Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Analysera med stöd av SWOT-analys

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-24 15:09:15

Häromdagen satt jag på ett möte med några rektorer i syfte att vi skulle komma fram till vilka utvecklingsområden vi kan tänka oss att samverka kring. För att besluta utvecklingsområden, där vi tänkte använda oss av varandras erfarenheter och kunskaper, kom vi fram till att vi gemensamt behövde identifiera och prioritera fokusområden som vi alla var i stort behov av att arbeta aktivt med. I samband med detta berättade en av rektorerna hur hon på sin tidigare skola använt sig av en SWOT- analys för att på ett enkelt sätt göra en utvärdering av personalens samarbetsformer. Med stöd av SWOT- analysen identifierades styrkor och svårigheter men också möjligheter och hinder till vidare utveckling. Analysen utfördes tillsammans med elevhälsan och lärarlagen. Vidare berättade rektorn att underlaget involverade all personal i skolans utvecklingsarbete. Materialet användes därefter i ett utarbetande av en handlingsplan för att utveckla samarbetet mellan lärare och elevhälsan.

Hur kan vi inom skolan arbeta med en SWOT-analys?

SWOT-analys är ett strukturerat arbetssätt i syfte att bedöma styrkor, svårigheter, möjligheter och hinder. Namnet SWOT kommer från de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). För de som vill kan ordet svagheter bytas ut till svårigheter och hot bytas ut till hinder för att tydliggöra dess innebörd. Styrkorna och svårigheterna kan verksamheten påverka genom att ta egna beslut. Möjligheter och Hinder går inte alltid att påverka till exempel bygger skolans verksamhet på skollagen, gymnasieförordningen och andra styrdokument som skolan inte kan påverka utan måste bemöta och anpassa verksamheten efter.

Analysarbetet kan ske i flera steg.

1. Samla arbetslag och elevhälsan. Det får inte bli för många, jag har tidigare arbetat med grupper där vi varit cirka 4 till 10 personer för att alla ska kunna komma till tals.

2. Börja med att var och en allena fyller i SWOT-analysen, utifrån den frågeställning ni beslutat fokusera kring.

3. Samlas därefter i helgrupp och diskutera de olika “svaren”. Diskutera en ruta i taget. Är det så att någon vill fylla i en ny upptäckt av styrka, svårighet, möjlighet eller hinder som kommer upp i de gemensam diskussionerna ska det självklart göras.

Efter det att SWOT- analysen sammanställts blir det tydligt vad verksamheten behöver arbeta vidare med. Styrkorna och möjligheterna används i ett vidare arbete med att bemöta uppmärksammade svårigheter och hinder. Med hänsyn därtill kan verksamheten utarbeta en handlingsplan för fortsatt arbete.
Frågorna nedan utgör ett stöd i arbetet.

- Hur kan vi göra för att bibehålla styrkorna?

- Hur kan vi sätta svårigheterna ur spel?

- Hur kan vi använda oss av identifierade möjligheter?

- Hur kan vi göra för att förebygga och/eller bemöta hindren?

Angående mötet med rektorerna beslutade vi oss för att var och en skulle analysera sitt eget organiserande kring det förebyggande arbetet för att få fram ett diskussionsunderlag runt arbetet med att formulera ett samverkansområde.

Frågeställningen blev: Hur arbetar skolan med att förebygga skolsvårigheter?



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post212

Vad handlar professionsetik om?

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-13 12:39:36

Vad handlar professionsetik om?

Professionsetik är inte ett enhetligt fält snarare är det så att det ställer krav på att professionerna behöver ta olika hänsynstaganden vilket innebär att styrande, normativa, intressen korsas och bryts mot varandra.

Det finns många vinklar inom professionsetik som är viktiga att reflektera- och agera kring inom många yrkesgrupper, framförallt de som arbetar med människor. Och det är just inom dessa vinklar etikens spelregler sätts på prov i mötet med de personer som beslut måste tas omkring. I boken Professionsetik (2014) skriver Svein Aage Christoffersen att professionsetik handlar om yrkesutövare som i sitt dagliga arbete möter personer ”ansikte mot ansikte” för att tillsammans med andra professioner göra val och ta beslut som kan få både stora och små konsekvenser för den enskilde personen. Etiska frågor är inte bara teoretiska utan också praktiska då det ska övergå till handling. Det innebär att de professioner som befinner sig på möten där beslut kring till exempel enskilda elever ska tas står inför enormt stora utmaningar som i sin tur innebär att deras moraliska och etiska riktlinjer prövas. Det gäller alla professioner som arbetar med människor och inom utbildning förskollärare, fritidspedagoger, lärare, rektorer, specialpedagoger, socionomer, skolsköterskor, psykologer och skolläkare. Utmaningarna och besluten är inte densamma vid varje möte och kan inte generaliseras. Ställningstaganden ställer krav på att yrkesrollerna utvecklat ett etiskt förhållningssätt som kan vägas mellan uppdrag, behov och förtroende för att få fram ett beslut som ska bli till handling, och som ska gynna till exempel den enskilde eleven. Professionsetik handlar inte bara om att beskriva vad det är och vad som ingår i begreppet, vi behöver även beskriva och diskutera hur vi tycker att den ska vara. Gemensamt tänkande i professionella sammanhang ligger till grund för handling och är oerhört viktigt i det framåtsyftande arbetet.

Stycket nedan har jag ordagrant återgivit från boken Professionsetik (2014) i syfte att använda som underlag till gemensam diskussion kring hur vi ser på vår roll och vårt uppdrag inom skolan.

"Om vi tar skolan så handlar den inte först och främst om problem, men om möjligheter. Visserligen kan bristande kunskaper göras till ett problem, och då blir det skolans uppgift att lösa de problem som barnen kommer till skolan med. Mer närliggande är det emellertid att vända på perspektivet och säga att eleverna är människor med en potential som kan realiseras med hjälp av kunskapen. Därför måste skolan se till elevernas potential och fråga sig vad den kan göra för att utveckla och skapa nya möjligheter"

Tillhörande frågor:

- Hur kan vi observera och diskutera elevernas styrkor och möjligheter?
- Hur kan vi ta till vara på skolans olika professioner i arbetet med att främja lärande och utveckling?

Referens: Christoffersen, Svein, A (2014). Professionsetik. Falkenberg. Gleerups



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post211

Min trubbiga pyramid

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-10-03 12:47:15

För några år sedan fick jag i uppdrag av några skolor att hjälpa till i arbetet med att utveckla deras hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. I det första skedet skulle jag tydliggöra vad begreppen stod för och vad det grundade sig på. Därefter ville de ha förtydligat hur ansvaren fördelades mellan de olika yrkesprofessionerna inom skolan. Då tog jag fram min lilla trubbiga pyramid för att tydliggöra det olika uppdragen, begreppen och ansvarsområdena. Bilden är långt ifrån unik och många innan mig har tagit fram liknade bilder för att uttrycka olika betydelser, men min trubbiga och stabbiga pyramid har hjälpt mig att varsamt paketera upp några delar av uppdragen. De olika blocken visar hur komplext arbetet är samtidigt som det blir tydligt att arbetet ställer höga krav på ett kontinuerligt och strukturerat samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal.

Pyramidens stomme består av våra uppdrag, det är grunden för allt det vi planerar, utför, följer upp och utvärderar. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. I skollagen regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och vårdnadshavare. Läroplanerna är en förordning som beskriver verksamheternas värdegrund, uppdrag och mål samt riktlinjer för hur arbetet kan bedrivas. Diskrimineringslagen omfattas av diskrimineringsförbud inom områdena kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Undervisningen styrs även av kursplaner och program- samt ämnesplaner där varje kurs och ämne innehåller kunskapskrav som talar om vad eleven behöver kunna för att uppnå ett visst betyg. Dessa styrdokument är några exempel på vad som gäller för skolans verksamhet och som vi måste rätta oss efter.

Bottenblocket grundar sig alltså på styrdokument och regler som vi inom utbildning gemensamt behöver diskutera kring för att bygga en bro mellan vad text och vardagligt arbete innebär i praktiken. En stabil och tydlig stomme gör det lättare för oss att stå emot sådant som påverkas negativt på lärande och delaktighet. Nästa block i det trubbiga och stabbiga bygget blir eleverna, huvudrollsinnehavarna, det är dem vi lägger grunden för. Utifrån det blocket tar vi reda på vad som står skrivet i de olika styrdokumenten till exempel vad innebär uttrycket bristande tillgänglighet? Om tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa lärmiljöer som möter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar torde det innebära att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Vi ska ge ledning och stimulans som barnen och eleverna behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (2014:458). Motverka diskriminering och utanförskap. Motivera till att lära, främja närvaro, samverka med vårdnadshavare och externa professioner samt arbeta med individuella stödinsatser med mycket mera. Dessa insatser är komplexa och ställer mycket höga krav på samarbete och långsiktighet. Styrdokumenten tydliggör att uppdragen är gemensamma och att huvuduppgiften är att vi behöver stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, och att arbetet sträcker sig genom skol,- grupp och individnivå. Det innebär att vi tillsammans behöver identifiera riskfaktorer som kan leda till att elevers lärande och hälsa hotas. Riskfaktorer behöver elimineras och skyddsfaktorer stärkas. Ju mer vi arbetar hälsofrämjande och förebyggande desto mindre åtgärdande arbete kommer det att bli. Insatser som lägger mest fokus på forskningsbaserad risk- och skyddsfaktorer är mer effektiva än insatser som inte bygger på det. Tillsammans kan rektorer, lärare och elevhälsan bidra med mycket. Väljer vi att lägga över arbetet på enskilda professioner kan det bli svårt att få till en hälsofrämjande skola. Oftast leder parallellt arbete till allt för mycket kortsiktiga och åtgärdande insatser som riktas mot enskilda elever och som inte alltid har en grund i behov eller forskningsbaserade arbetssätt. Den trubbiga och stabbiga pyramiden visar riktningen mot att arbetet först behöver utgå från hur verksamheten kan möta behoven innan det övergår till åtgärdande insatser. Först ledning och stimulans (skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen. Paragraf 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) och tillgängliga lärmiljöer. Räcker inte det kan det bli aktuellt med
extra anpassningar, pedagogisk utredning och särskilt stöd och det som vi bland annat kallar för åtgärdande insatser.
Se gärna tidigare inlägg om Samarbete, samarbete och samarbete




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post210

Samarbete mellan myndigheterna är lika viktigt som inom skolan

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-20 15:36:55

Skolinspektionen släppte nyligen en kvalitetsrapport med namnet Skolans arbete med extra anpassningar, som visar att arbetet med extra anpassningar på skolorna inte alltid fungerar på så sätt som det var tänkt enligt skollagen (kapitel 3.5 2014:456). Det som gladde mig enormt i detta arbete var att Skolinspektionen genomförde arbetet med stöd av rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att våra betydelsefulla myndigheter samarbetar kring frågor som rör förskola, fritidshem och skola måste ändå vara mycket högt prioriterat. Att ta in professioner som kan frågorna utifrån sitt uppdrag och som kan hjälpa skolor att utveckla de områden som brister behöver bli mer omfattande på samma sätt som vi som arbetar inom skolan behöver använda oss ännu mer av varandras kunskaper och erfarenheter. Olika kunskapsområden och perspektiv kommer till nytta när de olika yrkesrollerna samarbetar. Det visar även den här rapporten. Om vi nu tittar lite närmre på vad som kan ligga till grund för att arbetet med extra anpassningar inte riktigt fungerar optimalt ute på skolorna kan vi se en röd tråd genom rapporten som har just med samarbete att göra.

De skolor som haft eller har det svårt att etablera arbetet med extra anpassningar visar rapporten bland annat bero på att det saknas ett kontinuerligt samarbete mellan elevhälsan och lärarna samt att det saknas rutiner över hur arbetet ska genomföras, alltså huret. ”Hur ska vi veta vad vi ska göra när vi inte ens har några gemensamma rutiner? Hur tror ni då att vi ska kunna hjälpa lärarna?” (Citat ur rapporten från en elevhälsorepresentant.)

De skolor som har uppnått god kvalité i arbetet med extra anpassningar har tagit tillvara på det specialpedagogiska perspektivet i arbetet med att jobba övergripande med kompetensutveckling och handledning. Specialpedagogen har även varit delaktig i undervisningen och använts i arbetet med att observera undervisningen.

En stor svårighet i arbetet uppstår när parterna inte gemensamt tittar på hur lärmiljöerna möter elevens behov innan analysen handlar om extra anpassningar. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen). Vi behöver alltså först utgå från vad vi kan göra på skol- och gruppnivå innan det övergår till individnivå och stödinsatsen extra anpassning. Det är visserligen inte alltid så enkelt att göra men med stöd av lärarkollegor, elevhälsan och rektorn ökar förutsättningarna till att lyckas. Som lärare tycker jag att den stora utmaningen i arbetet är ensamheten. Det kollegiala lärandet, reflektionerna och diskussionerna om undervisning, forskning och innehåll ingår sällan som en del av mitt vardagliga arbete. Jag efterlyser mer tvärprofessionella samarbeten där lärare, elevhälsan och rektorn tillsammans hittar en gemensam väg mot att bygga broar mellan uppdrag, ansvar och praktiskt agerande.

Listan nedan är kopierad från rapporten Skolans arbete med extra anpassningar och visar att de skolor som ger elever extra anpassningar av god kvalité genomför följande kedjor. Listan kan användas som diskussionsunderlag kring hur skolan kan skapa rutiner kring åtgärdande insatser och utveckla samarbetet mellan lärare, elevhälsan och rektorn. Samt hur skolan kan identifiera, planera och utveckla ett förebyggande arbete.

Vill ni läsa rapporten kan ni följa länken: Skolans arbete med extra anpassningar

1. Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.

2. Elevhälsans kompetens tas tillvara.

3. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.

4. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.

5. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.

6. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.

7. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.

8. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.

9. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.

10. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post209

Lärande organisation

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-06 07:11:55

Lärare, elevhälsan, övrig personal och rektor behöver vara delaktiga i arbetet med att identifiera vilka utvecklingsområden som behöver utvecklas. Kollegialt lärande som en del i samarbetet bereder väg till att lära av varandra. En lärande organisation uppmuntrar till lärande vilket i skolsammanhang handlar om att öka lärarnas och övrig skolpersonals engagemang och delaktighet. Medarbetarna bjuds in till att diskutera mål, planer och värderingar tillsammans med ledningen. Lärarnas ledare möter sina lärare på samma sätt som lärarna förväntas möta sina elever (Roger.Ellmin. 2011).

Att skapa relationer är viktigt i arbetet med att öka insikten för att det inte är barnen eller eleverna som ska förändras, utan verksamheterna som behöver arbeta med hur skolsvårigheter och lärande ska bemötas i lärmiljöerna. En djup förståelse för att lärande sker på olika sätt i kombination med att tillgänglighetsanpassa hela verksamheten kan driva skolutveckling och göra stor skillnad för enskilda elever i deras dagliga miljöer. Varken snabba eller färdiga lösningar finns att tillgå i arbetet. Goda rutiner och formella möten gör samverkan mellan lärare och elevhälsan till en del i arbetet med att utforma utbildningen för eleverna. Gemensamt analysera för att få med elevhälsans och pedagogernas perspektiv säkerställer förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Har verksamheten tidigt upptäckt vad som kan orsaka skolsvårigheter och utvecklat ett förebyggande arbetssätt minskar riskfaktorerna för att elever hamnar i behov av åtgärdande insatser. Dessutom kommer fler elever märka av skolans ambition av att skapa en utbildning just för dem. En verksamhet i utveckling planerar arbetet utifrån att professionerna kan lära tillsammans och bildar på så sätt en lärandeorganisation. En lärande organisation som systematiskt och oavbrutet ger tid och utrymme till kollektivt lärande och förståelse förstärker allas ansvar till att finna förbättringar. Ne.se beskriver lärande organisation som en organisation som ständigt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa uppgifterna bättre. Det handlar alltså om en organisation som lär sig av erfarenheter och som använder sig av de kompetenser som finns för att ständigt vidareutvecklas.




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post208

Samsyn

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-08-22 08:26:24

Alla som arbetar inom förskola, fritidshem och skola måste utgå från att dagligen möta barn och elever med olika behov och förutsättningar. Ökad förståelse kommer förmodligen generera kreativitet och initiativ till flexibla arbetsformer liksom förståelsen för att det pedagogiska arbetet och ledarskapet i de olika lärmiljöerna påverkar kunskaps- och värdegrundsarbetet. Kreativitet handlar mycket om att ha ett tillåtande klimat där personalen känner sig trygga i arbetet med att pröva alternativa tillvägagångsätt och där långsiktigt arbete är högprioriterat och finns med på den dagliga agendan och skapar kreativa tankar. Många gånger ställer det krav på en synvända för att komma bort från eleven som en isolerad del av verksamheten där kortsiktiga, forcerade insatser allt för ofta är lösningen och istället öppna upp för att titta på sådant som sker i samspelet mellan elever, skolpersonal och lärmiljöerna. Att koppla detaljer till helheten, att inte se eleven som är bärare av svårigheter snarare att det kan vara verksamheten som inverkar på elevens situation är en viktig start på detta utvecklingsarbete. Utgår verksamheten från att svårigheter uppstår i mötet med miljön blir det lättare att förstå ansvaret med den egna pedagogiken, ledarskapet och metodikens påverkan på enskilda barn och elever. För att elever ska uppnå utbildningens mål behöver det som görs synliggöras och analyseras för att påbörja diskussioner om hur framtidens utbildning ska planeras och utövas. En bra början är att rektor aktivt driver arbetet med att finna samsyn om vad som inverkar på lärande och vad som kan påverka skolsvårigheter. Det handlar inte om att skuldbelägga någon det innebär att ta reda på hur arbetssätt, förhållningsätt och pedagogik påverkar såväl som hur den fysiska miljön och hur det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande satsningarna planeras och utförs. Om målet på en skola är att skapa en skola för alla behöver personalen definiera vad som ska göras och hur det ska göras för att målet ska uppnås. Arbetet behöver förankras och bearbetas i ledningsgrupp och i samtliga arbetslag, däribland ingår elevhälsan. Missförstånd runt begrepp, tillvägagångssätt och ansvar behöver redas ut. Finns utrymme för samtal om det egna vardagsarbetet ökar möjligheterna till en yrkesspråklig utveckling och samsyn. Och alla frågor kan inte arbetas med på en gång, här behöver alla hjälp av sina ledare att prioritera för att utvecklingen ska bli långsiktig och kvalitativ.


Yrkesspråk medför ett gemensamt, strukturerat och fastställt språk som sätter ord på samlad kunskap som finns inom yrkesområdet. Det är ett ”verktyg” som representerar det professionella språk som används inom hela verksamheten, en samlad förståelse för yrkesutövandet, professionerna och ett sätt att tänka och tala kring arbetet. Gemensam förståelse underlättar förfarandet med att förbättra förhållningssätt och arbetssätt och gör det möjligt att utveckla en medveten yrkesetik. Den specifika kunskap som all personal innehar om teorier, utmaningar och dilemman gör det möjligt att ta korrekta beslut. Definieras skolsvårigheter som en egenskap hos eleven eller formuleras svårigheterna utifrån mötet med lärmiljöerna, lärsituationerna, innehållet, skolpersonalen eller kamraterna? Yrkesspråket hjälper rektor, lärare och elevhälsoteam att beskriva olika behov och förutsättningar. Samarbetet mellan parterna stärks också när alla förstår teorier och begrepp som används i vardagen. I arbetet med att utveckla sitt professionella kunnande krävs det tillgång till ett fungerande yrkesspråk som bistår personalen med att diskutera tänkbara arbetsmetoder för att elever ska uppnå måluppfyllelse (Colnerud. C & Granström. K. 2015). Samsyn kan uppnås på många olika sätt men en verksamhet som planerar en organisationen utifrån att professionerna kan lära tillsammans och av varandra uppmuntrar till skolutveckling och gemensam förståelse för varandras olika kunskaper. En verksamhet som främjar ett relationellt synsätt bygger en organisation så att det tvärprofessionella samarbetet blir navet för att utveckla en tillgänglig utbildning. Meningen är inte att komma fram till färdiga lösningar som passar alla snarare att göra det möjligt till att utveckla kreativitet i ett nära samarbete mellan kollegor därmed innefattas elevhälsan, elever, vårdnadshavare, rektor och externa professioner.





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post207

Motivera till handledning

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2016-08-09 17:29:48

Då var det återigen dags att välkomna höstterminen och dess aktiviteter. Som alltid tycker jag att det känns spännande och roligt att påbörja en ny termin. Det finns så mycket hopp, lust och förväntningar på vad vi tillsammans inom förskola och skola kan åstadkomma. Vårt arbete är komplext och kräver ständig utveckling vilket ställer höga krav på att lärare, elevhälsan, fritidspedagoger och rektor kontinuerligt utvecklar sin yrkesprofessionen. Ett sätt att utveckla professionen är att lära av varandra. Tänk hur mycket erfarenhet det finns bland våra förskolor, skolor och fritidshem. Tänk vad vi kan lära och delge varandra med våra specifika kunskaper, perspektiv och intressen. Utgångspunkten måste alltid vara att hela tiden höja kompetensen och få kollegor intresserade av sin egen utveckling som i slutänden bidrar till kvalité och ökad måluppfyllelse för våra elever. Kompetensutveckling är en viktig insats i skolans långsiktiga utvecklingsarbete. Att gemensamt utvecklas via utbildningar och genom att tänka tillsammans kan öka arbetslusten men också förbygga ensamheten många upplever. Nu kommer jag in på det som jag hoppas alla verksamheter ser till att satsa på nämligen handledning. Det är ett arbetsätt som under många år legat i stiltje inom skolans områden. Många tycks tro att den ”typen” av utveckling är något som enbart berör vårdpersonal, men så är det inte, den ”typen” av utveckling berör alla som skapar relationer och deltar i möten med människor.

Handledning är en etisk handling som bidrar till att den handledde ges möjlighet att berätta om sitt praktiska arbete, som får stöd i att upptäcka behov i sitt arbete och som hjälper till att se möjligheterna och begränsningarna i det dagliga arbetet. Handledning kan också innebära rådgivning, men det finns viss skillnad mellan dessa. Rådgivning handlar om att ge råd till enskilda eller grupper medan handledning innebär att den handledde hittar egna upptäckter. Yrkesmässig handledning behöver ibland fokusera lite extra på värderingar för att medvetandegöra om hur egna och yrkesmässiga värderingar har betydelse för yrkesprofessionen. Värderingar kan vara formativa eftersom man lägger grunden till förbättringar men också summativa då man fattar beslut som är acceptabla eller inte. Tidigare blogginlägg beskrev jag kortfattat om handledningsmodellen REFLEKTERANDE TEAM.

Detta läsår kommer jag fokusera mycket på handledning och dess utvecklingspotential med hopp om att motivera fler till att organisera arbetssättet. Utmaningen denna termin ligger i att personalen får hjälp med att prioritera tid till att kontinuerligt arbeta med handledning i den dagliga verksamheten.

"Forskning visar att handledning av yrkesutövare kan bidra till att förebygga utbrändhet. Dessutom kan den bidra till att utveckla relationen mellan yrkesutövare och patienter eller klienter" (Tveiten 2014).



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post206

Nu är det dags att önska alla en glad sommar.

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2016-06-20 15:33:55

Jag ser på twitter att behoven av att lära och stötta varandra fortfarande är stora, trots att sommarlovet knackar på många dörrar. Dagligen utförs det fantastiska insatser på våra förskolor, fritidshem och skolor som inspirerar till fortsatt utveckling. En verksamhet som organiserar för samarbete mellan skolans olika professioner verkar för en förståelse för uppdragen och för de olika expertisernas kompetenser. Utgångspunkten måste alltid vara barnen och eleverna och hur vi på bästa sätt kan stödja och leda dem till att uppnå utbildningens mål. För att få en helhetssyn på det vi gör behöver det pedagogiska, specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala kompetensen i ledning av rektorn vara med och bidra. Perspektiven täpper de hål som annars kan göra att eleverna ramlar igenom. Låt kommunikation blir vårt viktigaste verktyg i höst. Avsätt gemensam tid till att kommunicera, kartlägga, analysera, planera, följa upp och utvärdera. Och sätt upp gemensamma mål som är mätbara och som visar oss riktningen.


Nu önskar jag er alla en glad sommar!





  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post205

Stanna upp en stund i allt åtgärdande tänk

ElevhälsaPosted by Maja Lindqvist 2016-05-23 07:14:11

Vad händer om vi för en kort stund stannar upp i vårt dagliga åtgärdande tänk för att bjuda in till mer hälsofrämjande och förebyggande insatser?

Det var mycket spännande och intressant att träffa tv-teamet och programledaren Isabella Grybe på SVT och Lärlabbet. Och det var helt fantastiskt roligt och lärorikt att samtala med rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne om vårt uppdrag och forskning, hoppas vi får möjlighet att snart träffas igen för att prata om forskning och hur vi för en stund kan stanna upp i åtgärdande insatser. När jag tänker förebyggande arbete tänker jag alltid på hur vårt uppdrag är formulerat i skollagen och andra styrdokument. I skollagen står det att alla elever ska ges ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Det betyder att vi som arbetar inom skolan behöver forma lärmiljöer som möter alla barns och elever behov och förutsättningar, och för att möta uppdragen behöver vi alla arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget behöver värderas lika högt för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Kontinuerligt behöver vi kartlägga riskfaktorernas påverkan för att ta fram skyddsfaktorer, det är basen i det förebyggande arbetet. Lärlabbet visade ett kort reportage från Östersund som på en skola kartlagt behov som ledde till att skolpsykologer kom till elevernas lärmiljö, det gillar jag. Det visar att elevhälsan och lärare tillsammans kan åstadkomma mycket i den miljön där lärandet uppstår och där svårigheterna oftast visar sig alltså i undervisningen. Mycket bra initiativ som också enligt den intervjuade psykologen visade på goda effekter för elevers lärande och för läraren att möta behoven. Vad kan vi lära oss av sådant vi tidigare identifierat som svårigheter? Hur använder vi oss av den tidigare informationen? Finns det något av det vi redan vet som vi kan använda i den dagliga undervisningen för att förekomma individuella åtgärder? Dessa frågor är mycket viktiga i vårt förebyggande arbete. Riskfaktorer blir lättare att vända till friskfaktorer om vi analyserar tidigare insatser och effekter. Genom friskfaktorer kan vi förebygga åtgärdande insatser. För övrigt tror jag att en organiserad undervisning där elever förstår vad som ska göras, hur det ska gå till och när det ska göras är en utgångspunkt för att lärandet ska underlättas för alla. Ett stödjande klassrumsklimat med varierade arbetssätt, tydliga uppstarter och avslutningsrutiner där vi kommunicerar och förbereder våra elever på vad som komma skall gynnar inte enbart de elever som är i behov av stöd, det gynnar alla elever. Ju mer verksamheterna satsar på hälsofrämjande och förebyggande insatser desto mindre åtgärdande insatser kommer det långsiktigt att bli. Men det är också viktigt att poängtera att alla elever har rätt att få särkilt stöd i skolan. Ibland räcker inte övergripande hälsofrämjande och förbyggande arbete hela vägen och då har alla elever rätt till särkilt stöd.

Kollegialt lärande hjälper oss att utveckla undervisningen, lösa svårigheter, få fram framgångsfaktorer och stärka yrkesprofessionen. Ett viktigt steg på skolnivå är att organisera för kollegialt lärande så det blir en skolpersonalens dagliga arbete. Elevhälsa börjar alltid i organisationen därför behöver rektor, lärare och elevhälsan kontinuerligt samarbete för kommunicera förhållningssätt samt finna samsyn kring skolans uppdrag och hur arbetet ska utföras. Det behövs en organisation där elevhälsoteam, arbetslag och rektor systematiskt identifierar behov för att utveckla verksamheten i rätt riktning. Om vi kontinuerligt följer upp och utvärderar våra insatser tror jag möjligheterna till att skapa tillgängliga lärmiljöer, som möter alla elevers behov och förutsättningar, ökar. Jag säger det igen, elevhälsa börjar alltid i organisation.

Lärlabbet: Pedagogik och särskilt stöd med rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne




  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post203

Lärprocesser genom handledning

SpecialpedagogikPosted by Maja Lindqvist 2016-05-15 12:07:30

Hur skapar vi lärprocesser med handledning?

Handledning är en inlärningssituation där teori och praktik kopplas ihop för att utveckla professionalitet och säkerhet i yrkesrollen. Yrken som innebär att arbeta nära människor och som dagligen skapar relationer kan genom handledning få stöd och vägledning av andra individuellt eller i grupp. Det handlar om att hjälpa till att bättre använda sig själv och sina egna kunskaper och erfarenheter i det praktiska arbetet. Ulla Holmberg skriver i sin bok Handledning i praktiken att handledning- om hur man skapar en lärandeprocess, att handledning är både mål- och processorienterad. Det betyder att en rad aktiviteter pågår under en längre tid med ett konkret mål i sikte att utveckla sin professionalitet. När handledningsprocessen påbörjas är det viktigt att det finns tydligt syfte med handledningen.

Frågor är basen i handledning. En bra början i en handledningsträff är att låta alla berätta vad de för närvarande håller på med och vad de vill ta upp det aktuella handledningstillfället. Om handledningen redan varit igång vill säkerligen de flesta berätta vad som hänt sen sist och vad de vill ta upp detta handledningstillfälle. Handledaren kan också ge sin bild från förra tillfället för bjuda in till ytterligare reflektion.

Det finns många olika metoder för hur de handleddas frågor kan bearbetas personligen tycker jag att reflekterande team är ett spännande sätt att handleda på.

Reflekterande team
Ett reflekterande team är en handledningsmodell som kan användas för att fördjupa reflektionen kring ett gemensamt tema. Teamet består av en grupp som lyssnar på en kollegas beskrivning av en fråga, svårighet eller dilemma. En person i gruppen väljs ut för att under en begränsad tid bli intervjuad av en kollega kring en frågeställning. Frågeställaren, kollegan, beskriver svårigheterna eller situationen utifrån sin egen synvinkel med hjälp av frågor. De andra deltagarna sitter vid sidan av tysta för att lyssna och observera. När intervjun är klar ger de observerade kollegorna sina perspektiv för att skapa ökad förståelse för frågan eller svårigheten. Teamet reflekterar över sådant som är av betydelse runt frågeställningen. Medan teamet reflekterar lyssnar handledaren och den handledde. När det momentet är klart fortsätter frågeställaren under en kort stund att ställa frågor om sådant som kommit upp under reflektionstiden för att ta reda på hur den handledde kan tänka sig att komma vidare. Processen avslutas med att det reflekterande teamet samtalar om frågeställningen men också över sättet att bearbeta det på. Den handledde lyssnar till teamets synpunkter men ges inte utrymme till att säga något. Genom att lyssna kan den handledde till exempel lära sig en del om hur hen uppfattas.

Innan handledningen startar ska gruppen gemensamt kommit överens om vilken fråga det ska hålla sig till. Det kan till exempel handla om en svårighet som en enskild kollega eller arbetslag har som de behöver hjälp med att hantera. Fördelar med att arbeta med reflekterande team är att den handledde lyssnar till kollegernas reflektioner utan att utreda eventuella missförstånd eller annat. Den handledde tystnad kan bidra till nya insikter utan att för den delen behöva ta ställning till reflektionerna. Den handledde väljer själv huruvida reflektionerna kan användas.

Denna handledningsmetod ställer krav på att handledaren håller hårt i hur tiden fördelas i processens olika steg.

  1. Intervju 10 minuter
  2. Reflektioner i grupp 10 minuter
  3. Fortsatt intervju 6
  4. Gemensam diskussion

Ett annat sätt att reflektera i team är genom att den handledde berättar om sin svårighet och teamet, gruppen, får därefter ställa frågor. När de momentet är klart reflekterar teamet över det som kommit fram. Den handledde är under tiden tyst och lyssnar. Nästa moment kopplas den handledde in och ges möjlighet till att reflektera kring det som sagt.

Innan någon form av handledning startar är det viktigt att samtliga deltagare kommit överens om gemensamma regler. Genom att skriva ett handledningskontrakt har gruppen beslutat att vidta vissa regler och kommit fram till gemensamt syfte.

- Syfte med handledningen

- Önskemål med handledningen

- Förväntningar

- Sekretess. Samtalen stannar i gruppen.

- Spelregler för samarbetet

- Utvärderingar
Referens: Ulla Holmberg. Handledning i praktiken- Om hur man skapar en lärandeprocess



  • Comments(0)//www.specmaja.se/#post202
« PreviousNext »