strukturstöd, studieteknik eller ämnesstöd och kan läras ut i klassrummet. Oftast är mötet med de enskilda eleverna beslutat i samband med att lärare uppmärksammat svårigheter och bett om hjälp med att finna lösningar, som nästan alltid inneburit att eleven får gå till specialpedagogen. Istället för att eleverna ”traskar” till henne tänker hon ”traska” till undervisningen, eleverna och lärarna. Dels för att stötta eleverna men också i syfte att ge lärarna stöd i att utveckla lärmiljöerna. Innan hon gick till chefen för att förankra förslaget pratade hon med berörda lärare om sin plan, och lärarna hade jublat. Tillsammans kom de fram till att träffas kontinuerligt för att gemensamt planera olika delar av undervisningen. Tanken är att komma ifrån det dagliga åtgärdande arbetet, att få elever att känna gemenskap och delaktighet i lärandet. När svårigheter uppmärksammas behöver lösningarna alltid först sökas i undervisningen, där svårigheterna oftast uppstår. Om lärare och specialpedagog i ett strukturerat och målinriktat arbete planerar och utformar undervisningen tillsammans ökar möjligheterna till att möta behoven. Samarbete är ledordet i ett långsiktigt och hälsofrämjande arbete. Åtgärdande insatser kan bli förbyggande som till slut kan leda hela vägen mot en hälsofrämjande verksamhet. Nåväl... Chefen tyckte idén var mycket bra och bad specialpedagogen dokumentera idéerna och presentera för ledningsgruppen. Stor seger för hennes väg mot ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete.

Jag har tidigare skrivit lite om segerböcker. Syftet med en segerbok är att samla framsteg som kan göra arbetet motiverande. Framstegen behöver inte enbart handla om arbetsinsatser, det kan även handla om sådant som sker på fritiden. För några kan en seger vara att ta första steg mot att prata med någon medan för andra kan det handla om att säga ifrån och hantera motgångar. Segerboken påminner personen om upplevda framsteg. Genom att beskriva framgångar blir personen delaktig i sin utveckling, och vi behöver komma ihåg att upplevda framsteg är värdefullt för alla.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post201

Nätverk

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-04-04 08:10:11

Nätverk
Nätverk kan komplettera verksamhetens organisation.

Inom förskolan och skolans olika yrkesprofessioner efterfrågar många nätverk, och egentligen är det bara att sätta igång. Samverkan mellan skolor, fritidshem och förskolor kan bidra till en positiv utveckling inom olika områden. Nätverkens främsta uppgift är att lärare, rektorer och elevhälsans professioner inspirerar och utbyter erfarenheter med varandra. Tvärprofessionella nätverk är inte ovanligt men oftast nätverkas det inom samma yrkesprofession.

Specialpedagoger och speciallärare arbetar ofta ensamma vilket gör att behovet av att utbyta erfarenheter och diskutera framgångsfaktorer och utmaningar med personer med samma befattning kan vara stort. Specialpedagogiska nätverk kan vara en strategi för skolutveckling där det kollegiala lärandet blir större. Professionerna kan diskutera och sprida aktuell forskning samt avsätta tid för fortbildningsdagar som de anser kan utveckla yrkesrollen. Vilka goda exempel kan verksamheterna dela med sig till varandra? Hur involveras specialpedagogen/specialläraren i skolans dagliga verksamhet? Hur arbetar skolorna hälsofrämjande och förebyggande? Hur organiseras samarbetet mellan rektor, lärare och elevhälsa? Hur arbetar specialpedagogen i klassrummen? Det finns många frågor som kan aktualiseras i nätverk.

Nätverk är en form för samarbete där professionerna kan öka sin specifika kunskap för att stärka både sitt yrkesutövande och sin yrkesroll. När professionerna utvecklas kan även verksamheten utvecklas. Men ska det bli ett forum för inspiration och erfarenhetsutbyte behöver deltagarna själva bygga upp en organisation kring hur ofta träffarna ska vara, formulera syften och utforma gemensamma mål. Det är deltagarna som är kraften i nätverken, deras motivation ska driva arbetet mot gemensamt uppsatta mål. Deltagarnas gemensamma ambitioner kring specifika områden och frågeställningar som ska färgas i nätverket.

Nätverk eller ej
I kompendiet Nätverk för lärande och utveckling står det att det kan vara svårt att dra skillnad på vad som är nätverk och vad som inte är nätverk. Tabellen illustrerar skillnaden på ett renodlat nätverk och en arbets- eller projekt grupp.

Bilden kommer från Statens kvalités- och kompetensråd, Nätverk för lärande och utveckling, via Skolverket.se.

Jag tror att det är viktigt att nätverk bedrivs frivilligt. Det är deltagarna i nätverken som ska planera och strukturera innehållet. Nätverk ska inte bli en aktivitetsfälla, alltså inte ett forum där deltagarna bara förväntas utföra många aktiviteter. Innehållet ska vara sådant som de prioriterat som viktiga utvecklingsområden. Formulerar deltagarna behoven, målen och sätter agendan bidrar det till engagemang och måluppfyllelse. Nätverk är ett sätt att höja kompetensen, att få fram tyst kunskap och kan bli så pass inspirerande att det bidrar till att behålla personal.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post200

Specialpedagogens roll, utmaningar och möjligheter

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-03-17 18:16:26

Tack för en mycket lärorik dag i Stockholm under specialpedagogikdagarna som Teknologisk institut anordnade måndag den 14/3. Det är alltid roligt och lärorikt att träffa kollegor från hela Sverige. Syftet med övningen, Progressiv brainstorming, var att vi tillsammans skulle öka kunskapen kring hälsofrämjande och förebyggande insatser genom att dela med oss av varandras kunskaper, och det gjorde vi med bravur. Era beskrivningar finner ni i bilderna som finns med blogginlägget.

Jag lovade också att lägga ut handlingsplanen ni kan använda som underlag i arbetet med pedagogiska frågeställningar. Planen är tänkt att vara ett underlag för er att följa upp och utvärdera insatserna samt som underlag till kollegiala samtal. Lycka till med ert hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete.








  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post199

Lite väl höga förväntningar

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-03-09 17:54:41

Jag såg en annons på Arbetsförmedlingen där en skola sökte en specialpedagog som skulle medverka i skolans förebyggande arbete med att undanröja hinder i skolans lärmiljöer. Sedermera skulle specialpedagogen ansvara för skolans utredningar, utforma åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera, söka pengar från kommuner, agera rådgivare i pedagogiska frågor, undervisa i liten grupp samt aktivt delta i elevhälsans inre arbete. Arbetstiden för dessa gedigna insatser var på 20%. Jag antar att tjänsten var svår att tillsätta. Förväntningarna på specialpedagogiska insatser är enorma, antingen förväntas specialpedagogen utföra underverk eller så är det en beskrivning på arbetsuppgifter som verksamheten inte vet hur de ska hantera. Kanske är det bara så att det kategoriska perspektivet speglar skolan. En intressant enkätstudie Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning (2015) som Kerstin Göransson med flera utfört visar att många specialpedagoger och speciallärare utför arbetsuppgifter som inte stämmer överens med deras bild av vad en specialpedagog/speciallärare ska göra. Många arbetar med individuell undervisning, undervisning i mindre grupper, utredningar, åtgärdsprogram och dokumentation. Arbetsuppgifterna har stort fokus på elevers uppvisade svårigheter trots att specialpedagoger och speciallärare definierar skolsvårigheter inom lärmiljön och inte som en brist hos eleven. Både specialpedagoger och speciallärare definierar oftast skolsvårigheter utifrån ett relationellt perspektiv och det perspektivet stämmer också överens med examensförordningen för blivande specialpedagoger också så som skollagen beskriver elevhälsan uppdrag ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande”. Bilden nedan visar hur olika skolans yrkesgrupper ser på skolsvårigheter. Vanligt förekommande är att inte se skolsvårigheter i relation till miljöerna.

Men hur kommer det sig att skolans professioner uppger olika orsakar till skolsvårigheter? Jag tänker ta med mig frågan till mina kollegor. Hur kan vi finna samsyn? Hur kan vi se att svårigheter kanske kan uppstå i mötet med miljön? Vad behöver vi göra för att vända på perspektiven?



  • Comments(1)//www.specmaja.se/#post198

Loggbok, hälsofrämjande insats

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-02-22 16:13:02

Skolans hälsofrämjande insatser kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om droger, tobak, alkohol, doping, fysisk aktivitet, sexualitet och jämställdhet. Genom att arbeta ämnesövergripande kan dessa frågor hållas vid liv. Läraren leder arbetet i den vardagliga undervisningen tillsammans med eleverna. Elevhälsan kan också bistå med sina specifika kunskaper i detta viktiga arbete. Den andra delen handlar om hälsa utan att vi för den delen talar om hälsa, alltså allt det arbete som innebär att eleverna uppnår utbildningens mål. Exempel på sådana insatser kan vara att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärare och övrig skolpersonal visar att de är lyhörda för elevens behov och ger eleven möjlighet att påverka sitt arbetssätt i lärsituationerna. Ett sätt för oss att visa tilltro och stötta elever i lärandet är att låta elever skriva loggbok. Vi kan använda oss av öppna frågor som vi kontinuerligt återkopplar till. En öppen fråga har inte ett givet svar utan bjuder in till olika svarsalternativ. Eleven ges mer tanke- och talutrymme och inspireras till att berätta och förklara. Öppna frågor kan också utmana elevernas uppfattningar och värderingar om olika frågeställningar och situationer. Frågorna kan finnas nedskrivna i en logg som eleverna skriver i anslutning till lektionens sista del. Loggboksskrivandet ska inte bedömas varken språkligt eller innehållsmässigt. Det kan ge oss viktig information om elevernas intressen och idéer samt vara ett viktigt redskap vi kan använda oss av i syfte att öka motivationsgraden. Öppna frågor signalerar att elevens ord är viktiga i lärandeprocessen.

Exempel på öppna frågor:

Vilka tankar får du ....

Hur föreställer du dig att …

Berätta

Hur vill du fortsätta arbeta kring …

Hur tror du att …

Vad har du för erfarenhet om...

Hur kan vi påverka …

Beskriv

Hur skulle du vilja fortsätta arbeta med...

Det mest användbara jag tar med mig från idag…

Jag blev intresserad av…

En sak som jag är osäker på…

Jag vill veta mer om…

Loggboken kan också användas i syfte att:

- ta reda på vad eleverna kan om tex. ämnet, begreppen. Under en viss tid kan eleverna skriva ner allt de kan eller vad de associerar till. Elevernas tysta kunskaper kommer fram.

- tysta elever kan göra sin röst hörd genom logg.

- utvärdera undervisningen. Hur upplever eleverna lektionens upplägg och innehåll? Vad kan jag behöva göra på ett annat sätt för att möta elevernas olika behov. Eventuella stödinsatser.







  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post197

Utredningar

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-02-09 06:09:57

Dokumentation över elever som uppmärksamts att de riskerar att inte uppnå kunskapsmålen/kunskapskraven växer på skrivborden. Stora högar som någon utanför den vardagliga undervisningen förväntas slutföra innan veckans slut. Febrilt letar ansvarspersonen upp den skolpersonal som arbetar nära eleven för att få hjälp med utredningen. Det är nämligen allt för ofta så att alla förväntar sig att personen ska ansvara för hela utredningsprocessen, analysen och åtgärdsprogrammen trots att personen inte varit i närheten av klassrummet. Ansvarspersonen planerar inte undervisningen, har inte specifika kunskaper i de kurser/ämnen som eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmålen/kunskapskraven i. Personen bedömer inte heller elevens kunskaper och har inte en samlad bild över styrkor och svårigheter. Alltså personen finns inte med i den miljön där svårigheterna uppstått.

När svårigheter uppstår måste vi alltid gå tillbaks till där det började, oftast är det i klassrummet tillsammans med andra elever och lärare. Ska utredningen komma till sin rätta, syftet är att ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd, behöver ansvarspersonen och berörda lärare ha ett systematiskt samarbete och dela på ansvaret. Det behövs en organisation där parterna kontinuerligt träffas för att komma fram till hur de ska gå vidare i utredningsprocessen. En pedagogisk utredning ställer också krav på fler perspektiv än enbart skolans. Vårdnadshavare och elev är oerhört viktiga genom hela processen. Identifiera styrkor och svårigheter kan bli svårt om vi inte lyssnar till eleven. Hur ser eleven på situationen? Hur ser undervisande lärare och mentor på saken? Alla samtal i denna process måste ske med berörd lärare, elev och vårdnadshavare. Självklart är elevhälsan också viktig i detta arbete, ingen kan äga processen allena, alla behövs i detta gedigna arbete.

Förväntningarna på vem som ska göra vad, hur det ska gå till och när det ska börja är inte alltid igenomtänkt och behöver ibland ses över. När högarna växer har ofta verksamheten hamnat i en åtgärdande insatskarusell. För att få till en förändring, där vi ser att skolan satsar på att förebygga inlärningssvårigheter och skapa hälsofrämjande lärmiljöer, behöver vi ta ett samlat grepp kring hur vi samarbetar inom skolan. Hur vi utreder svårigheter och styrkor, analyserar och utvärderar. Generella förebyggande och hälsofrämjande insatser leder till mindre individuella insatser. Sådant vi gör för enskilda elever kan gynna flera. Bilden nedan visar vad som sker om åtgärdande insatser tar för mycket plats i organisationen. Ska vi lyckas med att komma bort från vårt åtgärdande arbete kan vi inte längre arbeta på var kammare. Samarbete, samarbete och samarbete är möjligheternas väg.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post196

Specialpedagogik eller pedagogik?

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-01-28 17:29:10

Behöver vi mer av pedagogik eller mer av specialpedagogik för att möta elevers olika behov och förutsättningar? Det är en fråga jag ofta möts av skolpersonal. Frågan väcks när vi pratar om behov och stödinsatser. Många upplever att det är svårt att möta elevers olika behov och känner att det inte har tillräckligt med kunskap om stödinsatser. Baksidan med att prata om specialpedagogik som enskilt kunskapsområde är bland annat att många tror att det enbart handlar om stödundervisning, och att den insatsen alltid bidrar till att lärandet ökar för den enskilde eleven. Traditionellt har skolan arbetat "med" elevers svårigheter vid sidan av undervisningen, läs gärna En specialpedagogisk överblick skriven avInger Tinglev, och många gånger har det varit den enda lösning skolor fått fram för av möta elevers olikheter och uppmärksammade svårigheter. Förväntningarna på att enskild stödundervisning ska leda till positiva effekter för lärandet och elevens sociala utvecklingen har varit stora, trots att det varit svårt att finna forskning som visar på sådana effekter. Specialpedagogik handlar inte enbart om att åtgärda elevens uppvisade svårigheter, snarare om att förstå elevers styrkor och svårigheter samt dess konsekvenser i den pedagogiska miljön. Specialpedagogiska insatser kan till exempel vara att tillsammans med lärare, elev och vårdnadshavare identifiera, finna lösningar och pröva lösningar i den vardagliga undervisningen och övriga skolmiljöer. Vi behöver se specialpedagogiken i interaktion med skolans pedagogiska verksamhet. Svårigheter uppstår oftast i mötet med olika lärmiljöer samt lärsituationer och påverkar elevens lärande på olika sätt. Skolans specialpedagogiska verksamhet bör ses utifrån ett relationellt perspektiv där lärare, rektor, elevhälsa, elev och vårdnadshavare samarbetar kring framgångsfaktorer och svårigheter.


Vad händer om vi blandar pedagogik med specialpedagogik? Blir det inkluderande pedagogik? Kanske är det svaret på frågan om vi behöver mer av specialpedagogik eller pedagogik, vi behöver mixen. Mixen tydliggör också vårt gemensamma hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Pedagogik och specialpedagogik är ingredienser vi behöver för att forma en tillgänglig skola. Ska vi leda och stimulera elever till lärande samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser behöver vi kunskaper inom flera områden för att lyckas med vårt övergripande mål, att alla elever ska uppnå utbildningens mål.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post195

Kunskaper, värden och normer

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-01-18 14:38:56

I skollagen står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare ska också utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Och barn och elever ska ges stöd och stimulans så att det utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att kunskaper och värden följer varandra likt pärlor som träs på rad för att till slut knytas ihop och låsas fast för att bli ett vackert pärlhalsband. Genom att se kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget som en helhet ökar förutsättningarna till att eleverna uppnår utbildningens mål. Följsamt genomsyrar kunskap och värden hela verksamheten, från den vardagliga undervisningen genom organisationens övergripande planering och handlande. Solidaritet, jämställdhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet (Diskrimineringsgrunderna) tillhör uppdraget. Normer och värden kan inte ses som en aktivitet som sker vid sidan av undervisningen. Detta uppdrag kan inte befrias från kunskapsuppdraget och måste värderas med lika stor respekt. Vi behöver dock tydliggöra vad skolan menar med värdegrund (värdena står i skollagen).

1 kap. Inledande bestämmelser
Utformningen av utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Hur och när syns värdegrundsarbetet i den vardagliga undervisningen? Hur agerar vi konkret?
Genom att möta elever med respekt, visa intresse för deras behov och förutsättningar, vara tolerant och skapa delaktighet samt inflytande utvecklar barn och elever kunskaper om alla människors lika värde. Vi lär barnen och eleverna att formulera egna åsikter, att inta ett kritiskt förhållningssätt och att argumentera. Dessa förmågor tränas både skriftligt och verbalt. Kommunikativa förmågor är behjälpligt i arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter liksom ett av kunskapsuppdraget.

Ett systematiskt värdegrundsarbete bidrar till måluppfyllelse och är en del av skolans gemensamma elevhälsoarbete. Verksamheter som systematiskt, strukturerat och genomtänkt arbetar i vardagen med värdegrundsarbetet har också hög måluppfyllelse.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post194

Schema som påminnelse

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-01-11 15:52:59

Innan jullovet omfamnade oss alla skrev jag en kort checklista över sådant jag tänkte prioritera som ”arbetsområde” under vårterminen. Det är enkelt att skriva ner vad man tänker utföra i framtiden men svårare att förankra när vardagen kommer smygandes. Så hur gör jag då för att hålla mig till min checklista? Först och främst behöver jag föra en diskussion med mig själv hur jag ska åstadkomma vissa moment. Därefter behöver jag en struktur över huret. När jag arbetar med checklistor tillsammans med elever händer det att vi fördelar innehåll och aktiviteter i ett schema, i syfte att veta vad som ska göras och när. För många elever har det fungerat bra. Nu tänkte jag pröva att fördela kommande insatser med hjälp av ett enkelt schema.

Min checklista för 2016 innehåller mestadels sådant som har med attityder att göra. När det handlar om att samtala om förhållningssätt kring skolsvårigheter och ansvarsområden, anser jag att det är så pass förankrat i mitt inre att det inte behöver skrivas in i ett schema. Däremot behöver jag påminna mig om att quick fix inte är speciellt gynnsamt varken för elever eller skolans utveckling, därför kommer mitt schema innehålla en lista med sådant jag behöver bli påmind om.

Veckan startar jag med loggskrivning, och veckan avslutas med loggskrivning. Målet är förstås att dagligen skriva logg, men för att jag åtminstone ska börja skriva testar jag att utföra momenten två dagar i veckan. Det gäller att få till en rutin som hjälper mig att koppla på min motivation.

Tisdagar kommer jag tidigt till min arbetsplats, oftast innan mina kollegor, därför passar den morgonen bra till att besöka Skolforskningsinstitutet. Eftersom det finns fler myndigheter som är av intresse för min yrkesprofession kommer jag också besöka Skolverket, SPSM och Skolinspektionens hemsidor. Sådant jag finner intressant och relevant dokumenterar jag i loggen, och sådant som behöver diskuteras, analyseras och spridas twittrar och bloggar jag om.

Lista

- Kontinuerligt berömma kollegor.

- Sluta tänka i Quick fix möjligtvis tänka i Quick start.

- Det är en förmån att utveckla verksamheten och min yrkesprofession i ett organiserat samarbete med kollegor och rektor.

- Relationellt perspektiv.

- Handledarutbildning, prioriterat område när den startar.

Enkelt att planera vad som ska göras, svårare att förankra. Hoppas schemat underlättar insatserna. Utvärdering av schemat äger rum måndag den 8 februari 2016.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post193

Checklista inför vårterminen 2016

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-12-20 09:54:32

Så kom då äntligen det där efterlängtade jullovet. Ledigheten som vi alla så länge längtat efter, elev, lärare, elevhälsans personal, rektor, vårdnadshavarare och övrig skolpersonal. I några dagar får våra hjärnor äntligen vila och finna återhämtning. Men innan vi loggar ut och stänger av våra knoppar tror jag att många med mig vill förbereda sig inför nästa termin. Kanske till och med ringa in områden som kräver mer grundligt arbete än bara lite puts på ytan. Områden som vi behöver utveckla i syfte att eleverna ska uppnå utbildningens mål. Dock måste vi påminna oss om att utveckling och snabba lösningar alltså Quick fix inte är synonymer. Vi som arbetar inom skolan vet att skolan är komplex. Ska vi få till en förändring och utveckla verksamheten behöver vi arbeta på alla nivåer, hela styrkedjan från topp till tå. Vi behöver påminna oss om att detta arbete är en process som kräver tid, engagemang och tålamod. Nedan har jag gjort en checklista över sådant jag ska satsa på att utveckla nästa termin.


Min checklista

- Sluta tänka i Quick fix möjligtvis tänka i Quick start, men det ställer förstås också krav på eftertanke, samarbete och tid. 


- Påminna mig om att det är en förmån att utveckla verksamheten och min yrkesprofessionen i ett organiserat samarbete med kollegor och rektor. 


- Skapa rutiner för att kontinuerligt besöka Skolforskningsinstitutet i syfte att ta reda på vad som skrivs om forskning. 


- Inta en positiv inställning, trots hårda vindar, där jag också kontinuerligt berömmer mina kollegor. 


- Skriva loggbok i syfte att reflektera över sådant jag gör eller förhoppningsvis tänker göra.


- Satsa helhjärtat på handledarutbildningen, 30 högskolepoäng.

- Samtala med kollegor och rektorer om förhållningssätt till lärarrollen, lärande och skolsvårigheter. Hur ser vi på elevers olikheter? Hur ska individuellt stöd bemötas? Speciallösningar eller inkluderade lösningar? Varför gör vi som vi gör? Visar det vi gör på förväntade effekter? Hur ska vi göra? Bilden nedan kan vara ett samtalsstöd.


God Jul och Gott Nytt År önskar jag er alla. Vi ses åter i början på januari 2016.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post192
« PreviousNext »