Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Fia 5

Läraren berättarPosted by Maja Lindqvist 2014-03-12 18:59:58

Får man verkligen placera elever i sådana här smågrupper? På åttiotalet kallades liknade grupper för obsklasser. Lärarna som arbetade där var stora, biffiga och uteslutande manliga med en basröst som slog igenom vartenda klassrum. I skolan där jag gick i högstadiet fanns det en obsklass. Där gick de snygga och coola killarna som rökte och söp. Johan James Jonson, även kallad J.J.J, var en av dem. Han gick i nian när jag gick i åttan. Oavsett väder bar han alltid en sliten svart skinnpaj och körde en grafitgrå metallic moped. Han använde aldrig hjälm, som de andra killarna gjorde, och han hade alltid en cigg i munnen. Hans pappa var från Amerika och därför uttalades hans efternamn, Djånsån, med amerikansk accent. J.J.J.

Första gången jag träffade J.J.J var under mellanstadietiden. Han var mycket söt men tyvärr alltid kaxig och stöddig. Hamnade ofta i slagsmål med de äldre killarna och kunde sällan samtala lugnt med vuxna. Fick han inte som han ville tog han till nävarna. Vi som inte kände J.J.J tyckte att han var jobbig, stroppig och märkvärdig eftersom att hans pappa kom från Amerika. Ibland när jag cyklade förbi J,J,J pekade han med fuck you-fingret till mig. Då brukade jag skrika till honom att han var en jävla amerikan som luktade sur hamburgare och rutten basketboll vilket gjorde att han exploderade och började springa efter mig. Men han hann aldrig i kapp mig, jag cyklade ju och han sprang.

När J,J,J började på högstadiet växte hans status bland både killar och tjejer, dock inte hos vuxna. Under högstadietiden stötte man alltid på honom utanför skolans entré där han satt på en av bänkarna och rökte cigaretter. Runt honom var det alltid en samling ungdomar. Det var kommunens coolaste killar och skolans snyggaste tjejer. Varje gång jag såg J.J.J sittandes på bänken smög jag försiktigt förbi med blicken i marken för att undvika att bli sedd. Vid några tillfällen hände det att jag valde att gå in till skolan via gymnastiksalen. Alla visste att obskillarna var farliga. Ska vi verkligen återgå till dessa 80-tals obsklasser? Är det inte att utesluta elever från deltagande och tillhörighet? Kan det inte innebära att vi skapar svårigheter? Jag känner mig så kluven inför mitt nya uppdrag att arbeta i en liten undervisnigsgrupp.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post56