Specialpedagogen Maja

Specialpedagogen Maja

Utvecklingsområden

FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist 2017-03-21 15:29:45

Skolinspektionens årsrapport 2016 med undervisning och studiemiljö i fokus visar att elevhälsa och undervisning är två utvecklingsområden för många skolor. Både grundskolorna och gymnasieskolorna visar på brister vad gäller elevernas rätt till stöd, undervisning och lärande samt vad gäller huvudmännens ansvarstagande för utbildningens förutsättningar och utveckling. Skolinspektionen lyfter särskilt fram tre områden där bristerna är stora:

- att skolor inte ger alla elever möjlighet till lärande så långt som det är möjligt (gäller alla elever från de som är i behov av mer stöd till de som är i behov av mer utmaningar)


- att elevhälsan inte räcker till och att det bland annat kan handla om hur man ser på elevhälsans roll i relation till skolans uppdrag. Skolinspektionen har uppmärksammat att rektorns styrning har stor betydelse för hur elevhälsans resurser tas tillvara på skolan.


- att det systematiska kvalitetsarbetet brister inom vissa områden till exempel följs inte värdegrundsarbetet upp. Vidare visar rapporten att huvudmännens ofta brister i slutsatser och analyser kring till exempel verksamhetens utformning, hur undervisningen ska genomföras, resursfördelning eller tillgång till särskilt stöd och kan därför påverkat verksamhetens resultat.

För att undervisningen ska möta elevernas behov och förutsättningar behöver studiero säkerställas, undervisningen behöver struktur och sammanhang och eleverna behöver handledas och stödjas i sitt lärande. All skolpersonal behöver ansvara för och arbeta med värdegrund, normer och förhållningssätt för att försäkra sig om att otrygghet och kränkningar inte förekommer och stör undervisningen. Och det gäller på alla nivåer skol,- grupp- och individnivå. Ingen ska vara ensam i detta arbete.

När det gäller elevhälsans arbete har Skolinspektionen vid upprepade tillfällen identifierat brister i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Under 2016 bedömdes nästan tre av tio huvudmän från grundskolan och gymnasieskolan inte ha sett till att eleverna har tillgång till en elevhälsa som används förebyggande och hälsofrämjande, sid 6. Skolans kvalitetsarbete omfattas inte alltid av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet alltså arbetet med att identifiera, analysera, planera, utföra, följa upp samt utveckla utbildningen. Läs gärna mer i Skolinspektionens årsrapport 2016.

Hur kan skolpersonalens kunskaper och erfarenheter av när brister eller svårigheter uppstår i den dagliga verksamheten uppmärksammas och användas i utvecklingsarbetet? Hur gör skolpersonal när de uppmärksammar brister i arbetet? Finns det rutiner för hur skolpersonal kontinuerligt samtalar och dokumenterar uppmärksammade brister? Jag tror att många svarar nej på den frågan. Och anledningen till det kan var många men ibland upplever vi att det inte är lönt att skriva ner sådant som vi upptäcker som en brist eftersom ingen kommer att analysera innehållet. Några kanske känna oro över att dokumentationen handlar om att hitta syndabockar, men så är det säkerligen inte. De flesta skolor och huvudmän vill och arbetar aktivt för att åtgärda brister. Det är lönsamt för alla att utarbeta rutiner för hur och när skolpersonal kan skriva en “avvikelserapport” för att bristerna tidigt ska uppmärksammas, åtgärdas och förebyggas. Det handlar om utvecklingsmöjligheter vilket är oerhört viktigt i det dagliga arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Avvikelserapporter bör vara enkla och ska kontinuerligt återkopplas till rektor som också ser till att avvikelserna kontinuerligt följs upp samt att det åtgärdas och att det förebyggande arbetet sätter igång och leder till positiva resultat. Dokumenterade brister ska kontinuerligt sammanställas och följas upp.

Rubrikerna i en avvikelserapport kan på ett mycket enkelt sätt formuleras på följande sätt:

- Datum och namn

- Beskrivning av avvikelse

- Eventuella förslag till åtgärd

Avvikelserapporten bör även ha en rubrik där det står när avvikelsen är åtgärdad. Genom att anteckna uppvisade brister åskådliggör vi dem och kan på så sätt i ett tidigt skede förebygga och utveckla vårt arbete.



  • Comments(2)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Maja Lindqvist 2017-04-17 17:28:35

Hej Louise! Tack för frågan. Jag tänker mig att en avvikelse skulle kunna vara när samarbetet mellan elevhälsan och lärarna inte fungerar, att organisationen behöver utveckla samarbetet för att utveckla till exempel skolans tillgänglighet. Kan också vara att man märker att värdegrundsarbetet inte har en tydlig struktur och organisation på grupp och organisationsnivå eller i arbetet med extra anpassningar, att personalen märker att övergripande fungerar inte arbetet mellan personalen då kan det vara aktuellt att skriva en avvikelse. Angående rubriken ”avvikelse åtgärdad" tänker jag att när skolan vidtagit åtgärder som bidragit till utveckling ska det också dokumenteras och avslutas. Hoppas att det blev lite tydligare. Ha en trevlig kväll. Glatt från Maja

Posted by Louise brunnander 2017-04-17 16:38:22

Hej och tack för en mycket bra blogg! Vill du ge ett exempel på avvikelse (i vilket sammanhang) och vad menas med att avvikelserapporter ska ha en rubrik där det står när avvikelsen är åtgärdad? Vänligen Louise