Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter?

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2015-10-05 08:55:36

Framgångsfaktorer inom skolans gemensamma elevhälsoarbete sker när elevhälsans personal tillsammans med lärarna diskuterar och reflekterar kring aktuell skolforskning. Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som är till för oss som arbetar inom förskolan och skolan. Kontinuerligt kommer institutet sammanställa forskningsresultat som vi kan använda oss utav i syfte att utveckla vår yrkesprofession och vår verksamhet.

Vetenskapsrådet genomförde under 2014 ett projekt för att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Det skedde på uppdrag av regeringen och skulle resultera i validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Syftet var att skapa en plattform av kunskapsunderlag till ett kommande skolforskningsinstitut. Jag har läst några delrapporter i syfte att få mer kunskap inom till exempel vad det finns för arbetssätt som kan möta elevers olika behov och förutsättningar, och som kan bidra till måluppfyllelse. Nedan presenterar jag kort om vad jag fann inom området.

Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? Syftet med forskningsöversikten, en syntes av meta-analyser, är att öka kunskapen om vilka stödinsatser som förbättrar möjligheten att nå kunskapsmålen för elever i behov av särskilt stöd. Inom projektets ram har tre översikter genomförts. Alla tre översikterna fokuserar på internationell forskning. Läs i forskningsöversikten i sin helhet via Vetenskapsrådet.

Första delprojektet sammanställs och analyseras forskning om olika arbetssätt/metoders effekter inom det specialpedagogiska området.

1. Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter?

Begreppet stödinsatser syftar här i föreliggande rapport inte enbart till sådana insatser som är riktade till elever i svårigheter. Begreppet betecknar på ett mer övergripande sätt även insatser som syftar till att stödja elevers lärande på ett sätt så att skolsvårigheter motverkas. Utgångspunkten är alltså att olika stödinsatser i olika utsträckning underlättar elevers lärande såväl i ett förebyggande som i ett åtgärdande perspektiv när skolsvårigheter har uppstått.

Följande områden relaterade till särskilt stöd granskas utifrån tidigare sammanställningar av forskning i form av publicerade metaanalyser:

Undervisningsmetoder/arbetssätt - generella pedagogiska stödinsatser

- Kamratlärande (peer tutoring)
- Samarbetslärande (cooperative learning)
- Explicit undervisning (direct instruction)
- Metakognitiva strategier
- Individuellt lärande

Tre av fem undersökta arbetssätt visar på starka effekter på uppnående av kunskapsmål. Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter.

Kamratlärande

Kan användas som ett komplement till lärarledd undervisning för alla elever i en klass, för vissa elever i en klass som behöver utökat stöd i undervisningen eller ramen för särskilda undervisningsgrupper. Elever i allmänhet, i åldrarna 6-17 år har kamratlärande visat på mycket goda resultat (Browman-Perrott, Davis, Vannest och Williams, 2013).

Effekten mellan elever med och utan funktionsnedsättning var ej signifikant men ändå värt att notera att kamratlärande var något högre i studier där man inkluderat elever med funktionsnedsättning eller i risk för inlärningssvårigheter. Visar också på positiva effekter för yngre elever.

Starkt stöd i relation till kunskapsmätning och till självvärde, sociala relationer och beteende. Kamratundervisning är en kraftfull påverkansfaktor för elevers studieprestationer, också utifrån ett socialt perspektiv. Ska vara ett komplement till lärarens undervisning och inte en ersättning. Hatties studie (2009).

Explicit undervisning

Beskrivs på olika sätt och innehåller många olika steg. Gemensamt är att alla elever på ett strukturerat och tydligt målinriktat sätt får träna olika färdigheter och därefter löpande utvärdera sitt lärande. Lärare utarbetar fram vad som kan liknas vid en prototyp eller modell som eleverna själva ska arbeta med medan läraren övervakar och ger återkoppling.

Metakognitiva strategier

Handlar om att lära sig tänka om lärandet. När elev ska tänka ut och välja olika strategier för att lösa ett arbete är det användbart med metakognitiva strategier. Metakognition ingår som en del av de kognitiva funktionerna, också benämns som exekutiva funktioner, tex. planering, analysförmåga, självreglering.

Exempel på metakognitiva strategier:

- Organisera, omstrukturering av undervisningsmaterial för att förbättra lärandet

- Målformulering/planering, sätta upp mål, delmål, val av tidpunkt samt genomföra aktiviteter med anknytning till målen

- Hjälpsökande, söka hjälp från kamrat, lärare eller annan vuxen

- Självutvärdering, sätta upp standarder och använda dem för självbedömning

- Dokumentation, dokumentera information som rör uppgifter

- Övning och memorering, minnesstrategier

- Tidshantering, planera och beräkna tidsåtgången

- Omstrukturera miljön, ansträngningar för att ordna den fysiska miljön för att underlätta inlärningen

Hattie, J (2012) Synligt lärande för lärare.

Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter visar alla tre på starka effekter avseende uppnående av kunskapsmål. Individuellt arbete däremot har mindre generellt stöd, medan stödet för samarbetslärande i dagsläget är mindre tillförlitligt och i behov av mer kvalitativt god forskning när det gäller elever i svårigheter.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post185