Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Processkontroll

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-12-04 11:44:35

Wheelan Susan A beskriver i boken Att skapa effektiva team (2013) hur arbetsgrupper går igenom olika utvecklingsstadier 1. Tillgänglighet/ trygghet, 2. Opposition/ konflikt, 3. Tillit/ struktur eller 4. Arbete/produktivitet. Se tidigare inlägg om att bygga upp starka och effektiva arbetsgrupper.

Oavsett var arbetsgruppen befinner sig i sin utveckling är det betydelsefullt att ledaren kontinuerligt stannar upp dialogen i arbetsmötena för att inte skapa oro i arbetsgruppen och för att skapa en gemensam förståelse och trygghet. Processkontroll kan man kalla det för när ledaren mitt i mötet avbryter samtalen i syfte att göra en avstämning av dialogen. Det innebär att ledaren för en arbetsgrupp ser till att det finns tid efter cirka halva mötestiden till att korrigera saker som inte flyter på bra under mötet. Det kan till exempel handla om att någon eller några inte fått utrymme till att uttrycka sina åsikter eller att det inte finns en samlad förståelse av innehållet i dialogen. Med stöd av denna avstämning kan man göra omedelbara förändringar vilket gör att teamet kan ägna tid åt sådant som är utvecklande.

Processkontrollen kan ske med stöd av dessa frågor:

1. Håller vi oss till uppgiften och tidsschemat enligt agendan?

2. Tycker var och en att hen har fått komma till tals?

3. Är det något som behöver klargöras vid den här tidpunkten?

4. Finns det något som vi kan göra just nu för att förbättra processen?

Ledaren kan också markera mötets innehåll och processer genom att göra sammanhangsmarkeringar. Det kan hjälpa gruppen med att tydliggöra komplexa sammanhang och hjälpa ledaren att lyssna in behov. För att alla i arbetsgruppen ska förstå mötets ordning kan ledaren ställa frågor som Vilken tågordning har vi idag? Vilken tid har vi på oss? Och på slutet är det betydelsefullt att låta var och en i arbetsgruppen beskriva något som de vill förtydliga eller kanske prata om vid nästa mötestillfälle.

Att ledaren har återkommande "hållplatser" i mötena för att identifiera vilket stöd gruppen behöver och för att stämma av "läget" är en långsiktig insats i arbetet med att utveckla arbetsgruppen. Det kan uppmuntra gruppen till att bli en en effektiv arbetsgrupp och det tydliggör allas ansvar att bidra i arbetet.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post216

Bygga upp starka och effektiva arbetsgrupper

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-11-20 10:14:39

Att skapa effektiva team innebär hårt arbete från samtliga gruppmedlemmar. Det är en process som ställer krav på tid, tålamod och mod. Jag har nyligen läst boken Att skapa effektiva team skriven av Susan A. Wheelan 2013. Boken är mycket strukturerad och kan betraktas som ett stöd för ledare i arbetet med att organisera, skapa och leda arbetsgrupper och den långsiktiga processen. Genom att lära sig hur arbetsgrupper fungerar ökar möjligheten till att skapa effektiva och högpresterade team.

Utveckling är sällan linjär, ofta blir det två steg framåt och tre steg bakåt innan man kommer till tre steg framåt och två steg bakåt. Är teamen och ledaren medvetna om det blir sällan stegen bakåt så tunga att gå igenom. Att arbetsgrupper genomgår olika stadier är intressant och medvetandegör de processer som jag tror är viktigt att alla som deltar i en arbetsgrupp behöver ta del av. Därför har jag valt att i detta blogginlägg mycket kortfattat beskriva de fyra stadier som Susan A. Wheelan beskriver i boken.

Stadium 1 Tillhörighet och trygghet

Inom detta stadium är bland annat målet att skapa en miljö där gruppmedlemmarna känner sig trygga för att våga presentera egna idéer och förslag. Personlig trygghet och tillhörighet är betydelsefull i detta stadium. Viktigt är att alla deltagare deltar i arbetet med att organisera jobbet och sina insatser för att utföra uppgifterna. Den som har uppdraget att leda arbetsgruppen behöver agera orosdämpare genom att utstråla trygghet och inte agera negativt på gruppmedlemmarnas uttalanden liksom att ge gruppen mycket positiv respons.

Stadium 2 Opposition och konflikt

Målet i detta stadium är att utveckla en gemensam uppsättning av mål, värderingar och operationella procedurer. Inom detta stadium kan det uppstå meningsskiljaktigheter mellan ledaren och gruppmedlemmarna. Konflikter är ofta oundvikliga om teamet ska utveckla gemensamma mål och uppgifter. ”En del grupper fastnar i konflikter och kommer inte längre än till detta utvecklingsstadium. Andra grupper överväldigas av den stress som denna fas innebär och regredierar till att bli beroende av ledaren i ett försök att undvika ytterligare konflikter. Ingen av dessa utvägar är positiva för gruppen eller för kvaliteten på det arbete som gruppen ska utföra. Äkta samarbete går bara att uppnå genom konfliktlösning och utvecklandet av en enhetlig syn på gruppens syfte och processer” (Susan A. Wheelan. 2013).

Stadium 3 Tillit och struktur

Inom detta stadium finns det mål som bland annat innebär att skapa positiva relationer mellan medlemmarna. Stadiumet karaktäriseras av mognare förhandlingar om roller, organisation och tillvägagångsätt. Ledarens roll går mot en mer konsulterande roll och blir mindre styrande.

Stadium 4 Arbete och produktivitet

Sista stadiet och dit man vill att teamet ska komma är ett av målen att fatta välgrundade beslut och att bevara samanhållningen i teamet samtidigt som man uppmuntrar till uppgiftsrelaterade konflikter. Ett annat mycket viktigt mål är just att kunna fortsätta vara ett team som är högpresterande på lång sikt.

I mitt jobb som handledare och specialpedagog händer det relativt ofta att jag blir inkopplad på uppdrag där arbetsgrupper fastnat i stadium 2. När en grupp ska utveckla gemensamma mål och värden är det vanligt att det uppstår konflikter. Det är viktigt att komma ihåg att det måste få ta tid för gruppen att undersöka båda mål och syften liksom hur arbetsuppgifterna ska organiseras och utföras. Gruppmedlemmarna behöver utrymme för att bilda sig en uppfattning därför är det bra om ledaren på nytt tar upp frågor som handlar om mål och uppgifter efter det att gruppen fått tid på sig att fundera över saker och ting.

Att hantera olika utvecklingsstadier som grupper går igenom är inte helt problemfritt, ofta går man för fort framåt. För att ta reda på var gruppen befinner sig i sin utveckling kan man med stöd av frågor eller påståenden diagnosticera utvecklingen, processen. Underlaget används därefter till att planera hur ledarskapet ska organiseras för att bemöta arbetsgruppen och processen.

Nedan har jag valt ut några påståenden, en checklista, för teamprestationer som författaren beskriver i boken Att skapa effektiva team. Skalan är från 1 till 4.

1. Helt oenig 2. delvis oenig 3. delvis enig 4. helt enig

- Medlemmarna har en klar bild av gruppens mål.

- Medlemmarna är överens om gruppens mål.

- Gruppens uppgifter kräver att vi arbetar tillsammans.

- Medlemmarna har en klar bild av sina roller.

- Medlemmarna accepterar sina roller.

- Gruppen ägnar tid åt att definiera och diskutera problem som den måste lösa.

- Gruppen uppmuntrar prestationer, kvalitet och framgång.

- Gruppen har fått tillräcklig tid på sig att utveckla en mogen arbetsenhet och uppnå sin mål.

- Gruppen använder effektiva strategier för konflikthantering.



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post215

Analysera för att komma till handling

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-11-06 14:18:26


Analysera innebär att verksamheter undersöker och granskar för att få fram en samlad bild över situationen, nuläget, kring givna frågor. Syftet med att analysera är att öka kunskaperna runt styrkor och svårigheter också möjligheter och hinder för att förstå situationen för ta fram insatser som både förbättrar och utvecklar. Däremot är det mycket viktigt för alla inom verksamheten att förstå att arbetet inte betyder att man så snabbt som möjligt kan plocka fram åtgärder. Skolverket skriver att det är genom analysen som kunskap och underlag kommer fram och som blir det material som behövs för att göra en välgrundad bedömning av var verksamheten befinner sig, vad som påverkat resultaten och vad som behöver förändras. Det går alltså inte att ta fram åtgärder utan att först tolka, granska och problematisera. När helhetsbilden blir tydlig för samtliga parter kan reflektioner och dialoger på allvar påbörjas.

I mitt förra blogginlägg berättade jag kort om hur en SWOT- analys kan användas i arbetet med att identifiera och prioritera utvecklingsområden eller i arbetet med att utvärdera arbetssätt och bedöma styrkor och svårigheter. Swot- analys är även användbart i arbetet med att utveckla arbetsgrupper, enskilda individer eller hela organisationer. Det finns säkerligen fler områden som den kan vara till stöd i men oavsett vilken metod som används behöver de som analyserar bli lyssnade till. Att alla lyssnar till varandra och att alla tillåts och känner sig bekväma med att uttrycka svårigheter utan att någon tar illa upp eller att det påverkar personen negativt är oerhört viktigt. Rädsla för repressalier leder sällan till utveckling. En verksamhet som vill utvecklas behöver skapa en miljö där samtlig personal känner sig bekväm med att föra fram sina åsikter. När vi kommit dithän kan vi problematisera och bedöma styrkor, svårigheter, möjligheter och hinder och ta fram en handlingsplan.

En handlingsplan underlättar för verksamheten att uppnå både kortsiktiga- och långsiktiga mål eller förväntade resultat. Handlingsplanen behöver inte vara svår att utarbeta. Det viktiga är att det finns konkreta mål och att det tydligt framgår vad som ska göras, hur arbetet ska utföras, när arbetet ska påbörjas, vilka som gör vad samt när uppföljning och utvärdering sker.


Exempel på en handlingsplan:

Mål: Skapa kontinuerlig dialog med vårdnadshavare och skolan i arbetet med att stödja lärandet och måluppfyllelse.

Hur ska arbetet utföras:

Samtlig personal läser Skolverkets Skolan och hemmet och arbetar med tillhörande diskussionsfrågor i arbetslagen och ledningsgruppen.

Skapa en övergripande samverkansgrupp tillsammans med vårdnadshavare, lärare, elevhälsan och rektorn på skolan. Upplägg och form ska utarbetas i samarbete med vårdnadshavarna. En till två deltagare,vårdnadshavare, per klass utses på föräldramötet.

Rektor skriver månadsbrev som går ut till samtliga vårdnadshavare via mejl eller/och via Schoolsoft. Innehållet varierar från aktuell information om skolan till faktarutor om till exempel kunskapskrav.

Mentorer skriver veckobrev var fjortonde dag som går ut vi mejl eller/och via Schoolsoft. Innehållet varierar från aktuell information om kursen, mentorsklassen till faktarutor om till exempel argumenterande texter.

När ska arbetet påbörjas?

Läsning av Skolan och hemmet samt diskussioner i arbetslagen startar 6 september.

Information till vårdnadshavare kring samverkansgruppen sker i samband med att vårdnadshavarna inbjudes till introduktionsdagen den 29 augusti samt genom klassernas föräldramöte den 29 augusti.

Första mötestillfället för samverkansgruppen äger rum den 13 september.

Rektors månadsbrev skickas ut första gången den 12 september därefter sker utskick den sista varje månad.

Mentorsbrev skickas ut första gången den 9 september därefter sker utskick var fjortonde dag.

Vem/vilka ansvarar för åtgärderna?

Diskussionsgrupperna planeras och leds av: arbetslagsledarna, Marianne Persson, Peter Dalin, Bettan Karlsson och Andre Nadivoic samt specialpedagog Pirjo Andersson och försteläraren Johan Rooth.

Britt Lindqvist, rektor, informerar samtliga vårdnadshavare om arbetet med skolans övergripande samverkansgrupp. De vårdnadshavare som inte finns på plats får information via Shoolsoft eller via mejl.

Rektor, Britt Lindqvist leder och ansvarar för samverkansgruppen med stöd av specialpedagogen Pirjo Andersson och förstelärare Johan Rooth.

Rektor, Britt Lindqvist skickar ut rektors månadsbrev.

Mentorerna, Lotta Carlsson, Anders Iahalja, Petter Marken, Fia Jason, Rose Paul, Chris John .... skickar ut mentorsbreven.

När sker uppföljning och utvärdering?

Uppföljning sker en gång i månaden i arbetslagen och ledningsgruppen med start måndag den...i ledning av Britt, Pirjo och Johan.

Utvärdering sker torsdag den … i ledning av rektor Britt Lindqvist.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post214

Analysera med stöd av SWOT-analys

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-24 15:09:15

Häromdagen satt jag på ett möte med några rektorer i syfte att vi skulle komma fram till vilka utvecklingsområden vi kan tänka oss att samverka kring. För att besluta utvecklingsområden, där vi tänkte använda oss av varandras erfarenheter och kunskaper, kom vi fram till att vi gemensamt behövde identifiera och prioritera fokusområden som vi alla var i stort behov av att arbeta aktivt med. I samband med detta berättade en av rektorerna hur hon på sin tidigare skola använt sig av en SWOT- analys för att på ett enkelt sätt göra en utvärdering av personalens samarbetsformer. Med stöd av SWOT- analysen identifierades styrkor och svårigheter men också möjligheter och hinder till vidare utveckling. Analysen utfördes tillsammans med elevhälsan och lärarlagen. Vidare berättade rektorn att underlaget involverade all personal i skolans utvecklingsarbete. Materialet användes därefter i ett utarbetande av en handlingsplan för att utveckla samarbetet mellan lärare och elevhälsan.

Hur kan vi inom skolan arbeta med en SWOT-analys?

SWOT-analys är ett strukturerat arbetssätt i syfte att bedöma styrkor, svårigheter, möjligheter och hinder. Namnet SWOT kommer från de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). För de som vill kan ordet svagheter bytas ut till svårigheter och hot bytas ut till hinder för att tydliggöra dess innebörd. Styrkorna och svårigheterna kan verksamheten påverka genom att ta egna beslut. Möjligheter och Hinder går inte alltid att påverka till exempel bygger skolans verksamhet på skollagen, gymnasieförordningen och andra styrdokument som skolan inte kan påverka utan måste bemöta och anpassa verksamheten efter.

Analysarbetet kan ske i flera steg.

1. Samla arbetslag och elevhälsan. Det får inte bli för många, jag har tidigare arbetat med grupper där vi varit cirka 4 till 10 personer för att alla ska kunna komma till tals.

2. Börja med att var och en allena fyller i SWOT-analysen, utifrån den frågeställning ni beslutat fokusera kring.

3. Samlas därefter i helgrupp och diskutera de olika “svaren”. Diskutera en ruta i taget. Är det så att någon vill fylla i en ny upptäckt av styrka, svårighet, möjlighet eller hinder som kommer upp i de gemensam diskussionerna ska det självklart göras.

Efter det att SWOT- analysen sammanställts blir det tydligt vad verksamheten behöver arbeta vidare med. Styrkorna och möjligheterna används i ett vidare arbete med att bemöta uppmärksammade svårigheter och hinder. Med hänsyn därtill kan verksamheten utarbeta en handlingsplan för fortsatt arbete.
Frågorna nedan utgör ett stöd i arbetet.

- Hur kan vi göra för att bibehålla styrkorna?

- Hur kan vi sätta svårigheterna ur spel?

- Hur kan vi använda oss av identifierade möjligheter?

- Hur kan vi göra för att förebygga och/eller bemöta hindren?

Angående mötet med rektorerna beslutade vi oss för att var och en skulle analysera sitt eget organiserande kring det förebyggande arbetet för att få fram ett diskussionsunderlag runt arbetet med att formulera ett samverkansområde.

Frågeställningen blev: Hur arbetar skolan med att förebygga skolsvårigheter?



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post212

Vad handlar professionsetik om?

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-13 12:39:36

Vad handlar professionsetik om?

Professionsetik är inte ett enhetligt fält snarare är det så att det ställer krav på att professionerna behöver ta olika hänsynstaganden vilket innebär att styrande, normativa, intressen korsas och bryts mot varandra.

Det finns många vinklar inom professionsetik som är viktiga att reflektera- och agera kring inom många yrkesgrupper, framförallt de som arbetar med människor. Och det är just inom dessa vinklar etikens spelregler sätts på prov i mötet med de personer som beslut måste tas omkring. I boken Professionsetik (2014) skriver Svein Aage Christoffersen att professionsetik handlar om yrkesutövare som i sitt dagliga arbete möter personer ”ansikte mot ansikte” för att tillsammans med andra professioner göra val och ta beslut som kan få både stora och små konsekvenser för den enskilde personen. Etiska frågor är inte bara teoretiska utan också praktiska då det ska övergå till handling. Det innebär att de professioner som befinner sig på möten där beslut kring till exempel enskilda elever ska tas står inför enormt stora utmaningar som i sin tur innebär att deras moraliska och etiska riktlinjer prövas. Det gäller alla professioner som arbetar med människor och inom utbildning förskollärare, fritidspedagoger, lärare, rektorer, specialpedagoger, socionomer, skolsköterskor, psykologer och skolläkare. Utmaningarna och besluten är inte densamma vid varje möte och kan inte generaliseras. Ställningstaganden ställer krav på att yrkesrollerna utvecklat ett etiskt förhållningssätt som kan vägas mellan uppdrag, behov och förtroende för att få fram ett beslut som ska bli till handling, och som ska gynna till exempel den enskilde eleven. Professionsetik handlar inte bara om att beskriva vad det är och vad som ingår i begreppet, vi behöver även beskriva och diskutera hur vi tycker att den ska vara. Gemensamt tänkande i professionella sammanhang ligger till grund för handling och är oerhört viktigt i det framåtsyftande arbetet.

Stycket nedan har jag ordagrant återgivit från boken Professionsetik (2014) i syfte att använda som underlag till gemensam diskussion kring hur vi ser på vår roll och vårt uppdrag inom skolan.

"Om vi tar skolan så handlar den inte först och främst om problem, men om möjligheter. Visserligen kan bristande kunskaper göras till ett problem, och då blir det skolans uppgift att lösa de problem som barnen kommer till skolan med. Mer närliggande är det emellertid att vända på perspektivet och säga att eleverna är människor med en potential som kan realiseras med hjälp av kunskapen. Därför måste skolan se till elevernas potential och fråga sig vad den kan göra för att utveckla och skapa nya möjligheter"

Tillhörande frågor:

- Hur kan vi observera och diskutera elevernas styrkor och möjligheter?
- Hur kan vi ta till vara på skolans olika professioner i arbetet med att främja lärande och utveckling?

Referens: Christoffersen, Svein, A (2014). Professionsetik. Falkenberg. Gleerups



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post211

Min trubbiga pyramid

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-03 12:47:15

För några år sedan fick jag i uppdrag av några skolor att hjälpa till i arbetet med att utveckla deras hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. I det första skedet skulle jag tydliggöra vad begreppen stod för och vad det grundade sig på. Därefter ville de ha förtydligat hur ansvaren fördelades mellan de olika yrkesprofessionerna inom skolan. Då tog jag fram min lilla trubbiga pyramid för att tydliggöra det olika uppdragen, begreppen och ansvarsområdena. Bilden är långt ifrån unik och många innan mig har tagit fram liknade bilder för att uttrycka olika betydelser, men min trubbiga och stabbiga pyramid har hjälpt mig att varsamt paketera upp några delar av uppdragen. De olika blocken visar hur komplext arbetet är samtidigt som det blir tydligt att arbetet ställer höga krav på ett kontinuerligt och strukturerat samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal.

Pyramidens stomme består av våra uppdrag, det är grunden för allt det vi planerar, utför, följer upp och utvärderar. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. I skollagen regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och vårdnadshavare. Läroplanerna är en förordning som beskriver verksamheternas värdegrund, uppdrag och mål samt riktlinjer för hur arbetet kan bedrivas. Diskrimineringslagen omfattas av diskrimineringsförbud inom områdena kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Undervisningen styrs även av kursplaner och program- samt ämnesplaner där varje kurs och ämne innehåller kunskapskrav som talar om vad eleven behöver kunna för att uppnå ett visst betyg. Dessa styrdokument är några exempel på vad som gäller för skolans verksamhet och som vi måste rätta oss efter.

Bottenblocket grundar sig alltså på styrdokument och regler som vi inom utbildning gemensamt behöver diskutera kring för att bygga en bro mellan vad text och vardagligt arbete innebär i praktiken. En stabil och tydlig stomme gör det lättare för oss att stå emot sådant som påverkas negativt på lärande och delaktighet. Nästa block i det trubbiga och stabbiga bygget blir eleverna, huvudrollsinnehavarna, det är dem vi lägger grunden för. Utifrån det blocket tar vi reda på vad som står skrivet i de olika styrdokumenten till exempel vad innebär uttrycket bristande tillgänglighet? Om tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa lärmiljöer som möter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar torde det innebära att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Vi ska ge ledning och stimulans som barnen och eleverna behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (2014:458). Motverka diskriminering och utanförskap. Motivera till att lära, främja närvaro, samverka med vårdnadshavare och externa professioner samt arbeta med individuella stödinsatser med mycket mera. Dessa insatser är komplexa och ställer mycket höga krav på samarbete och långsiktighet. Styrdokumenten tydliggör att uppdragen är gemensamma och att huvuduppgiften är att vi behöver stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, och att arbetet sträcker sig genom skol,- grupp och individnivå. Det innebär att vi tillsammans behöver identifiera riskfaktorer som kan leda till att elevers lärande och hälsa hotas. Riskfaktorer behöver elimineras och skyddsfaktorer stärkas. Ju mer vi arbetar hälsofrämjande och förebyggande desto mindre åtgärdande arbete kommer det att bli. Insatser som lägger mest fokus på forskningsbaserad risk- och skyddsfaktorer är mer effektiva än insatser som inte bygger på det. Tillsammans kan rektorer, lärare och elevhälsan bidra med mycket. Väljer vi att lägga över arbetet på enskilda professioner kan det bli svårt att få till en hälsofrämjande skola. Oftast leder parallellt arbete till allt för mycket kortsiktiga och åtgärdande insatser som riktas mot enskilda elever och som inte alltid har en grund i behov eller forskningsbaserade arbetssätt. Den trubbiga och stabbiga pyramiden visar riktningen mot att arbetet först behöver utgå från hur verksamheten kan möta behoven innan det övergår till åtgärdande insatser. Först ledning och stimulans (skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen. Paragraf 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) och tillgängliga lärmiljöer. Räcker inte det kan det bli aktuellt med
extra anpassningar, pedagogisk utredning och särskilt stöd och det som vi bland annat kallar för åtgärdande insatser.
Se gärna tidigare inlägg om Samarbete, samarbete och samarbete




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post210

Samarbete mellan myndigheterna är lika viktigt som inom skolan

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-20 15:36:55

Skolinspektionen släppte nyligen en kvalitetsrapport med namnet Skolans arbete med extra anpassningar, som visar att arbetet med extra anpassningar på skolorna inte alltid fungerar på så sätt som det var tänkt enligt skollagen (kapitel 3.5 2014:456). Det som gladde mig enormt i detta arbete var att Skolinspektionen genomförde arbetet med stöd av rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att våra betydelsefulla myndigheter samarbetar kring frågor som rör förskola, fritidshem och skola måste ändå vara mycket högt prioriterat. Att ta in professioner som kan frågorna utifrån sitt uppdrag och som kan hjälpa skolor att utveckla de områden som brister behöver bli mer omfattande på samma sätt som vi som arbetar inom skolan behöver använda oss ännu mer av varandras kunskaper och erfarenheter. Olika kunskapsområden och perspektiv kommer till nytta när de olika yrkesrollerna samarbetar. Det visar även den här rapporten. Om vi nu tittar lite närmre på vad som kan ligga till grund för att arbetet med extra anpassningar inte riktigt fungerar optimalt ute på skolorna kan vi se en röd tråd genom rapporten som har just med samarbete att göra.

De skolor som haft eller har det svårt att etablera arbetet med extra anpassningar visar rapporten bland annat bero på att det saknas ett kontinuerligt samarbete mellan elevhälsan och lärarna samt att det saknas rutiner över hur arbetet ska genomföras, alltså huret. ”Hur ska vi veta vad vi ska göra när vi inte ens har några gemensamma rutiner? Hur tror ni då att vi ska kunna hjälpa lärarna?” (Citat ur rapporten från en elevhälsorepresentant.)

De skolor som har uppnått god kvalité i arbetet med extra anpassningar har tagit tillvara på det specialpedagogiska perspektivet i arbetet med att jobba övergripande med kompetensutveckling och handledning. Specialpedagogen har även varit delaktig i undervisningen och använts i arbetet med att observera undervisningen.

En stor svårighet i arbetet uppstår när parterna inte gemensamt tittar på hur lärmiljöerna möter elevens behov innan analysen handlar om extra anpassningar. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen). Vi behöver alltså först utgå från vad vi kan göra på skol- och gruppnivå innan det övergår till individnivå och stödinsatsen extra anpassning. Det är visserligen inte alltid så enkelt att göra men med stöd av lärarkollegor, elevhälsan och rektorn ökar förutsättningarna till att lyckas. Som lärare tycker jag att den stora utmaningen i arbetet är ensamheten. Det kollegiala lärandet, reflektionerna och diskussionerna om undervisning, forskning och innehåll ingår sällan som en del av mitt vardagliga arbete. Jag efterlyser mer tvärprofessionella samarbeten där lärare, elevhälsan och rektorn tillsammans hittar en gemensam väg mot att bygga broar mellan uppdrag, ansvar och praktiskt agerande.

Listan nedan är kopierad från rapporten Skolans arbete med extra anpassningar och visar att de skolor som ger elever extra anpassningar av god kvalité genomför följande kedjor. Listan kan användas som diskussionsunderlag kring hur skolan kan skapa rutiner kring åtgärdande insatser och utveckla samarbetet mellan lärare, elevhälsan och rektorn. Samt hur skolan kan identifiera, planera och utveckla ett förebyggande arbete.

Vill ni läsa rapporten kan ni följa länken: Skolans arbete med extra anpassningar

1. Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.

2. Elevhälsans kompetens tas tillvara.

3. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.

4. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.

5. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.

6. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.

7. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.

8. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.

9. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.

10. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post209

Lärande organisation

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-06 07:11:55

Lärare, elevhälsan, övrig personal och rektor behöver vara delaktiga i arbetet med att identifiera vilka utvecklingsområden som behöver utvecklas. Kollegialt lärande som en del i samarbetet bereder väg till att lära av varandra. En lärande organisation uppmuntrar till lärande vilket i skolsammanhang handlar om att öka lärarnas och övrig skolpersonals engagemang och delaktighet. Medarbetarna bjuds in till att diskutera mål, planer och värderingar tillsammans med ledningen. Lärarnas ledare möter sina lärare på samma sätt som lärarna förväntas möta sina elever (Roger.Ellmin. 2011).

Att skapa relationer är viktigt i arbetet med att öka insikten för att det inte är barnen eller eleverna som ska förändras, utan verksamheterna som behöver arbeta med hur skolsvårigheter och lärande ska bemötas i lärmiljöerna. En djup förståelse för att lärande sker på olika sätt i kombination med att tillgänglighetsanpassa hela verksamheten kan driva skolutveckling och göra stor skillnad för enskilda elever i deras dagliga miljöer. Varken snabba eller färdiga lösningar finns att tillgå i arbetet. Goda rutiner och formella möten gör samverkan mellan lärare och elevhälsan till en del i arbetet med att utforma utbildningen för eleverna. Gemensamt analysera för att få med elevhälsans och pedagogernas perspektiv säkerställer förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Har verksamheten tidigt upptäckt vad som kan orsaka skolsvårigheter och utvecklat ett förebyggande arbetssätt minskar riskfaktorerna för att elever hamnar i behov av åtgärdande insatser. Dessutom kommer fler elever märka av skolans ambition av att skapa en utbildning just för dem. En verksamhet i utveckling planerar arbetet utifrån att professionerna kan lära tillsammans och bildar på så sätt en lärandeorganisation. En lärande organisation som systematiskt och oavbrutet ger tid och utrymme till kollektivt lärande och förståelse förstärker allas ansvar till att finna förbättringar. Ne.se beskriver lärande organisation som en organisation som ständigt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa uppgifterna bättre. Det handlar alltså om en organisation som lär sig av erfarenheter och som använder sig av de kompetenser som finns för att ständigt vidareutvecklas.




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post208

Samsyn

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-08-22 08:26:24

Alla som arbetar inom förskola, fritidshem och skola måste utgå från att dagligen möta barn och elever med olika behov och förutsättningar. Ökad förståelse kommer förmodligen generera kreativitet och initiativ till flexibla arbetsformer liksom förståelsen för att det pedagogiska arbetet och ledarskapet i de olika lärmiljöerna påverkar kunskaps- och värdegrundsarbetet. Kreativitet handlar mycket om att ha ett tillåtande klimat där personalen känner sig trygga i arbetet med att pröva alternativa tillvägagångsätt och där långsiktigt arbete är högprioriterat och finns med på den dagliga agendan och skapar kreativa tankar. Många gånger ställer det krav på en synvända för att komma bort från eleven som en isolerad del av verksamheten där kortsiktiga, forcerade insatser allt för ofta är lösningen och istället öppna upp för att titta på sådant som sker i samspelet mellan elever, skolpersonal och lärmiljöerna. Att koppla detaljer till helheten, att inte se eleven som är bärare av svårigheter snarare att det kan vara verksamheten som inverkar på elevens situation är en viktig start på detta utvecklingsarbete. Utgår verksamheten från att svårigheter uppstår i mötet med miljön blir det lättare att förstå ansvaret med den egna pedagogiken, ledarskapet och metodikens påverkan på enskilda barn och elever. För att elever ska uppnå utbildningens mål behöver det som görs synliggöras och analyseras för att påbörja diskussioner om hur framtidens utbildning ska planeras och utövas. En bra början är att rektor aktivt driver arbetet med att finna samsyn om vad som inverkar på lärande och vad som kan påverka skolsvårigheter. Det handlar inte om att skuldbelägga någon det innebär att ta reda på hur arbetssätt, förhållningsätt och pedagogik påverkar såväl som hur den fysiska miljön och hur det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande satsningarna planeras och utförs. Om målet på en skola är att skapa en skola för alla behöver personalen definiera vad som ska göras och hur det ska göras för att målet ska uppnås. Arbetet behöver förankras och bearbetas i ledningsgrupp och i samtliga arbetslag, däribland ingår elevhälsan. Missförstånd runt begrepp, tillvägagångssätt och ansvar behöver redas ut. Finns utrymme för samtal om det egna vardagsarbetet ökar möjligheterna till en yrkesspråklig utveckling och samsyn. Och alla frågor kan inte arbetas med på en gång, här behöver alla hjälp av sina ledare att prioritera för att utvecklingen ska bli långsiktig och kvalitativ.


Yrkesspråk medför ett gemensamt, strukturerat och fastställt språk som sätter ord på samlad kunskap som finns inom yrkesområdet. Det är ett ”verktyg” som representerar det professionella språk som används inom hela verksamheten, en samlad förståelse för yrkesutövandet, professionerna och ett sätt att tänka och tala kring arbetet. Gemensam förståelse underlättar förfarandet med att förbättra förhållningssätt och arbetssätt och gör det möjligt att utveckla en medveten yrkesetik. Den specifika kunskap som all personal innehar om teorier, utmaningar och dilemman gör det möjligt att ta korrekta beslut. Definieras skolsvårigheter som en egenskap hos eleven eller formuleras svårigheterna utifrån mötet med lärmiljöerna, lärsituationerna, innehållet, skolpersonalen eller kamraterna? Yrkesspråket hjälper rektor, lärare och elevhälsoteam att beskriva olika behov och förutsättningar. Samarbetet mellan parterna stärks också när alla förstår teorier och begrepp som används i vardagen. I arbetet med att utveckla sitt professionella kunnande krävs det tillgång till ett fungerande yrkesspråk som bistår personalen med att diskutera tänkbara arbetsmetoder för att elever ska uppnå måluppfyllelse (Colnerud. C & Granström. K. 2015). Samsyn kan uppnås på många olika sätt men en verksamhet som planerar en organisationen utifrån att professionerna kan lära tillsammans och av varandra uppmuntrar till skolutveckling och gemensam förståelse för varandras olika kunskaper. En verksamhet som främjar ett relationellt synsätt bygger en organisation så att det tvärprofessionella samarbetet blir navet för att utveckla en tillgänglig utbildning. Meningen är inte att komma fram till färdiga lösningar som passar alla snarare att göra det möjligt till att utveckla kreativitet i ett nära samarbete mellan kollegor därmed innefattas elevhälsan, elever, vårdnadshavare, rektor och externa professioner.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post207

Motivera till handledning

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-08-09 17:29:48

Då var det återigen dags att välkomna höstterminen och dess aktiviteter. Som alltid tycker jag att det känns spännande och roligt att påbörja en ny termin. Det finns så mycket hopp, lust och förväntningar på vad vi tillsammans inom förskola och skola kan åstadkomma. Vårt arbete är komplext och kräver ständig utveckling vilket ställer höga krav på att lärare, elevhälsan, fritidspedagoger och rektor kontinuerligt utvecklar sin yrkesprofessionen. Ett sätt att utveckla professionen är att lära av varandra. Tänk hur mycket erfarenhet det finns bland våra förskolor, skolor och fritidshem. Tänk vad vi kan lära och delge varandra med våra specifika kunskaper, perspektiv och intressen. Utgångspunkten måste alltid vara att hela tiden höja kompetensen och få kollegor intresserade av sin egen utveckling som i slutänden bidrar till kvalité och ökad måluppfyllelse för våra elever. Kompetensutveckling är en viktig insats i skolans långsiktiga utvecklingsarbete. Att gemensamt utvecklas via utbildningar och genom att tänka tillsammans kan öka arbetslusten men också förbygga ensamheten många upplever. Nu kommer jag in på det som jag hoppas alla verksamheter ser till att satsa på nämligen handledning. Det är ett arbetsätt som under många år legat i stiltje inom skolans områden. Många tycks tro att den ”typen” av utveckling är något som enbart berör vårdpersonal, men så är det inte, den ”typen” av utveckling berör alla som skapar relationer och deltar i möten med människor.

Handledning är en etisk handling som bidrar till att den handledde ges möjlighet att berätta om sitt praktiska arbete, som får stöd i att upptäcka behov i sitt arbete och som hjälper till att se möjligheterna och begränsningarna i det dagliga arbetet. Handledning kan också innebära rådgivning, men det finns viss skillnad mellan dessa. Rådgivning handlar om att ge råd till enskilda eller grupper medan handledning innebär att den handledde hittar egna upptäckter. Yrkesmässig handledning behöver ibland fokusera lite extra på värderingar för att medvetandegöra om hur egna och yrkesmässiga värderingar har betydelse för yrkesprofessionen. Värderingar kan vara formativa eftersom man lägger grunden till förbättringar men också summativa då man fattar beslut som är acceptabla eller inte. Tidigare blogginlägg beskrev jag kortfattat om handledningsmodellen REFLEKTERANDE TEAM.

Detta läsår kommer jag fokusera mycket på handledning och dess utvecklingspotential med hopp om att motivera fler till att organisera arbetssättet. Utmaningen denna termin ligger i att personalen får hjälp med att prioritera tid till att kontinuerligt arbeta med handledning i den dagliga verksamheten.

"Forskning visar att handledning av yrkesutövare kan bidra till att förebygga utbrändhet. Dessutom kan den bidra till att utveckla relationen mellan yrkesutövare och patienter eller klienter" (Tveiten 2014).



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post206
« PreviousNext »