Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Frågetekniker för att få fram en helhetsbild

Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist 2017-02-12 10:05:02

Frågetekniker för att få fram en helhetsbild
Oavsett om det handlar om hur chefen organiserar samarbetet mellan personal eller om det handlar om att identifiera styrkor och svårigheter i arbetsrummet eller i klassrummet behöver vi titta på helheten. Vi behöver ha en cirkulär utgångspunkt i syfte att uppmärksamma och undersöka kopplingarna mellan de olika delarna. Jag har nyligen läst Oscar Öqvist bok Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat (2013). Det är en bok som på ett mycket enkelt sätt beskriver vikten av att se de olika delarna i en större helhet. Kortfattat beskriver boken hur vi kan utforska relationer och samband genom att titta på interaktionen mellan de olika delarna, och på så sätt leta efter mönster som uppstår. Öqvist (2013) skriver att för att skapa en lärandeorganisation behövs en ram för att se samband i stället för att se till enskilda delar. Systemteoretiskt tänkande hjälper oss att se det ömsesidiga beroendet mellan den enskilde individen och omvärlden. Genom att inta ett vidare synsätt på svårigheter eller dilemman kommer det framträda nya perspektiv och alternativ på hur man kan bemöta och agera.

Något som fångade mig i boken var kapitlet om Den systematiska intervjun som behandlar frågetekniker. Det cirkulära frågandet är en användbar frågeteknik som har utvecklats av en grupp systeminriktade terapeuter i Italien, så kallad Milanoskolan. Metoden bygger på en cirkulär kunskapsteori som innebär att uppmärksamma återkoppling mellan systemets olika delar för att bilda hypoteser om helheter och mönster. Till skillnad från ett linjärt ”tänk” där fristående sekvenser iakttas, orsak-verkan, innebär det cirkulära frågandet att vi utforskar effekten av beteendet för att ta reda på cirkulära mönster, här och nu. Ändamålet är att ta reda på vad som hänger ihop med vad. För att hålla oss kvar i det cirkulära tänket kan man i frågandet byta ut verbet ”vara” mot verbet ”visa”. På så vis blir det lättare att ta reda på cirkulära mönster och man kan få en beskrivning av en del, komponent, i ett vidare system. Man kan också använda sig av historier, liknelser eller metaforer för att hålla kvar det cirkulära tänkandet för att se mönster.

Ett annat sätt att arbeta med cirkulära frågor är mentala kartor. Med stöd av mentala kartor kan man arbeta med skalor. Handledningsgrupper, ledningsgrupper och arbetslag kan tänka i skalor. Till exempel kan man ställa frågan: ”Tänk dig en skala mellan 1-10, där 1 betyder sämst i klassen och 10 bäst i klassen. Var på skalan skulle du placera in din arbetsplats? “Med stöd av skalor får den personen full frihet att själv avgöra vad hen lägger i orden. Jag brukar arbeta med skalor i mina arbetsgrupper därför att jag upplever att personerna tar mer ansvar för sitt tänkande och agerande. Kanske är det så att vi tar mer ansvar över våra ord eftersom det i sin tur blir till handlingar. Cirkulära frågor kännetecknas bland annat av att de fokuserar på skillnader i informationen, till exempel varför en svårighet uppstår vid ett specifikt tillfälle men inte vid andra tillfällen. Cirkulära frågor är inte lika rationella och tydliga som de linjära frågorna då syftet med frågorna är att ta reda på hur saker och ting hänger ihop mellan alla håll och kanter. Den linjära- och den cirkulära utgångspunkten ska inte ses som motsatser till varandra, båda är av betydelse men i olika situationer.

Det främsta och äldsta instrumentet för att vinna kunskap och åstadkomma förändring är frågandet”. (Öqvist, 2013).



  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.