Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Samarbete mellan myndigheterna är lika viktigt som inom skolan

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2016-09-20 15:36:55

Skolinspektionen släppte nyligen en kvalitetsrapport med namnet Skolans arbete med extra anpassningar, som visar att arbetet med extra anpassningar på skolorna inte alltid fungerar på så sätt som det var tänkt enligt skollagen (kapitel 3.5 2014:456). Det som gladde mig enormt i detta arbete var att Skolinspektionen genomförde arbetet med stöd av rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att våra betydelsefulla myndigheter samarbetar kring frågor som rör förskola, fritidshem och skola måste ändå vara mycket högt prioriterat. Att ta in professioner som kan frågorna utifrån sitt uppdrag och som kan hjälpa skolor att utveckla de områden som brister behöver bli mer omfattande på samma sätt som vi som arbetar inom skolan behöver använda oss ännu mer av varandras kunskaper och erfarenheter. Olika kunskapsområden och perspektiv kommer till nytta när de olika yrkesrollerna samarbetar. Det visar även den här rapporten. Om vi nu tittar lite närmre på vad som kan ligga till grund för att arbetet med extra anpassningar inte riktigt fungerar optimalt ute på skolorna kan vi se en röd tråd genom rapporten som har just med samarbete att göra.

De skolor som haft eller har det svårt att etablera arbetet med extra anpassningar visar rapporten bland annat bero på att det saknas ett kontinuerligt samarbete mellan elevhälsan och lärarna samt att det saknas rutiner över hur arbetet ska genomföras, alltså huret. ”Hur ska vi veta vad vi ska göra när vi inte ens har några gemensamma rutiner? Hur tror ni då att vi ska kunna hjälpa lärarna?” (Citat ur rapporten från en elevhälsorepresentant.)

De skolor som har uppnått god kvalité i arbetet med extra anpassningar har tagit tillvara på det specialpedagogiska perspektivet i arbetet med att jobba övergripande med kompetensutveckling och handledning. Specialpedagogen har även varit delaktig i undervisningen och använts i arbetet med att observera undervisningen.

En stor svårighet i arbetet uppstår när parterna inte gemensamt tittar på hur lärmiljöerna möter elevens behov innan analysen handlar om extra anpassningar. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen). Vi behöver alltså först utgå från vad vi kan göra på skol- och gruppnivå innan det övergår till individnivå och stödinsatsen extra anpassning. Det är visserligen inte alltid så enkelt att göra men med stöd av lärarkollegor, elevhälsan och rektorn ökar förutsättningarna till att lyckas. Som lärare tycker jag att den stora utmaningen i arbetet är ensamheten. Det kollegiala lärandet, reflektionerna och diskussionerna om undervisning, forskning och innehåll ingår sällan som en del av mitt vardagliga arbete. Jag efterlyser mer tvärprofessionella samarbeten där lärare, elevhälsan och rektorn tillsammans hittar en gemensam väg mot att bygga broar mellan uppdrag, ansvar och praktiskt agerande.

Listan nedan är kopierad från rapporten Skolans arbete med extra anpassningar och visar att de skolor som ger elever extra anpassningar av god kvalité genomför följande kedjor. Listan kan användas som diskussionsunderlag kring hur skolan kan skapa rutiner kring åtgärdande insatser och utveckla samarbetet mellan lärare, elevhälsan och rektorn. Samt hur skolan kan identifiera, planera och utveckla ett förebyggande arbete.

Vill ni läsa rapporten kan ni följa länken: Skolans arbete med extra anpassningar

1. Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.

2. Elevhälsans kompetens tas tillvara.

3. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.

4. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.

5. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.

6. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.

7. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.

8. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.

9. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.

10. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.





  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.