Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Minnets olika system

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2014-04-28 17:11:27

För att vi lättare ska förstå hur elever lär in tänkte jag i detta blogginlägg skriva kort om minnets olika system. Minnet är självständiga system som integreras. För att vi överhuvudtaget ska minnas någonting måste det vi ska minnas läggas in i långtidsminnet. När så skett lagras det där tills vi behöver plocka fram det igen.

Några olika typer av minne:

- Episodiskt minne – ”närminne”. Ett minne för personliga och specifika upplevelser t.ex. vad åt man till lunch i går. Närminnet är mer ålderskänsligt än semantiskt minne (”kunskapsminne”). Det episodiska minnet är det system som också är mest känsligt för yttre skada eller sjukdom.

- Korttidsminne – ett arbetsminne som håller kvar information så länge man har den i medvetandets fokus. 
T.ex när elever läser fakta eller ord inför ett prov, då lär sig eleverna att rabbla begrepp med mera. När provet är över släpps kunskaperna för att ta in nytt t.ex. till nästa prov.

- Långtidsminne – minne som lagrar det som är inpräntat i minnet. 



- Semantiskt minne – ett ”kunskapsminne”. Fakta av allmän karaktär, som att komma ihåg Nordens huvudstäder. När kunskapen en gång hamnat i detta minne behöver man inte längre komma ihåg, det finns där.

Lars-Göran Nilsson (2005) säger att man kan motionera hjärnan för att förbättra minnet. Genom att hålla igång hjärnan får minnet stimulans. Träffa vänner, vara aktiv både psykiskt och fysiskt, läsa och lösa korsord ger hjärnan viktig stimulans.

Neuropsykologen Björn Adler säger att det går att förbättra arbetsminnet genom systematisk träning. Träna arbetsminnet med hjälp av schack, master-mind, ordspel, memory med mera. Elever kan skaffa en Segerbok för att skriva sådant som gått bra. En segerbok kan höja elevens motivation, visa eleven sina framsteg och hjälpa eleven att minnas sådant som gått bra. Vidare går det att träna arbetsminnet genom att läsa texter och ta ut rätt information samt upprepa meningar.










  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post106