Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Min trubbiga pyramid

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-03 12:47:15

För några år sedan fick jag i uppdrag av några skolor att hjälpa till i arbetet med att utveckla deras hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. I det första skedet skulle jag tydliggöra vad begreppen stod för och vad det grundade sig på. Därefter ville de ha förtydligat hur ansvaren fördelades mellan de olika yrkesprofessionerna inom skolan. Då tog jag fram min lilla trubbiga pyramid för att tydliggöra det olika uppdragen, begreppen och ansvarsområdena. Bilden är långt ifrån unik och många innan mig har tagit fram liknade bilder för att uttrycka olika betydelser, men min trubbiga och stabbiga pyramid har hjälpt mig att varsamt paketera upp några delar av uppdragen. De olika blocken visar hur komplext arbetet är samtidigt som det blir tydligt att arbetet ställer höga krav på ett kontinuerligt och strukturerat samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal.

Pyramidens stomme består av våra uppdrag, det är grunden för allt det vi planerar, utför, följer upp och utvärderar. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. I skollagen regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och vårdnadshavare. Läroplanerna är en förordning som beskriver verksamheternas värdegrund, uppdrag och mål samt riktlinjer för hur arbetet kan bedrivas. Diskrimineringslagen omfattas av diskrimineringsförbud inom områdena kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Undervisningen styrs även av kursplaner och program- samt ämnesplaner där varje kurs och ämne innehåller kunskapskrav som talar om vad eleven behöver kunna för att uppnå ett visst betyg. Dessa styrdokument är några exempel på vad som gäller för skolans verksamhet och som vi måste rätta oss efter.

Bottenblocket grundar sig alltså på styrdokument och regler som vi inom utbildning gemensamt behöver diskutera kring för att bygga en bro mellan vad text och vardagligt arbete innebär i praktiken. En stabil och tydlig stomme gör det lättare för oss att stå emot sådant som påverkas negativt på lärande och delaktighet. Nästa block i det trubbiga och stabbiga bygget blir eleverna, huvudrollsinnehavarna, det är dem vi lägger grunden för. Utifrån det blocket tar vi reda på vad som står skrivet i de olika styrdokumenten till exempel vad innebär uttrycket bristande tillgänglighet? Om tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa lärmiljöer som möter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar torde det innebära att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Vi ska ge ledning och stimulans som barnen och eleverna behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (2014:458). Motverka diskriminering och utanförskap. Motivera till att lära, främja närvaro, samverka med vårdnadshavare och externa professioner samt arbeta med individuella stödinsatser med mycket mera. Dessa insatser är komplexa och ställer mycket höga krav på samarbete och långsiktighet. Styrdokumenten tydliggör att uppdragen är gemensamma och att huvuduppgiften är att vi behöver stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, och att arbetet sträcker sig genom skol,- grupp och individnivå. Det innebär att vi tillsammans behöver identifiera riskfaktorer som kan leda till att elevers lärande och hälsa hotas. Riskfaktorer behöver elimineras och skyddsfaktorer stärkas. Ju mer vi arbetar hälsofrämjande och förebyggande desto mindre åtgärdande arbete kommer det att bli. Insatser som lägger mest fokus på forskningsbaserad risk- och skyddsfaktorer är mer effektiva än insatser som inte bygger på det. Tillsammans kan rektorer, lärare och elevhälsan bidra med mycket. Väljer vi att lägga över arbetet på enskilda professioner kan det bli svårt att få till en hälsofrämjande skola. Oftast leder parallellt arbete till allt för mycket kortsiktiga och åtgärdande insatser som riktas mot enskilda elever och som inte alltid har en grund i behov eller forskningsbaserade arbetssätt. Den trubbiga och stabbiga pyramiden visar riktningen mot att arbetet först behöver utgå från hur verksamheten kan möta behoven innan det övergår till åtgärdande insatser. Först ledning och stimulans (skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen. Paragraf 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) och tillgängliga lärmiljöer. Räcker inte det kan det bli aktuellt med
extra anpassningar, pedagogisk utredning och särskilt stöd och det som vi bland annat kallar för åtgärdande insatser.
Se gärna tidigare inlägg om Samarbete, samarbete och samarbete




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post210