Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Fia 32

Läraren berättarPosted by Maja Lindqvist 2014-04-27 10:14:39

DEL 32

Tidigare i veckan berättade Malin att Peo återigen genomgick en neuropsykiatrisk utredning. Hans beteendemönster skapar så stora svårigheter i det dagliga livet att psykologen tyckte det var nödvändigt. Om det visar sig att Peo har en diagnos inom autismspektrum är det möjligt att få hjälp och stöd i dagliga livet genom lagen om stöd och service, LSS. LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd till personer med autism eller autismliknade tillstånd.

- Om Peo är med autism innebär det att han har rätt till personlig assistans, säger Malin.

Inför arbetet med lilla gruppen läste vi böcker av Gillberg men jag kan ändå ingenting om diagnoser. Anna och jag är så tacksamma Malin som hjälper oss med information och förhållningssätt.

- Men ska inte Rune också utredas? Frågar jag.

- Nej, bara Peo.

- Vad spelar egentligen diagnoserna för roll? Alltså, om en elev har svårigheter behövs ju ingen diagnos för att få hjälp och stöd?

- Visst är det så. Vet man om elevens svårigheter och behov behövs ingen diagnos för att få hjälp i skolan, så säger lagen. Men det kan finnas andra orsaker och behov till en diagnos.

- Vad är autism? Frågar jag.

- En funktionsnedsättning som innebär att man har svårigheter med socialt samspel och kommunikation. Men det är oerhört viktigt att förstå att autism visar sig på olika sätt hos olika personer. Några personer kan vara överaktiva och kan ha svårigheter med koncentration. Autismspektrumtillstånd används som samlingsnamn för olika ”typer” av autism som kan variera stort i svårighetsgrad. Peo har ADHD som inte ingår inom autismspektrat men man kan ha fler diagnoser än bara en. Dessa diagnoser ställs utifrån beteendekriterier och utförs av psykologer, säger Malin.

Alla på skolan gillar Malin, hon är skolans trognaste rådgivare. Anders tycker om när Malin kommer in i klassrummet för att samarbeta med oss. De arbetar extra mycket ihop, jag ser hur han lyser upp när hon sätter sig bredvid honom. Samspelet med klasskamraterna är inte lika enkelt. En eftermiddag när jag sitter i personalrummet knackar någon intensivt på dörren.

- Det är någon som knackar på dörren, konstaterar Magnus.

- Ja men öppna då, säger jag.

- Jag är så trött, kan inte du öppna.

- Fia öppna. Vi behöver din hjälp, ropar någon utanför dörren.

- Japp, där kom det jag ville höra. Det blir du som öppnar dörren, säger Magnus belåtet.

Med en suck reser jag mig upp för att gå mot dörren som håller ljud, obehagliga lukter och konflikter borta.

- Anders mår inte bra, han sitter och skriker på elevtoaletten, säger Moa upprört.

- Var är Jan då, frågar jag.

- Vet inte, du måste hjälpa honom.

- Vad säger han då? Är han inlåst? Frågar jag.

- Asså, papper han behöver jag tro, säger Achmed.

- Papper? Toapapper? Frågar jag.

- Ja, Achmed menar toapapper, säger Moa myndigt.

- Asså, Fia kom på oss, nu.

- Achmed, det heter kom med oss, säger Moa irriterat.

- Okey, kom med oss. Kom med oss.

Med raska steg tar vi oss till korridoren där elevtoaletterna finns. Jag hör Anders skråla.

- Varför? Varför?

Anders är upprörd.

- Hej Anders, hur är det? Frågar jag.

- Hej, vem är det? Svarar Anders.

- Det är jag, Fia.

- Jaha.

- Vad är det som händer?

Det är alldeles tyst.

- Anders?

- Jag är irriterad.

- På vad då? Frågar jag.

Lite märkligt känns det att stå på huk och prata med en elev genom en toalettdörr. Bakom mig sitter ett gäng elever som ihärdigt lyssnar.

- Jag är så trött på alla idioter som inte fattar nåt. Alla korkade idioter som finns på den här jävla skitskolan.

Tystnaden bakom mig byts ut till skratt.

- Vem tror han att han är? Frågar en av eleverna.

Jag uppmanar gänget att dämpa sig men istället för att tystna skrattar de ännu mer.

- Anders, kom ut så kan vi prata mer ostört.

- Men jag kan ju inte avsluta det jag gör.

- Varför inte då?

- För att pappret är slut. Jävla kuk. Du fattar ju ingenting? Du är ju också korkad.

- Jag fixar papper.

Killarna bakom mig viker sig av skratt. Jag förstår att jag måste ta itu med deras beteende men just nu kan jag bara fokusera på Anders.

- Jävla Fia, du fattar ju ingenting. Det finns ju inget jävla papper härinne, fattar du inte?

- Jag fattar, jag fixar det, säger jag och springer iväg mot förrådet.

- Jag är så trött på alla som inte fattar någonting, skriker Anders.

- Men för fan hållkäften nu, säger en förbigående elev som tröttnat på Anders.

Jag låtsas att jag inte hör den förbigående elevens replik och springer vidare genom korridoren.

När ingen vuxen finns vid Anders sida blir han osäker, rädd och frustrerad. Ofta uppfattar han situationer på ett annat sätt än andra och fastnar vid detaljer, helheten är svår att förstå. Att inte förstå kan orsaka utbrott och just därför är det viktigt att vi finns vid hans sida.











  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post105