Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Inkludering

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2014-02-18 15:13:15

När Claes Nilholm och Kerstin Göransson arbetade med projektet inkludering i undervisningen hittade dem knappt någon forskning som bevisar att vissa faktorer orsakar inkluderande förändringar. Därför redovisar de sin rapport åt en diskussion om vad inkludering kan innebära.

I rapporten påtalar Nilholm att innan skolor startar med sina inkluderingsarbeten måste de ta reda på vad inkludering innebär, för att finna strävansmål. Därefter tittar man på skolans utgångsläge för att till slut bestämma vad som behöver göras. Efter en viss tid måste skolan ta reda på om målet är nått eller nära.
Nilholm skiljer på tre betydelser för inkludering:

Placeringen – att elever med svårigheter ska finnas i de vanliga klassrummen.

Individen – att varje elev ska trivas, ha kamrater och nå måluppfyllelse.

Gemenskapen – att alla känner sig delaktiga i ett demokratiskt samarbete, lärande gemenskap och där olikheter ses som en tillgång.

Definitionen som bara handlar om placering är vanlig i debatten, men jag skulle inte kalla det inkludering, utan integrering. Inkludering handlar om att skolan ska göras om för att passa alla. Ordet började användas just för att markera en skillnad mot integrering, som innebär att elever som behöver särskilt stöd ska anpassa sig till den vanliga skolan” Claes Nilholm. Läs mer via länken till Lärarnas Nyheter 2014-02-17

Det är som Nilholm säger inkludering är inte integrering, inkludering ställer mycket högre krav än enbart placeringar. Det handlar om förhållningssätt, om att skapa miljöer där olikheter ses som tillgångar och att arbetet planeras med eleven i centrum för att undanröja hinder för deltagande och lärande. Målet måste vara att alla elever kan fungera i vanliga klasser. Visst kommer det alltid finnas behov av särlösningar. Exempel på särlösningar enligt Nilholm kan behövas när elever är väldigt känsliga mot ljud eller gravt autistiska barn som har svårt att vara med andra. Dock påpekar Nilhom att steget är långt till att skapa rutinmässiga särlösningar för elever. Det går också att läsa i Skolverket rapport att särlösningar visar på försämrade resultat för elever.



Vad säger SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN om inkludering?

SPSM är delaktig i ett projekt som handlar om hur man kan utveckla en inkluderande utbildning och undervisning. Inom detta projekt ingår det 28 europeiska länder, Organisation of Provision to Support Inclusive Education.

Länk till SPSM:s projekt som konkretiserar skolans arbete med inkludering.

SPSM beskriver fyra mål mot skolors ökade förmåga till att inkludera:

Likvärdighet – att skolan ökar förmågan till att möta elever genom att bli bättre på att se och höra vilket leder till att skolan blir bättre på att förstå alla elever.

Tillgänglighet – att skolan ökar förmågan till att anpassa undervisning, lokaler och elevernas behov.

Delaktighet – att skolan ökar förmågan till att involvera och aktivera elever till samspel med andra.

Utvecklingsstöd – att skolan ökar förmågan att se och förstå för att anpassa undervisningen . Detta stöd handlar inte om att stötta en elev i taget. Det handlar om att bygga upp ett stöd som stärker skolans ledning och lärare mot en ökad förmåga till att arbeta inkluderande.

Desto fler elever som vi tillåter lämna klassrummen för att de ska klara av sina skolarbeten, desto fler elever kommer vi att få som är i behov av stöd. Vi måste skapa lärandemiljöer och vi måste samarbeta med föräldrar och elever för att lyckas med vår inkluderingsarbete. Jag tror liksom Nilholm att om skolan använder sig av vanliga pedagogiska metoder som innebär tydlighet, struktur och att vi visar elever olika alternativ ökar våra förutsättningar till lyckas.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post41